Annons

”Är folk korkade blir Rosling vansinnig”

Hur är det möjligt att en 67-årig professor hyllas som en rockstjärna? SvD:s Erica Treijs söker svaret på Hans Roslings popularitet och ser hur vetenskapens män tar vi där politik och medier går bet.

Under strecket
Publicerad

Hans Rosling fick stående ovationer under insamlingsgalan ”Hela Sverige skramlar” i Globen.

Foto: Jessica Gow/TTBild 1 av 4

Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria på KTH och idéhistoriker.

Foto: Stig-Åke Jönsson/TTBild 2 av 4

Helle Klein, präst och chefredaktör.

Foto: Erik Mårtensson/TTBild 3 av 4

Johan von Schreeb, ”katastrofläkare” och docent på institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet.

Foto: Tomas OneborgBild 4 av 4

Hans Rosling fick stående ovationer under insamlingsgalan ”Hela Sverige skramlar” i Globen.

Foto: Jessica Gow/TTBild 1 av 1
Hans Rosling fick stående ovationer under insamlingsgalan ”Hela Sverige skramlar” i Globen.
Hans Rosling fick stående ovationer under insamlingsgalan ”Hela Sverige skramlar” i Globen. Foto: Jessica Gow/TT

Rosling återskänker ett slags trygghet. Han vet hur det ligger till.

När Hans Rosling talar är publiken tyst, när den inte ombeds att delta för då tjattras det som aldrig förr. Det trycks ivrigt på mentometerknappar och resultaten syns omgående på duken bakom den entusiastiske talaren. Han drar sig aldrig för att påtala publikens okunnighet. Ändå vill applåderna aldrig ta slut. Vi har sett honom stapla klossar för att förklara spridningen av ebola och mata tvättmaskiner i syfte att påvisa att tillväxt och elektricitet frigör tid för bildning.

Det här är Hans Roslings hemmaarena: att inför publik eller en kamera bryta ner stora komplexa frågor och göra dem till hanterbar – och stapelbar – materia som alla kan förstå. Hans Rosling är helt enkelt bäst i världen på att bena ut socioekonomisk utveckling med hjälp av bubbeldiagram och legobitar.

Annons
Annons

Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria på KTH och idéhistoriker.

Foto: Stig-Åke Jönsson/TTBild 1 av 1

Inte ens när läkaren och professorn i internationell hälsa gick från att missionera inom sitt eget professionella fält, för att i stället förklara flyktingkris och migration med samma pedagogiska finesser, har han ifrågasatts. Hans uttalanden om att man inte kan använda sig av medier om man ska förstå världen, har heller inte benats ut. Det Hans Rosling säger är sanning. Punkt slut. Eller?

Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria, menar att vi lever i en tid då mycket flyter fritt och att det i sig ger utrymme för en auktoritet som levererar "äkta kunskap" utan relativitet.

– Förenkling tillhör en annan tid då det fanns överenskomna sanningar om vad som var rätt och fel. Men i dag är läget annorlunda och att inte vara helt säker på sin sak tillhör ett intellektuellt tankesätt. Hos Hans Rosling finns ett stort element av retorisk nostalgi och då kan de som inte håller med avfärdas med att de missförstått, säger han och fortsätter:

Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria på KTH och idéhistoriker.
Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria på KTH och idéhistoriker. Foto: Stig-Åke Jönsson/TT

– Genom att säga väldigt enkla saker sätts den typ av egalitära kommunikationsvillkor som vi nuförtiden lever med ur spel. Rosling vänder tillbaka till en retorik från den klassiska folkbildartraditionen, där den som hade kunskap verkligen stod på en högre nivå än folket. Med all kunskap ett knapptryck bort har en paradoxal känsla av osäkerhet brett ut sig. Rosling återskänker ett slags trygghet. Han vet hur det ligger till. Och journalisternas låga förtroende utnyttjar Hans Rosling både roande och lite rätt, menar Sverker Sörlin.

Annons
Annons

Helle Klein, präst och chefredaktör.

Foto: Erik Mårtensson/TTBild 1 av 1

Han har blivit länken som hjälper människor att se helheter.

Även Helle Klein, präst och chefredaktör på Dagens arbete, ser Hans Rosling som en klassisk folkbildare, med den skillnaden att han mottas som en rockstjärna och skapar hyllningskörer i sociala medier.

