Maya Simonpour väntar sitt andra barn, som hon fått med hjälp av en IVF-behandling. I USA hade det kostat henne mellan 100 000 och 300 000 kronor. I Israel var det i princip gratis.
Maya Simonpour väntar sitt andra barn, som hon fått med hjälp av en IVF-behandling. I USA hade det kostat henne mellan 100 000 och 300 000 kronor. I Israel var det i princip gratis. Foto: Amnon Gutman

Här är dyr IVF-behandling gratis: ”Enkel förklaring”

Här görs flest IVF-behandlingar per capita – helt gratis för alla invånare. Inget annat land i världen är så generöst som Israel med att hjälpa människor att bli föräldrar. Det är inte bara omsorg för ofrivillig barnlöshet som ligger bakom beslutet.

Publicerad

TEL AVIV Stämningen är tryckt i väntrummet. Någon gråter, de flesta sitter tysta. Kvinnorna här bär på samma dröm: Att bli gravida.

Lyckligtvis befinner de sig i världens mest generösa land när det gäller provrörsbefruktningar.

Inne på läkaren och klinikchefen Tal Shavits rum vittnar brev och bebisbilder om tacksamheten från dem som har fått hjälp. På en av bilderna står det ”Till store Tal från lille Tal”. Det barnet har fått sitt namn efter Shavit.

– Många kommer hit med barnen också. Det är alltid en otrolig känsla. Jag har världens bästa jobb, säger han.

Israel gör flest IVF-behandlingar per invånare i världen och Tal Shavits klinik på Assuta-sjukhuset, i Tel Aviv, är landets största.

– Det är till och med en av de största i världen. Här genomför vi 12 000 behandlingar per år.

För varje år är det allt fler kvinnor som söker hjälp för att bli gravida. En utveckling som kan ses i hela Västvärlden. I Sverige och många andra länder har det medfört köer, väntetider och begränsningar av hur många behandlingar som den allmänna sjukvården erbjuder.

Tal Shavit som är läkare och medicine doktor ser två anledningar till ökningen. Den första handlar om att många väntar med att skaffa barn i allt högre utsträckning.

– Min mamma blev gravid i 20-årsåldern, men numera vill kvinnor inte gifta sig tidigt. De vill ha en karriär och kanske pröva olika partners innan de stabiliserar sig, så fler börjar tänka på sin första graviditet när de är 30, 35 år. Tyvärr är det inte lika lätt då. Därför behöver fler och fler kvinnor genomgå fertilitetsbehandlingar. Det kommer bara att öka.

Annons

Fler och fler par som tidigare fått ett sjukt barn och varit rädda för att skaffa ett till, efterfrågar den här tekniken.

Det andra skälet till ökningen handlar om teknisk utveckling – det är möjligt att hjälpa fler i dag. Inte bara så att hormonbehandlingar och insättningar av embryon kan göras på allt mer precisa sätt. Med genteknikens utveckling är det också lättare att kontrollera embryons genetiska egenskaper för att se om de är friska eller inte.

– I dag går det att identifiera specifika mutationer och på så sätt undvika ett sjukt barn. Fler och fler par som tidigare har fått sjuka barn och varit rädda för att skaffa ett till, efterfrågar den här tekniken. Det bidrar också till att det blir fler och fler IVF-bebisar.

Tal Shavit är chef för Israels största IVF-klinik, vid Assuta-sjukhuset i Tel Aviv. Han har själv tre barn och tycker att det är fantastiskt att kunna hjälpa andra att få barn.
Tal Shavit är chef för Israels största IVF-klinik, vid Assuta-sjukhuset i Tel Aviv. Han har själv tre barn och tycker att det är fantastiskt att kunna hjälpa andra att få barn. Foto: Jesper Sundén
Annons

1995 var 1,7 procent av de nyfödda i Israel tillkomna med hjälp IVF. I dag är de över 5 procent. Totalt gjordes det 45 000 provrörsbefruktningar under 2018. I Japan görs det mångfalt fler. Men medan Japan har 127 miljoner invånare så har Israel bara 9 miljoner.

Utslaget per invånare finns det inget land som gör så många IVF-behandlingar som Israel. Det finns flera anledningar till det – bland annat hotet från omvärlden. Men vi ska återkomma till orsakerna.

Först träffar vi Maya Simonpour, som fått hjälp genom IVF och som nu väntar sitt andra barn.

– I min familj var det aldrig någon press på mig att skaffa barn. Min yngre syster gifte sig och fick barn innan jag ens träffade min make. Vid något tillfälle slutade min mamma att fråga mig, berättar Maya för SvD.

Hon är född och uppvuxen i Los Angeles, USA. Efter studierna satsade hon på att göra karriär i tv-branschen.

– Det var jobb, jobb, jobb och inte så mycket tid för ett socialt liv. När jag fyllde 30 år bestämde mig för att ta ett break.

Maya Simonpour väntar sitt andra barn, som hon fått med hjälp av en IVF-behandling.
Maya Simonpour väntar sitt andra barn, som hon fått med hjälp av en IVF-behandling. Foto: Jesper Sundén
Annons

Maya Simonpour flyttade till Israel. Eftersom föräldrarna är israeler har hon alltid haft nära band till landet. Hon började arbeta på hotell i Tel Aviv – och där mötte hon kärleken.

– Han är kypare och sju år yngre än mig. Vi flyttade ihop, men kände aldrig att vi hade bråttom. Min mamma var 25 år när hon fick mig och 36 när min bror föddes. Så jag tänkte att genetiskt skulle det inte vara något problem.

Det var det inte heller. När Maya var 35 år fick hon sonen Shay, vars namn betyder ”gåva” på hebreiska. Problemen började när han skulle få ett syskon.

Han sade att det är inte naturligt. Att det inte var så som Gud tänkte det.

Månaderna gick och det var en jobbig tid för Maya Simonpour som började ifrågasätta sig själv när hon inte blev gravid.

– En kvinnas uppgift är att föda barn och när det inte går gör det ont. Det fick mig att känna mig mindre kvinnlig.

Kliniken förvarar tusentals nedfrysta ägg åt sina patienter. Äggen blir ständigt fler och kliniken har problem att hitta plats för alla. Var tredje eller fjärde månad fylls en ny frystank.
Kliniken förvarar tusentals nedfrysta ägg åt sina patienter. Äggen blir ständigt fler och kliniken har problem att hitta plats för alla. Var tredje eller fjärde månad fylls en ny frystank. Foto: Jesper Sundén
Annons

Hon gick med i en Facebook-grupp för kvinnor som försökte bli gravida. Där läste hon på om inseminationer och provrörsbefruktningar. Hon bestämde sig för att testa, men var först tvungen att övertala sin make. Han var orolig för hormonbehandlingen som hon skulle genomgå.

– Han sa att det är inte naturligt. Att det inte var så som Gud tänkte det. Men det var ju jag som skulle ta hormonsprutorna, så det var jag som bestämde.

Enligt läkaren Tal Shavit handlar det första patientmötet till stor del om vilka hälsorisker som en IVF-behandling kan medföra. Under processen får kvinnan hormoner för att fler ägg än vanligt ska mogna under en menscykel. Det värsta som kan hända är att hormonerna kan öka risken för stroke. Det är ovanligt – en på 20 000 – enligt Shavit, men för att undvika det undersöks patientens medicinska historia noga.

Andra biverkningar är humörsvängningar, bröstförstoring och bukbesvär. Men den vanligaste frågan gäller ökad risk för cancer.

– Sannolikheten för att IVF ökar risken för cancer är mycket, mycket låg, säger Shavit. Däremot drabbas infertila kvinnor oftare av cancer än andra, men det har med inget med IVF att göra.

Annons

Det är orättvist att inte alla som vill bli föräldrar kan få chansen till det, på grund av pengar.

IVF-behandlingar kan vara väldigt dyra. I Maya Simonpours hemland, USA, kan en provrörsbefruktning kosta mellan 100 000 och 300 000 kronor. Men för den som är bosatt i Israel är det gratis.

– Jag är så tacksam för att jag bor här, säger hon. Vi har ingen sjukförsäkring i USA och även om vi hade haft det är det inte säkert att försäkringen täcker det. Jag förstår ju att det är dyra behandlingar, men det är orättvist att inte alla som vill bli föräldrar kan få chansen till det, av brist på pengar.

Enligt israelisk lag är varje israelisk kvinna upp till 45 år berättigad till i princip gratis IVF-behandlingar fram tills hon har två barn. Enligt Tal Shavit på Assuta-sjukhuset betalas 90–95 procent av alla provrörsbefruktningar av staten. Inget annat land är så generöst när det gäller att hjälpa människor att bli föräldrar.

Varför är Israel så mycket mer generöst än USA, som är ett rikare land?

– Jag ska ge dig en enkel förklaring, säger sociologiprofessor Yael Hashiloni Dovel och fortsätter:

Annons

– I USA är dollarn gud. Det enda som amerikaner vill tala om är pengar. I Israel är det barn. Det är en grov generalisering förstås, men se på födelsetalen. Israeliska kvinnor föder över tre barn i snitt, amerikanska kvinnor 1,7.

På frågan om varför barn är så viktiga för Israel pekar Hashiloni Dovel ut tre grundläggande orsaker: religionen, Förintelsen och hotet från omvärlden.

1. ”Var fruktsamma och föröka er” står det i Torahn – den viktigaste av judarnas heliga skrifter. Detta är en mitzva – en lag – som det är varje judes plikt att uppfylla. Och även om inte alla israeler är religiösa är de flesta traditionella och tar denna plikt på allvar.

2. Den andra orsaken är det systematiska mördandet av sex miljoner judar under andra världskriget. Ett brott som har satt sin prägel på hela det israeliska samhället.

– Många tycker därför att det är oerhört viktigt att kompensera och skaffa många judiska barn, säger Hashiloni Dovel.

Här får hon medhåll av Yael Mozes, som är specialistsjuksköterska med expertis inom infertilitet och IVF.

Annons

– Efter Förintelsen kom människor, som mina mor- och farföräldrar, till Israel utan några ägodelar och med traumatiska erfarenheter. De bestämde sig för att trots allt som varit fortsätta att leva och att bygga upp en ny generation av den israeliska nationen.

Koncentrationslägret Buchenwald 1945.
Koncentrationslägret Buchenwald 1945. Foto: AP

3. Den tredje orsaken är nära förknippat med detta – att staten Israel ända sedan självständigheten 1948 har varit omgivet av fiender.

– Vart du än vänder dig – norrut, söderut, österut – har vi fiender. Så folk säger att det enda sättet som vi kan bekämpa detta, utöver att ha en stor armé, är genom att låta vår befolkning växa. Då kan vi hantera situationen här i Mellanöstern bättre. Jag vet inte om det låter vettigt för en utomstående, säger Yael Mozes.

Annons

Där finns alltid ett hot, en känsla av katastrof, oavsett om det handlar om kärnkraft eller global uppvärmning.

En bidragande orsak till de många provrörsbefruktningarna är också att det hos israeler finns ett starkare förtroende för vetenskap och teknologi än i många europeiska länder, säger Hashiloni Dovel.

– Därför finns ingen kritik av den typ som är vanlig i Europa, där vetenskapen inte enbart ses som en välsignelse. Hos er förknippas ofta ny teknik med hot, oavsett om det handlar om kärnkraft, global uppvärmning eller reproduktionsteknik. I det israeliska samhället är det inte så, hävdar hon.

Trots att inställningen till fertilitetsbehandlingar har med judendom och Förintelsen att göra är möjligheterna att få hjälp desamma för alla israeliska medborgare – oavsett religion eller etnicitet.

– Israel slits mellan två poler – judendomen och demokratin – och tack vare demokratin erbjuder vi det till alla medborgare, vilket jag är väldigt glad för, säger Hashilovi Dovel.

Hon konstaterar att det även för araber är viktigt att ha många barn och att judiska och arabiska familjer på många sätt liknar varandra.

Annons

Fyra är det nya tre. Varför? Det är vårt sätt att leva.

Men Yael Hashiloni Dovel säger också att upptagenheten av barn kan ha en baksida – inte minst för dem som inte kan få några.

– Familjen förväntar sig att du ska skaffa barn. Gör du inte det är du annorlunda. Många kommer att tänka att det är något fel på dig, att du är en konstig person.

Kanske är det detta som bidrar till den spända stämningen i väntrummet på Assuta-sjukhuset. Många kan känna press, trots att svårigheten att bli gravid ofta har med deras män att göra.

– Ja, över hela världen finns det problem med spermiernas kvalitet, säger Tal Shalit. Omkring 40 procent av alla IVF-behandlingar som genomförs handlar egentligen om dåliga spermier och 60 procent om den kvinnliga faktorn.

För kvinnor anses åldern vara viktigast eftersom fertiliteten försämras dramatiskt med stigande ålder.

Tal Shavit.
Tal Shavit. Foto: Jesper Sundén
Annons

Tal Shavit har själv tre barn tillsammans med sin fru. Han säger att han gärna skulle ha ett fjärde.

– I dag säger våra vänner att fyra är det nya tre. Varför? Det är vårt sätt att leva.

Trots yrket är Tal Shavit inte säker på att den israeliska generositeten vad gäller fertilitetsbehandlingar verkligen är optimal. Kanske vore det bättre om antalet gratisbehandlingar var begränsat.

– Om en kvinna kommer till mig och gör 8, 9, 10 behandlingar är chansen otroligt liten att hon kommer att få barn. Mycket lägre än en kvinna som gör sin första IVF-cykel. Ska vi investera så mycket pengar i en kvinna som misslyckas gång på gång? Jag vet inte, men det är inte jag som fattar de besluten.

Yael Hashiloni Dovel tror att det skulle vara svårt att införa begränsningar nu, men att det i vissa fall skulle vara bra.

– Ibland måste man ge upp, men här är budskapet snarare: ge aldrig upp. Forskning visar att det händer att kvinnor blir beroende av behandlingarna. De kan inte sluta för de har alltid ett litet hopp och kan försöka under många år.

Annons

Jag är mamma till ett barn. Det är värt allt.

Maya Simonpour är förstås lycklig över sin graviditet – och önskar alla kvinnor samma glädje.

– Jag är så tacksam för att jag har lyckats bli gravid. Jag gick ju med i en Facebook-grupp under tiden jag försökte bli med barn, men jag vågar inte gå in där längre. Jag känner mig lite skyldig när jag tänker på dem som fortfarande inte lyckats och som har försökt under många år.

Maya Simonpour.
Maya Simonpour. Foto: Amnon Gutman

Hon anser själv att det var värt att genomgå alla svårigheter man kan uppleva under en behandling för att bli gravid. Detta är också något hon vill förmedla till andra.

– Jag vet ju det eftersom jag redan har barn. Det är värt allt. Visst, ibland vill man strypa dem, säger hon och skrattar, men det är det bästa som finns.

Tal Shavit är chef för Israels största IVF-klinik, vid Assuta-sjukhuset i Tel Aviv. Han har själv tre barn och tycker att det är fantastiskt att kunna hjälpa andra att få barn.

Foto: Jesper Sundén

Maya Simonpour väntar sitt andra barn, som hon fått med hjälp av en IVF-behandling.

Foto: Jesper Sundén

Kliniken förvarar tusentals nedfrysta ägg åt sina patienter. Äggen blir ständigt fler och kliniken har problem att hitta plats för alla. Var tredje eller fjärde månad fylls en ny frystank.

Foto: Jesper Sundén

Koncentrationslägret Buchenwald 1945.

Foto: AP

Tal Shavit.

Foto: Jesper Sundén

Maya Simonpour.

Foto: Amnon Gutman