Annons

Här är knäckfrågorna inför klimatmötet i Madrid

Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet och adjungerad professor vid Stockholms universitet,  under Svenska Dagbladets klimatkonferens i veckan.
Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet och adjungerad professor vid Stockholms universitet, under Svenska Dagbladets klimatkonferens i veckan. Foto: Tomas Oneborg

På måndag i Madrid inleds FN:s klimatkonventions årliga toppmöte, COP 25. Professor Johan Kuylenstierna hjälper till att navigera i de svåra frågorna.

– Finns det länder som hakar på USA och vill lämna avtalet? Och hur når vi transparens? säger han.

Under strecket
Publicerad

Klimatmötet i Paris för fyra år sedan. Frankrikes president François Hollande, Frankrikes utrikesminister och ledare för mötet, Laurent Fabius, samt FN:s dåvarande generalsekreterare Ban Ki-moon.

Foto: TT Bild 1 av 1

1 / 7

Skrivs det ett nytt avtal i Madrid?

Klimatmötet i Paris för fyra år sedan. Frankrikes president François Hollande, Frankrikes utrikesminister och ledare för mötet, Laurent Fabius, samt FN:s dåvarande generalsekreterare Ban Ki-moon.
Klimatmötet i Paris för fyra år sedan. Frankrikes president François Hollande, Frankrikes utrikesminister och ledare för mötet, Laurent Fabius, samt FN:s dåvarande generalsekreterare Ban Ki-moon. Foto: TT

Det var i november 2016 som det globala klimatavtalet från Paris trädde i kraft. Det hade förhandlats fram under fyra år och beslutades i december 2015.

Kärnan i Parisavtalet är att minska utsläppen av växthusgaser och att stödja de länder som drabbas hårdast av klimatförändringarnas effekter. Avtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader.

Något nytt globalt avtal ska inte skrivas i Madrid. Det är ett årligt toppmöte. I fjol hölls mötet i polska Katowice.

Annons
Annons

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Kommer han att följa Donald Trumps klimatlinje?

Foto: AP Bild 1 av 1

2 / 7

Kommer andra länder haka på USA?

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Kommer han att följa Donald Trumps klimatlinje?
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Kommer han att följa Donald Trumps klimatlinje? Foto: AP

Hittills har 187 länder giltigförklarat Parisavtalet. Enligt artikel 28 i avtalet får en part när som helst efter tre år meddela att de ska frånträda avtalet. Ett avhopp träder i kraft ett år senare.

– Det är bara USA som meddelat att man tänker lämna (om ett år). Det blir väldigt intressant att se vilka motkrafter som stiger fram i Madrid eller om fler länder hakar på den linje om klimatet som Donald Trump driver. Det är frågetecken bakom vissa länder, bland annat Turkiet, säger Johan Kuylenstierna.

Annons
Annons

Oljeutvinning i Texas, USA.

Foto: Jacob Ford/AP Bild 1 av 1

3 / 7

Är tillgång lika viktig som efterfrågan?

Oljeutvinning i Texas, USA.
Oljeutvinning i Texas, USA. Foto: Jacob Ford/AP

FN:s miljöprogram pekade nyligen i SvD-artikel på en skrämmande utveckling om en temperaturhöjning på tre grader fram till 2030 – i så fall en fördubbling av målet – om planerna på att utvinna fossil energi runt världen ligger fast.

– Det är viktigt att debatten inte bara handlar om efterfrågan utan även om tillgång och utvinning av fossila bränslen, säger Johan Kuylenstierna.

Sätten att definiera marknadens mekanismer och utformning av utsläppshandelssystem enligt Parisavtalets artikel 6 står högt på agendan. Utsläppshandel inom EU har funnits sedan 2005.

Annons
Annons

Regnskog i Brasilien.

Foto: Ralf Hirschberger/TT Bild 1 av 1

4 / 7

Hur ska rabatter för åtgärder ges?

Regnskog i Brasilien.
Regnskog i Brasilien. Foto: Ralf Hirschberger/TT

Även om samsynen för tidsramar är god, finns det fortfarande frågor hur man ska räkna när det gäller utsläpp.

– Om till exempel Sverige genom investeringar och kompletterande åtgärder hjälper Brasilien att jobba med skogen och minska utsläppen – ska det ge någon slags återbäring? På vilket sätt ska det löna sig att överföra teknik till u-länder? Hur ska patentfrågor lösas, sådana som finns i läkemedelsindustrin? Det är så mycket juridik i det här, säger Johan Kuylenstierna.

Annons
Annons

Linfen i Kina med 250 000 invånare är en av världens mest förorenade städer.

Foto: Leif R Jansson/TT Bild 1 av 1

5 / 7

Hur skapa trovärdig transparens?

Linfen i Kina med 250 000 invånare är en av världens mest förorenade städer.
Linfen i Kina med 250 000 invånare är en av världens mest förorenade städer. Foto: Leif R Jansson/TT

Att världens folkrikaste land Kina toppar utsläppsstatistiken är ingen nyhet. Men Johan Kuylenstierna vill kunna studera detaljerna.

– Hur kan vi vara säkra på att de räknar på samma sätt som vi? Risken är att det blir äpplen och päron. Vi kan bara gå efter officiell data. Men hur ska vi kunna verifiera att det verkligen är så? Transparens i systemet är en förutsättning för att man ska kunna lita på varandra och arbeta fram en rättvis bedömning, säger Johan Kuylenstierna och nämner Indien och Brasilien som andra svårlästa exempel.

Annons
Annons

Förödelsen var stor när orkanen Dorian drog fram över Haiti i september 2019.

Foto: Ramon Espinosa/AP Bild 1 av 1

6 / 7

Vem ska betala för en sjunken ö?

Förödelsen var stor när orkanen Dorian drog fram över Haiti i september 2019.
Förödelsen var stor när orkanen Dorian drog fram över Haiti i september 2019. Foto: Ramon Espinosa/AP

En återkommande punkt under det årliga toppmötet om klimatet är ”Loss & Damage”. Rubriken sammanfattar konsekvenser av naturkatastrofer som orkaner, förhöjd vattennivå och förstörda ekosystem.

– Vem är ansvarig om en liten ö-stat i Stilla Havet försvinner? Är det dom själva? Hade man byggt på fel sätt? Eller ska det finnas en reglerad ansvarsutkrävning för utsläpp av växthusgaser med 100-tals miljoner dollar i potten? Det är väldigt komplicerat, men vi får inte hamna i en situation att ingenting görs, säger Johan Kuylenstierna.

Annons
Annons

Greta Thunberg och USA:s president Donald Trump på bildskärmen när Johan Kuylenstierna talade på SvD:s klimatkonferens i veckan.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

7 / 7

Vilken roll spelar Greta Thunberg?

Greta Thunberg och USA:s president Donald Trump på bildskärmen när Johan Kuylenstierna talade på SvD:s klimatkonferens i veckan.
Greta Thunberg och USA:s president Donald Trump på bildskärmen när Johan Kuylenstierna talade på SvD:s klimatkonferens i veckan. Foto: Tomas Oneborg

Den svenska klimataktivisten Greta Thunberg är på väg över Atlanten i en segelbåt för att ta sig till Lissabon. Därifrån blir det tåg till Madrid. Hon bör hinna fram till Madrid på måndag:

– När det gäller själva förhandlingarna har hon ett begränsat inflytande, det är mer en formell process av juridik. Men Greta har haft en enorm påverkan på den allmänna opinionen. Beslutsfattare känner av trycket. Politiker är känsliga för opinion, det gäller även i länder utanför demokratin, konstaterar Johan Kuylenstierna.

Testa din egen klimatpåverkan - gör Klimatkalkylatornsvd.se
Annons
Annons
Annons
Annons