Annons

Här är årets Nobelfavoriter – upplagt för kvinnor

På måndagen kl 11.30 offentliggörs vem som får Medicinpriset. Företaget Clarivate Analytics har gissat rätt på flera pristagare tidigare år genom att titta vilken forskning som citeras mest.

Astronomiska avstånd, mjukvara till datorer eller opiater är forskningsområden för några av årets favorittippade Nobelpristagare.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Kommer någon av de favorittippade forskarna att få besöka Konserthuset och Nobelbanketten?

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 2

Smärtmedicin med opiater.

Foto: Toby Talbot/AP Bild 2 av 2

1 / 4

Efter reklamen visas:
Nobelpriset- hur många kvinnor prisas i år?

Medicinpriset: Opiaters påverkan kan leda till Nobelpris

Clarivate Analytics listar i år tre Nobelfavoriter inom området medicin och fysiologi; Minoru Kanehisa (Kyoto University, Japan), Solomon H Snyder (John Hopkins University, USA) och Napoleone Ferrara (University of California San Diego, USA).

Kommer någon av de favorittippade forskarna att få besöka Konserthuset och Nobelbanketten?
Kommer någon av de favorittippade forskarna att få besöka Konserthuset och Nobelbanketten? Foto: Fredrik Sandberg/TT
  • Kanehisa: Utvecklingen av det som blivit en stor databas inom området bioinformatik; Kyoto Encyclopedia of Genes and Genomes (KEGG). I databasen kan forskare söka och jämföra data i till exempel cellers processer och om genomer, arvsmassa.
  • Snyder: Hans forskning har bidragit till förståelse för bland annat hur hjärnreceptorer fungerar med opiater, vilket i sin tur lett till nya mediciner inom området smärtlindring.
Smärtmedicin med opiater.
Smärtmedicin med opiater. Foto: Toby Talbot/AP
  • Ferrara: Hur bildas nya blodkärl? Kan tyckas vara trivialt, men inom forskningsområdet (angiogenes) har Ferrara hittat nyckeln till hur nya blodkärl bildas, med den kunskapen kan man förstå hur blodkärl bildas i till exempel tumörer. Hans forskning har lett till nya mediciner, som bromsar utvecklingen av blodkärl.
Annons
Annons

Det är mycket ovanligt att kvinnor fått Nobelpriset i fysik. På bilden fjolårets pristagare i kategorin; Barry Barish, Kip Thorne, Rainer Weiss som prisades för upptäckten av gravitationsvågor.

Foto: Pontus Lundahl/TT Bild 1 av 1

2 / 4

Fysikpriset: Kvinnlig pionjär inom kosmologi en favorit

Det är mycket ovanligt att kvinnor fått Nobelpriset i fysik. På bilden fjolårets pristagare i kategorin; Barry Barish, Kip Thorne, Rainer Weiss som prisades för upptäckten av gravitationsvågor.
Det är mycket ovanligt att kvinnor fått Nobelpriset i fysik. På bilden fjolårets pristagare i kategorin; Barry Barish, Kip Thorne, Rainer Weiss som prisades för upptäckten av gravitationsvågor. Foto: Pontus Lundahl/TT

Tre potentiella vinnare listas, totalt sex personer: David Awschalom (University of Chicago, USA) och Arthur C Gossard (University of California, USA), Sandra M Faber (University of California, USA) samt trion Yury Gogotsi (Drexel University, USA), Rodney S Ruoff (Ulsan National Institute of Science and Technology, Sydkorea) och Patrice Simon (Université Paul Sabatier, Frankrike).

  • Awschalom och Gossard: Framtidens datorer, kvantdatorer, kan ha nytta av forskarnas bidrag. De har tillsammans undersökt ett fysiskt fenomen (Spin Hall effect) i halvledare, som består av ett material som används i modern elektronisk apparatur. Forskarna har bland annat tittat på hur elektroner beter sig under påverkan av magnetiska fält.
  • Faber: För ovanlighetens skull, en kvinna bland potentiella pristagare inom området fysik. Sandra M Faber beskrivs som en pionjär inom kosmologin, där hon hittat metoder för fastställa ålder, storlek och avstånd mellan galaxer, vilket förstås kan appliceras i jakten efter alltings ursprung. Hon har också bidragit till forskningen inom mörk materia, universums osynliga byggmaterial.
  • Gogotsi, Ruoff och Simon: En del av forskarnas fokusområden har handlat om förståelse för mekanismerna i superkondensatorer, en kondensator som kan lagra höga mängder elektricitet. Med andra ord en typ av batteri, fast med fler fördelar (som livslängd).
Annons
Annons

Modell av en dna-molekyl i samband med tillkännagivandet av Nobelpriset i kemi år 2015.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1

3 / 4

Kemipriset: Reparation av dna eller databas kan prisas

Modell av en dna-molekyl i samband med tillkännagivandet av Nobelpriset i kemi år 2015.
Modell av en dna-molekyl i samband med tillkännagivandet av Nobelpriset i kemi år 2015. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Tre kandidater listas i år; Eric N Jacobsen (Harvard University, USA), George M Sheldrick (Georg-August Universität, Tyskland) och JoAnne Stubbe (MIT, USA).

  • Jacobsen: Hans forskning har bedrivits inom området katalys i organisk kemi; där bland annat olika organiska reaktioner utvecklas som i sin tur kan användas inom läkemedelstillverkning.
  • Sheldrick: Här inom området kristallografi där man studerar atomstrukturer i solida material. Sheldrick har haft en stor påverkan inom området genom en rad datorprogram inom kemivetenskapen, det så kallade Shelx-systemet. Det består av flera datorprogram som används för att strukturbestämma molekyler.
  • Stubbe: Ännu en kvinna favorittippad; den tidigare prisade forskaren har tittat närmare på de molekylära byggstenarna bakom dna och rna. Stubbes upptäckter sägs ha avgörande betydelse för bland annat reparation av dna.
Annons
Annons
Foto: Martina Holmberg/TT Bild 1 av 1

4 / 4

Clarivate Analytics ”magiska formel”

Foto: Martina Holmberg/TT

Grundmaterial för Clarivate Analytics förutsägelser om Nobelprisvinnarna är databasen Citation Laureates. Ur denna sållas först de forskare som citerats mer än 1 000 gånger i andra vetenskapliga dokument ut. Med andra ord forskning som satt rejält avtryck i vetenskapssfären. Dokumentationen i databasen sträcker sig över flera årtionden, från 1970 till 2018.

Av de 45,5 miljoner dokument som publicerats sedan 1970, så har 0,4 procent av forskarna nått det antalet. Således har cirka 16 300 vetenskapliga dokument citerats i andras forskning mer än 1 000 gånger.

Sedan sätts en ännu högre ribba; bara 4 200 vetenskapliga avhandlingar, eller 0,1 procent, har citerats 2 000 gånger eller mer. Och det är ur denna exklusiva skara som siandet sker.

För att avgränsa ytterligare filtreras 2 000-klubben genom ett "Nobelfilter". Forskarna ska helt enkelt ha fått ett stort genomslag samt anses ha fört vetenskapen framåt ”i en skala som Nobelkommittén typiskt belönar”, skriver Clarivate Analytics.

Dessutom vägs det in om forskarna belönats med andra prestigepriser, som Lasker Awards, för sin forskning.

Annons
Annons
Annons
Annons