Annons

Jani Pirttisalo Sallinen:Orsaken till tystnaden hos klimatförnekarna

Exoplaneten K2-18b.
Exoplaneten K2-18b. Foto: M. Kornmesser/AP

Klimatförnekarna går på högvarv – men det är knäpptyst när det handlar om betydligt mindre studerade vetenskapliga upptäckter. Som upptäckten av exoplaneter, som nu prisats av Nobelkommittén.

Här är orsaken till tystnaden.

Under strecket
Publicerad

Människan ligger bakom den globala uppvärmningen. Den vetenskapliga enigheten är i princip total. Trots det finns ett tyckande om resultatens giltighet, såväl privat som världspolitiskt.

De som förnekar den breda klimatforskningens resultat, varför ifrågasätter de inte existensen av svarta hål? De djupt mystiska neutrinerna? För att inte tala om gudspartikeln.

Det råder inte brist på grupperingar som högljutt tar avstånd från klimatforskningens vetenskapliga resultat. Kosmologin och astronomin avrapporterar löpande vetenskapliga landvinningar. Ändå är rösterna som kritiserar klimatforskningens slutsatser helt frånvarande, när nya vetenskapliga upptäckter görs som är betydligt mindre studerade.

Endera har väl forskningen om de annalkande klimatkatastroferna rätt. Eller så har den delvis eller helt fel. Forskarna är i alla fall eniga.

För ett par årtionden sedan bekräftades fyndet av den första exoplaneten av två forskare som i år tilldelas ett Nobelpris i fysik. Så här långt tycks ingen, åtminstone inte någon högljudd grupp, ha tagit på sig att förneka de främmande världarnas existens.

Annons
Annons

En exoplanet eller en gudspartikel kräver nämligen inte att vi förändrar vår livsstil. Det gör däremot forskningsresultaten om global uppvärmning.

– De behöver ju inte lägga om sina vardagsliv bara för att jag säger att jag tagit en bild av ett supertungt svart hål i en främmande galax. Det är bara häftigt liksom, så kan man fortsätta flyga till Kanarieöarna på semester, säger Susanne Aalto, professor i radioastronomi på Chalmers.

Klimatforskningen tvingar alltså in människan i ett ställningstagande. Det gör inte en exoplanet eller en neutronstjärna. I alla fall inte än.

Just exoplaneter kan visa sig bli det forskningsområde som till slut kräver en stor dos ödmjukhet av oss alla.

Forskningen och metoderna bakom dessa främmande världar har i dag kommit mycket långt. 1995 upptäcktes en planet, i dag har man hittat 4000. Nästa steg är att utveckla metoder för att kunna närstudera de främmande planeternas atmosfär.

Så finns där förstås ett växande utbyte med klimatforskningen på jorden. Var det landar i framtiden är ovisst.

Säkert är att det kommer att utveckla vår förståelse för vår egen planet, menar Aalto. Det är bland exoplaneterna som fynden av liv kan dyka upp. Det är härifrån kraven på en omställning kan komma, när vi bättre lär oss att förstå de främmande världarna.

Som professor Aalto uttrycker det, kanske blir vi då bättre på att ta hand om vår egen planet.

– Det kan leda till en ödmjukhet och respekt för den planet vi har.

Kanske blir det lättare att lyssna på klimatvetenskapens resultat när det kommer från rymdforskarna. Frågan är i dag om den tiden finns.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons