X
Annons
X

Här är riskerna när krisen kommer

I fem år har svensk ekonomi vuxit utan avbrott. Men uppgången har varit dopad av extremt låga räntor. Det har fått skulderna att skjuta i höjden, viket gjort ekonomin sårbar vid en kris. Här är några av de största riskerna.

Del 1 av 15

Efter reklamen visas:
4 ekonomiska utmaningar för nästa regering
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1

Del 2 av 15

Skuldberget

undefined
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Svenska hushåll är i dag mer skuldsatta än någonsin och en stor förklaring är stigande bostadspriser. Skuldberget har dessutom en aspekt som oroar allt fler bedömare. De senaste åren har andelen hushåll med rörlig ränta på sina bolån ökat till 71 procent, vilket gör dem känsliga om räntan höjs.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Bostadsrätter på lilla Essingen i Stockholm.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

Del 3 av 15

Bostadsrättsföreningarna

Bostadsrätter på lilla Essingen i Stockholm.
Bostadsrätter på lilla Essingen i Stockholm. Foto: Tomas Oneborg

På senare tid har det börjat att varnas för en skuldkälla till: bostadsrättsföreningarna.

Särskilt i nybyggda föreningar återfinns större lån. Stigande räntor skulle alltså kunna innebära högre månadsavgifter för de boende.

Siffror från Riksbanken visar också att de mest skuldsatta bostadsrättsägarna bor i föreningar som har en högre skuld per kvadratmeter.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV MARKNADSVECKAN – nyheter som påverkar ditt sparkapital (varje fredag i din mejlbox)

    Anmäl dig här kundservice.svd.se
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Jessica Gow/TT Bild 1 av 1

    Del 4 av 15

    Konsumtionspartyt

    undefined
    Foto: Jessica Gow/TT

    Svenskarna lånar dessutom inte bara för att köpa bostäder. Även konsumtionslånen har ökat kraftigt de senaste åren. Trots att konsumtionslånen bara utgör knappt 20 procent av hushållens totala skulder står de för mer än hälften av deras amorteringar och räntekostnader.

    När lönen når kontot i slutet av månaden ska alltså även alltifrån klädköp till resor betalas.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Martina Holmberg/TT Bild 1 av 1

    Del 5 av 15

    Pensionärernas sårbarhet

    undefined
    Foto: Martina Holmberg/TT

    Skulderna hos svenskar som fyllt 65 år har mer än fördubblats de senaste sju åren. Ökningen beror delvis på att det finns fler äldre med bolån, men framför allt på att de som redan har lån lånar ännu mer.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1

    Del 6 av 15

    Den låga inflationen

    undefined
    Foto: Fredrik Sandberg/TT

    De som lånade pengar på 70- och 80-talet har fått se sina skulder ätas upp av den då höga inflationen. Samma sak ser inte ut att gälla längre, trots minusränta från Riksbanken ser både löner och inflation ut att öka relativt måttligt.

    Den som vill beta av sina skulder kommer tvingas att amortera mer. Den som inte vill amortera måste planera för ett liv där skulder är en del av privatekonomin.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Anders Good/IBL Bild 1 av 1

    Del 7 av 15

    Ojämlikheten

    undefined
    Foto: Anders Good/IBL

    De låga räntorna har också gett aktiemarknaden medvind. För hushållen betyder det att deras tillgångar i form av bostäder, aktier och räntepapper mer än fördubblats i värde de senaste tio åren.

    Men långtifrån alla äger sin bostad eller har en större aktiedepå. Fördelningen av tillgångarna har blivit ojämnare under 2 000-talet och i dag äger den rikaste tiondelen runt 60 procent av tillgångarna.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Jessica Gow/TT Bild 1 av 1

    Del 8 av 15

    Företagens finurlighet

    undefined
    Foto: Jessica Gow/TT

    Låga räntor har också ökat företagens skulder. Tidigare brukade företagen låna nästan uteslutande från bankerna – men på senare år har de börjat ge ut mer och mer företagsobligationer eftersom det har varit ett billigt sätt att låna.

    Sedan finanskrisen har den här typen av finansiering fördubblats, och utgör i dag mer än en fjärdedel av företagens totala skulder. Vid en kris kan det bli svårt för företagen att förnya sina lån om ingen vågar låna ut pengar till dem.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Tomas Oneborg/SvD Bild 1 av 1

    Del 9 av 15

    Kontorsfesten

    undefined
    Foto: Tomas Oneborg/SvD

    Priserna för kommersiella fastigheter har stigit mycket de senaste åren. I dag tjänar fastighetsbolagen storkovan eftersom låga räntor håller nere kostnaderna, samtidigt som de kan ta bra betalt av sina hyresgäster.

    Men lika mycket som fastighetsbolagen lever väl under goda ekonomiska tider råder motsatsen när ekonomin viker. Dels för att de generellt har högre skulder än andra företag och för att hyresintäkter snabbt kan minska vid en kris.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Henrik Isaksson/IBL Bild 1 av 1

    Del 10 av 15

    Bankernas korta lån

    undefined
    Foto: Henrik Isaksson/IBL

    För att banker ska kunna låna ut pengar till sina kunder måste de först låna pengarna från någon annan. Det gör de genom att sälja värdepapper.

    När finanskrisen slog till för tio år sedan var det tydligt att storbankerna hade lånat upp sina pengar på för kort tid – de fick helt enkelt svårt att rulla sin upplåning.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Simon Paulin Bild 1 av 1

    Del 11 av 15

    De stora sammanflätade bankerna

    undefined
    Foto: Simon Paulin

    Den svenska bankmarknaden domineras av bara fyra storbanker, som tillsammans står för runt 80 procent av bankmarknaden och dessutom är nära sammanlänkade.

    Om en kris drabbar en bank riskerar andra att dras med. Till exempel äger bankerna varandras värdepapper, som bostadsobligationer.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

    Del 12 av 15

    Bankernas utlandsberoende

    undefined
    Foto: Tomas Oneborg

    Svenska banker brottas också med ett annat problem. Eftersom svenskar sparar mer än utlänningar i aktier och fonder än på traditionella sparkonton tvingas bankerna låna upp mer på kreditmarknaden än andra länders banker. Det gör dem sårbara om den internationella kreditmarknaden slutar att fungera vid en kris.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Henrik Isaksson/IBL Bild 1 av 1

    Del 13 av 15

    Kronbristen

    undefined
    Foto: Henrik Isaksson/IBL

    Vid en kris kan det alltså bli svårt för bankerna att låna upp pengar. Då gäller det för bankerna att ha tillräckligt med tillgångar som snabbt kan säljas för att betala sina skulder.

    Bankerna har mycket likvida tillgångar i dollar och euro, men inte lika mycket i kronor. Enligt Riksbanken hade en av storbankerna som minst förra året inte ens tillräckligt med kronor för att klara sina betalningar i fyra dagar.

    Riksbanken är kanske den aktör som är mest oroad över de svenska bankernas ställning. Bankerna själva har upprepade gånger betonar att de står klart starkare än för tio år sedan.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Stina Stjernkvist/TT Bild 1 av 1

    Del 14 av 15

    Det politiska läget

    undefined
    Foto: Stina Stjernkvist/TT

    Med tanke på det osäkra politiska läget har även just politiken seglat upp som en potentiell risk. När finanskrisen slog till hade de fyra allianspartierna majoritet i riksdagen och kunde agera snabbt.

    Med nuvarande osäkra läge skulle den politiska handlingskraften, i värsta fall, kunnat vara lägre vilket skulle riskera att förvärra en kris.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Hanna Franzén/TT Bild 1 av 1

    Del 15 av 15

    Riksbanken

    undefined
    Foto: Hanna Franzén/TT

    När finanskrisen var ett faktum sänkte Riksbanken reporäntan snabbt och mycket. Men sedan dess har inflationen inte tagit fart och Riksbanken har sänkt reporäntan till minus 0,5 procent och dessutom genomfört stora stödköp av räntepapper.

    Vid nästa kris är Riksbankens handlingskraft alltså långt mindre än för tio år sedan.

    Annons
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X