Annons

Här är klimatsnackisarna de närmaste åren

Demonstrationen ”Global Strike for Future” i Stockholm.
Demonstrationen ”Global Strike for Future” i Stockholm. Foto: Janerik Henriksson/TT

Migration, havsnivåer och psykisk ohälsa. Här är några klimatsnackisar vi kommer att fokusera på de kommande åren, enligt Clare Nullis, talesperson för FN:s väderorgan WMO.

Under strecket
Publicerad

Så såg det ut på badstranden Sørenga, när rekordvärmen slog till i Oslo i maj 2018.

Foto: Roald, Berit / TT Bild 1 av 1

1 / 7

Snackis 1: Det är så jäkla varmt!

Så såg det ut på badstranden Sørenga, när rekordvärmen slog till i Oslo i maj 2018.
Så såg det ut på badstranden Sørenga, när rekordvärmen slog till i Oslo i maj 2018. Foto: Roald, Berit / TT

För varmt och torrt under vissa perioder, alldeles för regnigt under andra. Svenskars förkärlek till att ”prata om vädret” verkar få nytt bränsle de kommande åren.

– Förändringarna i vattencyklerna kommer vi absolut fortsätta prata om, säger Clare Nullis, talesperson för FN:s väderorgan WMO.

Översvämningar och ihärdigt regn har redan börjat märkas av i vissa delar av Europa som i Tyskland, Österrike och Ungern. Samtidigt blev torkan den största snackisen i fjol, då exempelvis Tyskland upplevde deras hittills uppmätt torraste år någonsin.

Torkan kommer troligtvis fortsätta att leda till stora skogsbränder – inte minst i Sverige, men också i exempelvis Kanada som tidigare varit så gott som skonat från stora skogsbränder under våren. Att diskutera försäkringar, vattenbombande flygplan och krishantering är med andra ord inte bara historia från sommaren 2018.

Annons
Annons

Den smältande isen har tvingar isbjörnarna bort från Arktis och i kontakt med människan.

Foto: David Goldman / TT Bild 1 av 1

2 / 7

Den smältande isen har tvingar isbjörnarna bort från Arktis och i kontakt med människan.
Den smältande isen har tvingar isbjörnarna bort från Arktis och i kontakt med människan. Foto: David Goldman / TT

Snackis 2: Isfritt på Arktis

Trots att isbjörnar och Arktis varit symboler för klimathotet i årtionden är intresset långt ifrån över.

– Det kommer tvärtom bli ännu mer aktuellt eftersom vi inom vår livstid kommer att få ett isfritt Arktis, säger Clare Nullis.

Ett Arktis utan is kan innebära två olika diskussioner. Den ena ur ett klimatperspektiv, den andra ur ett ekonomiskt – eftersom det blir lättare för transportföretag att frakta varor där uppe när isbergen är ur vägen.

Sedan starten på industrieran runt 1850-talet har temperaturen globalt ökat med ungefär 1 grad. I Arktis är siffran minst dubbelt så hög.

Isen har både blivit mindre och tunnare än tidigare. Dessutom reflekterar det som är vitt värme tillbaka upp till atmosfären medan det som är mörkt absorberar det.

– När man på sommaren har en svart tröja på sig blir det varmare än när man har ljusa kläder, samma sak händer med jorden när de vita isarna försvinner, säger hon.

Den smälter alltså för att det blir för varmt, och det blir varmt för att den smälter. Som en ond cirkel alltså, kommenterar Nullis.

Annons
Annons

Vindkraftverk utanför Lalystad i Holland.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

3 / 7

Vindkraftverk utanför Lalystad i Holland.
Vindkraftverk utanför Lalystad i Holland. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Snackis 3: Vad kostar oss minst?

Många som är emot klimatåtgärder har den ekonomisk tillväxten som argument, enligt Clare Nullis.

– De säger att det är för dyrt, att vi har inte råd och att vi kommer förlora massa jobb.

Motargumentet är att klimatförändringarna – i det långa loppet – kan komma att kosta ekonomin betydligt mycket mer om vi inte gör något åt den nu redan, tillägger hon. Även omställningar till exempelvis sol- eller vindkraft kommer att påverka oss.

– Vi ser redan nu hur de i exempelvis Indien, som tidigare var beroende av olja och kol, växlar till renare energi och hur det påverkar ekonomin.

Annons
Annons

Clownfiskar på London Pet Show 2015.

Foto: Paul Brown/REX/TT Bild 1 av 1

4 / 7

Clownfiskar på London Pet Show 2015.
Clownfiskar på London Pet Show 2015. Foto: Paul Brown/REX/TT

Snackis 4: Nemo hittad i Ryssland

När haven absorberar koldioxid blir de surare och därmed otrevligare för en hel del fiskarter. Klimatförändringarna leder också till att att många havsdjur börjar röra på sig från vatten som är för varma, till kallare hav mer norrut.

– Fiskare i norra Sverige, Kanada eller Ryssland kan få sig rejäla överraskningar när de hittar mer exotiska fiskar i näten om några år.

Det kommande decenniet riskerar dessutom en miljon växt- och djurarter att helt försvinna, enligt FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, IPBES.

– Om inte det är något som får folk att prata, så vet jag inte vad, säger Nullis.

Annons
Annons

Infrastrukturen i kustområden blir påverkad när havsnivåerna smälter

Foto: Hasse Holmberg / TT Bild 1 av 1

5 / 7

Infrastrukturen i kustområden blir påverkad när havsnivåerna smälter
Infrastrukturen i kustområden blir påverkad när havsnivåerna smälter Foto: Hasse Holmberg / TT

Snackis 5: Vi måste flytta...

Om du funderar på att köpa ett drömhus längs kusten är det kanske bäst att tänka om, rekommenderar Clare Nullis.

– De kan sjunka i värde rejält under de kommande 50 åren, kan jag gissa.

Havsnivåerna ökar olika mycket i olika delar av världen. Det går snabbare i området runt Indonesien än i Europa, men det kommer att påverka oss alla i hela världen, konstaterar hon.

– Det händer redan, exempelvis i Norge. Delar av permafrosten som tidigare varit frusen mark smälter vilket påverkat infrastrukturen i vissa städer.

Det finns flera anledningar till att havsnivåerna ökar. En är att isarna smälter, men också att varmt vatten expanderar och tar upp större plats än kallt vatten – vilket innebär att vattennivåerna skulle öka även om isarna inte smälte.

Annons
Annons

Ett förändrat klimat har skapat utbredd hungersnöd i Ugandas fattigaste region, Karamoja.

Foto: Adelle Kalakouti / TT Bild 1 av 1

6 / 7

Ett förändrat klimat har skapat utbredd hungersnöd i Ugandas fattigaste region, Karamoja.
Ett förändrat klimat har skapat utbredd hungersnöd i Ugandas fattigaste region, Karamoja. Foto: Adelle Kalakouti / TT

Snackis 6: Hunger och migration

Okej, för svenskar kanske de största samtalsämnena främst kommer att handla om sommarvillan som sjunker i värde eller sällsynta fiskar. Men de som påverkas allra hårdast av klimatförändringarna, i alla fall de närmsta åren, är fattigare länder.

– Om man tittar på en karta över jordbruksproduktivitet och matproduktion så påverkas det södra halvklotets delar, Afrika i synnerhet, hårdare än den norra delen, säger Claire Nullis.

Befolkningsmängden i Afrika och södra Asien ökar dessutom, vilket leder till att allt fler munnar behöver mättas.

– Klimatförändringarna kommer verkligen att pressa den här frågan. Många tvingas söka sig till närliggande platser eller grannländer, säger hon.

Anledningen till att allt fler måste migrera är dock komplex och handlar inte uteslutande om förändrade klimat, torrare åkermarker eller översvämningar.

– Men det är en av de aggregerande faktorerna. Och det är inget samtalsämne som kommer att försvinna, utan snarare tvärtom.

Annons
Annons

Väderomställningar påverkar vår psykiska hälsa.

Foto: Stina Stjernkvist/TT Bild 1 av 1

7 / 7

Bubblaren: Psykisk och fysisk hälsa

Väderomställningar påverkar vår psykiska hälsa.
Väderomställningar påverkar vår psykiska hälsa. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Hittills har det varit ganska tyst om hur klimatförändringarna påverkar vår fysiska och psykiska hälsa. Men det blir det bli ändring på, tror Clare Nullis. För varmare somrar leder exempelvis till att äldre och väldigt unga får värmerelaterade problem som stress och utmattning.

– Men även om du är en genomsnittlig 30-åring som bor i Sverige och inte är van vid värme så kan det påverka ditt humör.

Under vintern i Sverige kan väderomställningar också påverka vår psykiska hälsa, tillägger hon.

– Om de vackra, klara vinterdagarna byts ut mot varmare temperaturer och grått slask påverkar det också humöret och gör att man kan bli deprimerad.

Annons
Annons
Annons
Annons