– Han har blivit länken som hjälper människor att se helheter och sammanhang, när det mediala klimatet snarast gynnat "snuttefiering" och åsiktsuttryck. Medierna slår larm, men förklarar inte alltid sammanhangen. Som medborgare kan det då vara svårt att få en överblick.

Hans Rosling är den hyllade uttolkaren av globaliseringen medan Johan Rockström, professor i miljövetenskap, har fått – eller iklätt sig – samma roll när det kommer till klimatfrågan. Vetenskapens män tar vid där politik och medier går bet.

– Visst är det ett kristecken att inte politiken förmått att ta ledarrollen. Nu tycker jag att Stefan Löfven vaknat, men då är klockan fem i tolv. Därför har medborgarna själva agerat i form av gigantiska volontärinsatser och fått hjälp av både vetenskapen och akademin, säger Helle Klein.

Helle Klein, präst och chefredaktör.
Helle Klein, präst och chefredaktör. Foto: Erik Mårtensson/TT

Som medierepresentant och opinionsbildare är Helle Klein självkritisk, men tycker ändå att journalistiken har hittat även en väg utanför konsumistisk logik och "klickokrati". Djuplodande reportage om komplexa frågor är det som både efterfrågas och delas på sociala medier i dag, menar hon. Däremot är det sämre ställt med det politiska självförtroendet:

Annons
Annons

– Våra politiker kanske skulle säga som Hans Rosling: "Håll käften, nu ska jag förklara och fördjupa det här". Och inte bara svara på frågan om de tänker höja skatten eller inte.

Att Hans Rosling allt oftare refereras som en Messiasgestalt, vad betyder det?

– Nu är jag sann lutheran och i den meningen lite allergisk mot påvar eller Messiasgestalter. Jag tror på människans myndigblivande och det är viktigt att bevara humaniteten – att se storheten i att folk vill ha fakta och söker förståelse i kaos.

Men åter till Hans Rosling och de pedagogiska tillhyggen han vant svingar under sina föredragsturnéer. Vad är det i hans retoriska gärning som får folk att acceptera det han säger – trots att det så uppenbart handlar om generaliseringar?

– Hans etos kombinerad med den ödmjuka framtoningen, att han konkretiserar och gör jämförelser som blir så tydliga att publiken blir ögonvittnen, säger retorikprofessor Anders Sigrell.

Han hyllar även Roslings röstbehandling och menar att även hans visuella framtoning bidrar till känslan av äkthet.

Då fick jag be honom att hålla käften. Efteråt bad han om ursäkt.

– Bara att han har bältet ovanför naveln, som ingen haft på årtionden, tyder på att han bryr sig om vissa saker men inte andra.

Den beskrivningen av vännen och kollegan Hans Rosling, får kirurgen och "katastrofläkaren" Johan von Schreeb att le.

– Jag var Hans Roslings sista doktorand och han var en fantastisk inspiratör, men en urusel handledare. Hans är ett geni, med de för- och nackdelar det innebär.

Hur välkänd är Hans Rosling internationellt?

– Alla som håller på med global hälsa känner ju till honom. Det är inte många andra som har renässanstänket och kan lägga ihop saker. Det är hans verkliga storhet – att kunna berätta horisontellt med breda penseldrag, utan att förlora för mycket djup.

Annons
Annons

Johan von Schreeb, ”katastrofläkare” och docent på institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 1
Johan von Schreeb, ”katastrofläkare” och docent på institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet.
Johan von Schreeb, ”katastrofläkare” och docent på institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet. Foto: Tomas Oneborg

Men det är skillnad på hälsa och migration och enligt Johan von Schreeb tangerar nu Rosling gränsen för sin domän.

– Han gör som han brukar, drar ut penseldragen, men nu riskerar hans förenklingar att få mothugg. Blir han bestraffad så får han ta det. Han har satsat sin medmänsklighet och sin professionella roll. Hans Rosling är en brutalförenklare som struntar i nyanserna, stämmer det till 75 procent så är han nöjd.

Personfokus distraherar och tröttar ut allmänheten.

Kan du säga emot Hans Rosling?

– Under säkerhetsutbildningen om ebola så hade han åsikter om min domän. Då fick jag be honom att hålla käften. Efteråt bad han om ursäkt. Det gäller att vara säker och att ha argumenten klara för sig, men Hans Rosling är lite som Pippi Långstrump – stark, men också snäll. Han skulle aldrig sätta sig på någon som är utsatt, men är folk korkade så blir han vansinnig, säger Johan von Schreeb.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons