Annons

Handkes förlag till motangrepp på medier

Peter Handke tilldelas 2019 års Nobelpris i litteratur.
Peter Handke tilldelas 2019 års Nobelpris i litteratur. Foto: Laura Stevens/TT

Stormen kring Peter Handke tycks inte avta. Nu ger sig hans tyska förlag in i debatten genom att offentliggöra ett dokument i avsikt att klargöra faktiska förhållanden kring formuleringar som har florerat i medier.

Under strecket
Publicerad

Tre veckor efter att Svenska Akademien tillkännagivit att Peter Handke får 2019 års Nobelpris i litteratur fortsätter debatten om den kontroversielle författaren att rasa. Meningsutbytet har gällt vad Handke har skrivit och sagt om krigen i det forna Jugoslavien och om de krigsförbrytelser som begicks där och då.

Svenska Dagbladet har i både nyhets- och debattartiklar följt den stundom hätska debatten. Nobelpristagaren och valet av honom har på kultursidorna fått utstå kritik, men också försvarats.

I en för förlagsvärlden mycket ovanlig åtgärd ger hans tyska förlag Suhrkamp Verlag nu sig in i diskussionen. I ett 24 sidor långt dokument, som offentliggörs under torsdagen, pekar förlaget på flera påståenden som gjorts om Peter Handke i debatten och som man menar behöver klargöras. Vidare redogör Suhrkamp Verlag för vad den österrikiske författaren har skrivit och sagt i de olika detaljfrågorna och citerar ur Handkes texter för att stärka sitt resonemang.

I dokumentet, som beskrivs som ett ”work in progress” och som alltså kan komma att utökas, betar förlaget av frågorna punkt för punkt. Här är några av de viktigaste:

Annons
Annons

Påståendet att Handke förnekar eller ursäktar folkmord eller krigsförbrytelser under Jugoslavienkrigen:

Förlaget citerar bland andra texter av Ed Vulliamy och Alison Flood i The Guardian som tillskrivit Peter Handke detta, men menar att författaren inte har ifrågasatt brotten i sig, utan hur medier har rapporterat om dem.

Påståendet att Handke förnekar folkmordet i Srebrenica:

Suhrkamp citerar här bland andra en artikel i Göteborgs-Posten, där Jasenko Selimovic skriver om Handkes ”lögner om Srebrenica som en ’hämnd’”. Förlaget skriver att Handke inte har förnekat folkmordet i Srebrenica, och även om han har kallat det en hämndaktion från bosniska serbers sida, så har han aldrig påstått att detta är en ursäkt för förbrytelsen.

Man citerar dock inte en intervju från 2014 i norska DN Magasinet, som SvD tidigare har citerat, där Handke säger ”Det var hämnd, inte folkmord, som krigsförbrytardomstolen påstår.”

Påståendet att Handke ska ha förlöjligat offer för krigsförbrytelser i Jugoslavienkrigen:

Aleksandar Hemon skrev i New York Times att Handke ställd inför frågan om huruvida han brydde sig om lidandet i Bosnien, ska ha svarat ”Stoppa upp dina lik i arslet!” (ett citat som senare rättades i tidningen), men i Suhrkamp Verlags dokument slår man fast att citatet är falskt. Däremot ska Handke när han 1996 möttes av en journalists påstående att andra som rest till Bosnien och Sarajevo tycktes mer oroade än Handke över läget där, ha sagt: ”Stoppa upp din [oro] i arslet!”.

Påståendet att Handke ”avgudade” Milosevic samt kritiken mot att författaren deltog vid dennes begravning:

Annons
Annons

Här citeras bland andra Roger Fjellström, som i en kulturdebattartikel i SvD skrev: ”Och nog vore det svårt att se kindpussande med presidenten bakom ett folkmord som en briljant hyllning till alla människors lika värde.” Suhrkamp poängterar att Handke enbart besökte den fängslade Milosevic i Haag en gång och att Handke inte stod honom nära. Den österrikiske författaren själv beskriver besöket så här: ”Jag var heller inte nyfiken på min okände ’vän’ (Milosevic) och ville heller inte veta något om honom...”.

Roger Fjellström säger att han ”inte förstår hur de kan bråka om det” när han får höra att han citeras i Suhrkamps dokument:

– Jag har ju inte bokstavligt talat sett Handke kindpussa Milosevic, det var en bild för att säga att de verkade vara förtjusta i varandra. Men min artikel riktade sig mer mot Svenska Akademien och hur den förhåller sig till Alfred Nobels testamente. Hur ser Akademien på inomlitterära och utomlitterära kvaliteter och relationen dem emellan? För Nobel tror jag att ett författarskaps nytta för mänskligheten vägde tyngst.

SvD har sökt Jasenko Selimovic.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons