Annons

Han gör hajpade bitcoin-valutan – i sin egen gruva

Djupt inne i urberget ligger en av Sveriges få ”bitcoin-gruvor”. Historien om den digitala valutan kantas av moderna guldgrävare, cyberpunkare, droghandel, sensationella värdeökningar och djupa ras.

– Jag tog varenda krona jag hade och satsade på ”miningen”, säger Linus Dunkers som driver gruvan.

Under strecket
Publicerad

Linus Dunkers, driver bitcoin-gruvan.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 9

Dunkers IT AB är den enda hyresgästen i bergrummet.

Foto: Lars PehrsonBild 2 av 9

Djupt in i bergrummet står bitcoin-maskinerna. ”De där kostar 20 000 kronor per enhet”, säger Linus Dunkers.

Foto: Lars PehrsonBild 3 av 9

En beräkning för att få chans till nya bitcoin går att lösa med penna och papper på en dryg kvart. De nyaste maskinerna klarar av att beräkna 14 000 000 000 000 sådana algoritmer – på några sekunder, enligt Linus Dunkers.

Foto: Lars PehrsonBild 4 av 9

Linus Dunkers liknar anläggningen vid en stor skokartong som byggts upp inne i bergrummet. Utanför väggarna syns gråberget.

Foto: Lars PehrsonBild 5 av 9

”Vi har lagt 2–3 miljoner för att få till kylanläggningen”, säger Linus Dunkers.

Foto: Lars PehrsonBild 6 av 9

På sajten Silk Road, som låg på det så kallade darknet, en svårtillgänglig del av internet, gick det att köpa droger för bitcoin.

Foto: David Colbran/AlamyBild 7 av 9

”I båda anläggningarn har vi fått investera i förbättring av el och kyla och i viss mån även internet och annan infrastruktur”, säger Linus Dunkers, som står i den nedlagda fabriken.

Foto: Lars PehrsonBild 8 av 9

Innan kylsystemet installerades var det 70 grader varmt i gruvan.

Foto: Lars PehrsonBild 9 av 9

Linus Dunkers, driver bitcoin-gruvan.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 1
Efter reklamen visas:
Så skapas Bitcoin

KÖPING. Lysrören blinkar igång och lyser upp det skrovliga gråberget. 30 meter in i tunneln skymtar en grön ståldörr. Här sprängde försvaret en gång ut ett enormt bergrum med plats för hundratals personer. Hela anläggningen vilar på gummifötter för att motstå starka vibrationer.

– Den ska klara en atombomb, säger Linus Dunkers medan han öppnar dörren till bitcoingruvan.

Trots hajpen är grundläggande information som hur valutan skapas fortfarande ett mysterium för de flesta.

Linus Dunkers, driver bitcoin-gruvan.
Linus Dunkers, driver bitcoin-gruvan. Foto: Lars Pehrson

Efter en värdeökning på över 600 procent det senaste året har den digitala valutan bitcoin skapat nyhetsrubriker världen över. Vissa hyllar den som framtidens valuta medan andra varnar för en bubbla av historiska mått.

Trots hajpen är grundläggande information som hur valutan skapas fortfarande ett mysterium för de flesta. Men verksamheten som Linus Dunkers demonstrerar för SvD Näringsliv i urberget i Köping är just så kallad ”mining” av nya bitcoin.

Annons
Annons

Dunkers IT AB är den enda hyresgästen i bergrummet.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 2

Djupt in i bergrummet står bitcoin-maskinerna. ”De där kostar 20 000 kronor per enhet”, säger Linus Dunkers.

Foto: Lars PehrsonBild 2 av 2

Han trycker på ännu en lysknapp. I den tidigare köksdelen ligger utspridda skedar med tre kronor inpräntat i metallen. Försvarets skyltar och väggarnas urvattnade gröna färg ger en känsla av att vi befinner oss i en tidskapsel från kalla krigets dagar.

Men i takt med att vi går längre in i berget stiger värmen och ett tilltagande surr fyller rummen. Illusionen om svunna tider bryts slutligen när vi kommer in i de tidigare logementen – här blinkar lampor och sladdhärvor ligger utspridda på golven.

Dunkers IT AB är den enda hyresgästen i bergrummet.
Dunkers IT AB är den enda hyresgästen i bergrummet. Foto: Lars Pehrson

På bänkar står specialbyggda processorer med en enda uppgift – att utvinna digital valuta.

Linus Dunkers utvinner även andra digitala valutor än bitcoin.

– De kan bara beräkna en speciell algoritm, halvskriker Linus Dunkers för att överrösta fläktarnas brummande.

Förenklat kan man säga att datorkraften från Linus Dunkers maskiner hjälper till att upprätthålla bitcoinsystemet och i utbyte mot det får han nya bitcoin. Processen kallas ”mining” – som kan översättas med gruvbrytning eller utvinning på svenska (se faktaruta).

Linus Dunkers utvinner även andra digitala valutor än bitcoin, då används liknande maskiner som endast kan processa just den algoritmen.

Djupt in i bergrummet står bitcoin-maskinerna. ”De där kostar 20 000 kronor per enhet”, säger Linus Dunkers.
Djupt in i bergrummet står bitcoin-maskinerna. ”De där kostar 20 000 kronor per enhet”, säger Linus Dunkers. Foto: Lars Pehrson
Annons
Annons

En beräkning för att få chans till nya bitcoin går att lösa med penna och papper på en dryg kvart. De nyaste maskinerna klarar av att beräkna 14 000 000 000 000 sådana algoritmer – på några sekunder, enligt Linus Dunkers.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 1

Linus Dunkers resa i bitcoinvärlden startade under ett samtal med en pensionär. Han var president i en Rotaryklubb när en medlem bad honom om hjälp.

– Han hade hört talas om bitcoins och ville investera, men han hade jättedålig syn så han ville ha hjälp med datorn, säger Linus Dunkers.

Dunkers blev själv intresserad och började handla med valutan. För ungefär tre år sedan köpte han några begagnade bitcoinmaskiner och och började utvinna bitcoin i liten skala. Han placerade ut maskinerna hos bekanta och i sin mammas villa.

– Jag hade en del ute på balkongen också. De stod på lastpallar med nån presenning över så att det inte skulle inte snöa på dem, säger han.

När en bekant lade ner sin verksamhet i bergrummet sålde Linus Dunkers lägenheten i Täby och flyttade till Köping med fru och hund för att starta en egen bitcoin-gruva. Startkapitalet kom från olika håll.

– Både från trading och från försäljningen av lägenheten. Och jag hade sparat undan lite innan också. Så jag gick verkligen ”all in”, jag tog varenda krona jag hade och satsade på miningen, säger han.

En beräkning för att få chans till nya bitcoin går att lösa med penna och papper på en dryg kvart. De nyaste maskinerna klarar av att beräkna 14 000 000 000 000 sådana algoritmer – på några sekunder, enligt Linus Dunkers.
En beräkning för att få chans till nya bitcoin går att lösa med penna och papper på en dryg kvart. De nyaste maskinerna klarar av att beräkna 14 000 000 000 000 sådana algoritmer – på några sekunder, enligt Linus Dunkers. Foto: Lars Pehrson

Digitala valutor har uppmärksammats stort först de senaste åren men deras ursprung går att spåra till de libertarianska och anarkistiska kretsar som frodades i internets barndom. De drömde om en plats av total frihet där individer kunde utbyta information utan övervakning från ett storebrorssamhälle.

Annons
Annons

Linus Dunkers liknar anläggningen vid en stor skokartong som byggts upp inne i bergrummet. Utanför väggarna syns gråberget.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 1

Under 1990-talet växte mejllistor fram där så kallade cyberpunkare diskuterade ämnen som filosofi, politik och kryptering. I dessa kretsar växte idéer fram om en digital valuta som inte kontrollerades av någon stat eller centralbanksystem.

I takt med att internet växte så utvecklades idéerna. Men det skulle dröja innan de realiserades. Den utlösande faktorn blev den globala finanskrisen 2008–2009. Den orsakade en kritikstorm mot världens storbanker och i november samma år lanserade pseudonymen Satoshi Nakomoto den nya valutan bitcoin i en mejllista – några månader senare släpptes de första mynten. Vem som ligger bakom pseudonymen är okänt.

Linus Dunkers liknar anläggningen vid en stor skokartong som byggts upp inne i bergrummet. Utanför väggarna syns gråberget.
Linus Dunkers liknar anläggningen vid en stor skokartong som byggts upp inne i bergrummet. Utanför väggarna syns gråberget. Foto: Lars Pehrson

Under det låga taket hänger ett lysrör vars plasthölje stelnat i en förvrängd krumbukt. Linus Dunkers berättar att det är en rest från tiden innan anläggningens kylsystem var installerat.

– I axelhöjd var det 70 grader varmt. Då började alla lysrören explodera, säger han.

Enligt Linus Dunkers är just värme och el är de största utmaningarna vid mining-verksamheten. Utrustningen slukar el och värmen som skapas när de arbetar gör att varje maskin blir som en byggfläkt.

Till slut kommer en punkt när elen blir dyrare än värdet de producerar.

– Den här anläggningen har en elräkning på ungefär 80 000 kronor i månaden, säger han.

Annons
Annons

”Vi har lagt 2–3 miljoner för att få till kylanläggningen”, säger Linus Dunkers.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 1

Han har lagt ner två-tre miljoner på bergrummets kylsystem. Utöver det kostar varje maskin 10 000 till 25 000 kronor. Enligt Linus Dunkers tar det ungefär ett halvår innan de betalar sig. Det kommer också ut nya kraftfullare maskiner med jämna mellanrum vilket gör de gamla olönsamma. De första generationerna behövde bytas ut redan efter några månader men den senaste har varit igång ungefär ett år.

– Till slut kommer en punkt när elen blir dyrare än värdet de producerar, säger Dunkers.

”Vi har lagt 2–3 miljoner för att få till kylanläggningen”, säger Linus Dunkers.
”Vi har lagt 2–3 miljoner för att få till kylanläggningen”, säger Linus Dunkers. Foto: Lars Pehrson

I början bestod bitcoinvärlden av en liten krets men valutan växte och utvecklades i skymundan. 2010 öppnade den första handelsplatsen. Samma år skrev en nöjd medlem på ett bitcoinforum att han köpt två pizzor för 10 000 bitcoin – ett mynt värderades då till några ören.

Första gången E-mynten skapade stora rubriker var vid tillslaget mot ”Silk Road” 2013. På den dolda e-handelsplatsen gick det att köpa bland annat droger och falska körkort för bitcoin. Året efter gick världens största bitcoinhandlare Mount Gox i konkurs – 850 000 bitcoin försvann och valutans värde rasade med två tredjedelar på ett par veckor.

Valutakursen har präglats av snabba uppgångar och branta fall. De tidigare ökningarna skuggas däremot av årets kurva då värdet fullständigt exploderat. För ett år sedan var en bitcoin värd drygt 5 000 kronor – idag värderas den till 33 000.

Annons
Annons

På sajten Silk Road, som låg på det så kallade darknet, en svårtillgänglig del av internet, gick det att köpa droger för bitcoin.

Foto: David Colbran/AlamyBild 1 av 1

Om den nöjda pizzaköparen från 2010 i stället sparat sina bitcoin hade de varit värda 330 miljoner kronor i dag.

På sajten Silk Road, som låg på det så kallade darknet, en svårtillgänglig del av internet, gick det att köpa droger för bitcoin.
På sajten Silk Road, som låg på det så kallade darknet, en svårtillgänglig del av internet, gick det att köpa droger för bitcoin. Foto: David Colbran/Alamy

Vi förflyttar oss till Linus Dunkers andra anläggning, som ligger i en nedlagd fabrikslokal. I de rymliga hallarna där arbetare tidigare tillverkade industriprodukter surrar nu digitala gruvmaskiner som utvinner bitcoin. På en av dem blinkar en röd lampa som indikerar att den stannat – Dunkers åtgärdar det med ett snabbt handgrepp.

– Mitt yrke är att dra ut en sladd och sätta in den igen när det blinkar rött, skämtar han.

Utvecklingen från någon maskin på balkongen till ett aktiebolag med två stora anläggningar har möjliggjorts genom att Linus Dunkers återinvesterat vinsten i verksamheten.

Det jag ser som en risk är i så fall att stater inför nya regler.

– När väl miningen var igång med med ett antal enheter kunde de bekosta inköpet av en enhet till, och sen en till. Jag plockade aldrig ut några pengar utan jag såg till att skala upp så fort jag kunde, säger han.

Enligt Linus Dunkers krävs det investeringar på åtminstone en miljon kronor för att bygga upp en bitcoingruva. Han uppskattar att det finns ungefär ett tiotal sådana anläggningar i Sverige.

Många spår att bitcoin är en bubbla och om den spricker kan dina maskinerna bli värdelösa. Hur tänker du kring den osäkerheten?

Annons
Annons

”I båda anläggningarn har vi fått investera i förbättring av el och kyla och i viss mån även internet och annan infrastruktur”, säger Linus Dunkers, som står i den nedlagda fabriken.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 1

– En bubbla ser jag överhuvudtaget inte som en risk. Det jag ser som en risk är i så fall att stater inför nya regler. Som i Kina där staten går in och bestämmer att nu är det här inte längre är tillåtet. Att man på sätt reglerar bort en bransch, säger han.

”I båda anläggningarn har vi fått investera i förbättring av el och kyla och i viss mån även internet och annan infrastruktur”, säger Linus Dunkers, som står i den nedlagda fabriken.
”I båda anläggningarn har vi fått investera i förbättring av el och kyla och i viss mån även internet och annan infrastruktur”, säger Linus Dunkers, som står i den nedlagda fabriken. Foto: Lars Pehrson

Sittande på ett skrivbord i ett gammalt kontor berättar Linus Dunkers om alla turer han hade med myndigheter innan de hittade en fungerande modell för hur han ska skatta för sin digitala gruvverksamhet.

– Skatteverkets och Finansinspektionens regler är inte direkt anpassade för digitala valutor, säger han.

Detta faktum understryker hur nytt fenomenet bitcoin är och hur lite kunskap och forskning det finns kring det. Ett annat exempel är analytikers grova feluppskattningar när de famlat med prognoser över en valuta som saknar historiska föregångare.

Visionärerna bakom valutan hade tänkt att den skulle bli ett betalningsmedel, men nu används den till stor del som spekulationsobjekt.

Ett av många frågetecken är något så grundläggande som vad bitcoin egentligen ska användas till. Visionärerna bakom valutan hade tänkt att den skulle bli ett betalningsmedel, men nu används den till stor del som spekulationsobjekt. Endast ett fåtal svenska butiker tar emot valutan.

Men det finns exempel på andra användningsområden. Ett exempel är Venezuela, där hyperinflationen gjort landets egen valuta näst intill värdelös. Ett annat är Somalia, där centralregeringen saknar kontroll och det finansiella systemet inte är tillförlitligt.

Annons
Annons

Innan kylsystemet installerades var det 70 grader varmt i gruvan.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 1
Innan kylsystemet installerades var det 70 grader varmt i gruvan.
Innan kylsystemet installerades var det 70 grader varmt i gruvan. Foto: Lars Pehrson

Linus Dunkers är övertygad om att bitcoin har en framtid på grund av möjligheten att genomföra transaktioner utan att blanda in en bank eller någon annan tredje part.

– Det här är en funktion som aldrig har funnits i världshistorien, säger han.

Han tror att valutan kommer användas till stora transaktioner mellan företag och över landsgränser.

Enda sättet som bitcoin skulle kunna förlora den funktionen är att någon annan gör det bättre.

– Då vill man slippa allt med banker och byråkrati, att pengarna stoppas och att det är en massa kontroller och kostnader, säger han.

I dag finns det tusentals digitala valutor. Men Linus Dunkers tror att bitcoin är den som har framtiden för sig – eftersom det är den klart största och säkraste, enligt honom.

– Enda sättet som bitcoin skulle kunna förlora den funktionen är att någon annan gör det bättre. Alltså att det kommer en annan digital valuta som är säkrare och snabbare helt enkelt. Då kan bitcoin bli värdelös.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons