Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

Här är partierna som driver på Bensinupproret

Snart tågar grundaren till Sveriges största proteströrelse mot Rosenbad för att kräva lägre bensinpriser. Flera partier eldar på upproret med betalda Facebookannonser – men är själva långt ifrån att uppnå Bensinupprorets krav.

Uppdaterad
Publicerad

Tommy Olsson skruvar loss bränslelocket, drar sitt kort och hakar fast pumpen på sin röda Dacia. Han tittar på siffrorna som tickar uppåt.

– Jag tycker synd om folk som har törstiga bilar, det måste jag säga.

Som boende på Färingsö utanför Stockholm är han beroende av bilen för att ta sig till jobbet.

– Första bussen går 05.15 på morgonen, men tar jag den kommer jag en halvtimme försent. Så man har inte särskilt många alternativ här ute.

Tommy Olsson är långt ifrån ensam om att märka av det rekordhöga bensinpriset som nu närmar sig 17 kronor litern. På kort tid har över en halv miljon svenskar gått med i proteströrelsen Bensinupproret 2.0, och bränslepriserna har blivit en spränghet politisk fråga.

Men hur kunde en Facebookgrupp växa så snabbt och sätta den politiska agendan?

Den 21 februari publicerar Svensk Näringslivs nyhetssajt fPlus en artikel med rubriken ”Nu startar nya bensinupproret – ilska mot nya skatterna”.

I artikeln reagerar Skattebetalarnas förenings vd Christian Ekström mot den årliga automatiska höjningen av skatten på diesel och bensin. Han säger att det drabbar företag hårt och kallar det ”ett piskrapp mot landsbygden”.

Ungefär sju veckor senare, den 10 april, startas Bensinupproret 2.0 som snabbt ska växa till Sveriges största Facebookgrupp med över en halv miljon medlemmar. Bakom gruppen står Jan-Olof ”Janne” Berglund från Borås, en pensionerad bankman och ägare till en svart BMW 5231, som tycker att bensinpriset har blivit på tok för högt.

1/2
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / Svenska Dagbladet
2/2
Foto: Tomas Oneborg / Svenska Dagbladet

På elva dagar har gruppen växt till 5 000 medlemmar och uppmärksammas för första gången av Borås tidning. Upproret har nu en huvudsponsor – JM Print Sverige AB – ett företag som enligt sin hemsida ”är mycket måna om miljön och har därför ett stort utbud av miljö och fair märkta kläder och material”.

Annons

Den 8 maj plockas Bensinupproret 2.0 upp av Aftonbladet och blir en riksnyhet.

Samtidigt drar Skattebetalarna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna igång kampanjer på sociala medier för att sprida upproret.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson, Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor, Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson, Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor, Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. Foto: Patrik C Österberg/IBL/TT, Carolina Byrmo/Aftonbladet/TT, Lotte Fernvall/Aftonbladet/TT

I ett sponsrat FB-inlägg skriver Skattebetalarna ”ju fler vi är desto starkare blir vår röst” – och länkar till en tjänst där man kan räkna ut ”hur du drabbas av höjd bensinskatt!”. Budskapet riktas till män över hela landet.

Moderaterna kör ut fyra betalda annonser på FB. Den första har budskapet ”Tillsammans kan vi få S och MP att inse att hela landet faktiskt inte har tunnelbanan runt husknuten” och når uppemot 50 000 personer enligt uppgifter från FB.  Den andra, som tipsar om ”det mullrande bensinupproret i Sverige”, ses av dubbelt så många inom loppet av två dagar. Den tredje riktas specifik mot män i Västerbotten och uppmanar dem ”att gå med i bensinupproret 2.0”. I en fjärde – som får uppemot 50 000 exponeringar – kan man läsa: ”bensinupproret handlar om livets nödvändigheter”.

Annons

Från Kristdemokraterna sprids en sponsrad annons som uppger att ”landsbygdens befolkning straffbeskattas” som uppemot 100 000 FB-användare tar del av.

Samtidigt betalar Sverigedemokraterna för att uppemot 50 000 unga män ska få se ett filmklipp på FB där partiledaren Jimmie Åkesson tar ställning för Bensinupproret 2.0.

Mellan den 8 och 12 maj, när kampanjerna på sociala medierna pågår som mest intensivt, växer Bensinupproret 2.0 från runt 100 000 medlemmar till 400 000.

M, KD och SD är de partier vars väljare bryr sig minst om klimatsatsningar.

Bakom den enorma tillväxten finns även en annan faktor som sociala medier-experten Emanuel Karlsten uppmärksammar i en krönika på Breakit: Facebook har nyligen förändrat sina algoritmer för ett premiera just grupper.

Spridningen som riksdagspartierna ägnar sig åt blir därför extra effektiv. På några dagar blir Janne Berglund från Borås frontfigur för Sveriges största folkrörelse på nätet.

Den 15 maj bjuder Moderaternas skattepolitiske talesperson Niklas Wykman in Berglund och andra personer som är aktiva i FB-gruppen för att tala i riksdagen, på ett seminarium tillsammans med Jacob Lundberg, chefsekonom på den marknadsliberala tankesmedjan Timbro. ”Bensinupproret 2.0 för fram en oro och en kritik som är befogad. Det är viktigt att lyssna till de problem som de uppmärksammar”, skriver Wykman på sin FB-sida.

Annons

Att det är framförallt M, KD och SD som försöker slå mynt av det populära upproret förvånar inte statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson, som är professor vid Göteborgs universitet.

– M, KD och SD är de partier vars väljare bryr sig minst om klimatsatsningar. Jag gissar att man försöker visa att man känner sympati med frågan.

Men några förslag om rejäla skattesänkningar på koldioxid och energi – som tillsammans med en 25 procentig moms utgör den så kallade bensinskatten – har inte kommit från vare sig KD, M eller SD. Samtliga partier vill slopa den årliga uppskrivningen av bensinskatten, den så kallade överindexeringen, medan SD även vill ha en lägre reduktionsplikt.

– Vi vill ta bort överindexeringen permanent utöver den tillfälliga åtgärd som riksdagen beslutat om. Utöver det har vi idag förslag om en förändrad reduktionsplikt och beskattning för att uppnå prissänkningar på diesel och bensin med 75 öre, säger Martin Kinnunen, SD:s miljöpolitiska talesperson.

Partiernas förslag är alltså långt ifrån vad som krävs för att bensinpriset ska minska från dagens närmare 17 kronor litern ner till 12 kr, vilket Bensinupproret 2.0 kräver.

Annons

Enligt KD:s miljöpolitiska talesperson Kjell-Arne Ottosson handlar det inte bara om själva bensinpriset.

– Det finns andra vägar att gå också. Bland annat tar vi i KD fram ett arbetsmaterial som kollar på hur man kan differentiera skatteavgifterna mellan stad och landsbygd, exempelvis vägskatten. Men förslagen manglas fram och tillbaka, och vi är fortfarande bara i arbetsfasen.

Även Moderaternas skattepolitiska talesperson Niklas Wykman menar att det är en mycket större fråga.

– Vi är bekymrade över den växande klyfta vi ser mellan stad och landsbygd och där är priset på bensin och diesel inte den enda frågan men en av de viktiga frågorna, säger han till SvD.

Har ni några andra förslag än att ta bort överindexeringen som skulle sänka bensinpriset?

– Nu bjuder vi in Bensinskatteupproret 2.0 för att vi vill diskutera och analysera den här frågan. Men det förslag vi har nu är att avskaffa överindexeringen. Sedan får vi göra en bedömning och återkomma i budgeten med definitiva skattebesked.

Hur går er spridning av Bensinupproret 2.0 och deras krav ihop med klimatmålen som ni står bakom?

Annons

– Det viktiga för att nå klimatmålen är att vidta effektiva åtgärder, men att lägga väldig stora skattebördor på familjer, jobb och företagande utanför storstäderna är inte ett effektiv sätt att nå miljömålen, säger Wykman och lyfter fram internationellt klimatbistånd och mer kärnkraft centrala delar.

Trots den stora folkliga uppslutningen bakom Bensinupproret verkar partierna alltså nöja sig med mindre skattepolitiska ändringar, samt att bjuda in företrädare för rörelsen till riksdagen. Enligt statsvetaren Ekengren Oscarsson beror det på att svensk politik länge haft en outvecklad stad-landdiskussion – en konfliktdimension som mer än något annat kännetecknar den pågående debatten om höga drivmedelpriser.

– Varför inget parti för fram ett budskap om större omfördelning mellan stad och landsbygd har egentligen varit en gåta i över hundra år. Det går ju knappt ens att diskutera det kommunala utjämningssystemet.

Varför måste landsbygdskommuners invånare, som är mer beroende av bilen, ha samma bensinskattetryck som storstadskommunerna?

Annons

– Partierna kommer gärna med slogans om hur ”hela landet ska leva”, men när man väl kokar ned politiken till intressen, pengar och makt mellan landsdelar vill partier sällan ge extra skatteavdrag för människor som bor i glesbygden, säger Ekengren Oscarsson.

Enligt Ekengren Oscarsson blossar konfliktlinjen stad-land ofta upp i Sverige när det vankas folkomröstningar om EU eller EU-parlamentsval.
Enligt Ekengren Oscarsson blossar konfliktlinjen stad-land ofta upp i Sverige när det vankas folkomröstningar om EU eller EU-parlamentsval. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Att det snarare är den svaga kronan och ett internationellt stigande oljepris som driver upp drivmedelpriserna till rekordnivåer än regeringens skattepolitik struntar de flesta upprörda svenskar i, enligt statsvetaren.

– Man skiter i vems fel det är att priset är högt, man vill bara få utlopp för att man känner att det här är åt helvete dyrt. Det har blivit en symbolfråga mellan stad-land. Och tankar man ofta vet man på öret vad en liter kostar.

Varför tror du att det är drivmedelpriserna som kännetecknar konflikten mellan stad och landsbygd?

Annons

– Det är intressant faktiskt – varför finns det inget matuppror? Maten blir dyrare snabbt, och är en mycket större andel av ett hushålls utgifter än drivmedel. Var är avokado-upproret? Det är dessutom lättare att göra något åt politiskt på kort sikt.

Man blir upprörd över vad priset visar på mätaren här och nu.

Precis som priset på diesel och bensin har även priset på livsmedel ökat kraftigt de senaste åren. Men tack vare den positiva löneutvecklingen hos den genomsnittliga svensken under samma tidsperiod lägger vi i snitt en mindre andel av lönen på bland annat drivmedel och mat.

– Jag tror inte att det spelar någon roll att det relativt sett var lika dyrt att köra bil 1975 som det är i dag eftersom bilarna var törstigare då. Man börjar inte jämföra sin hushållsekonomi för 40 år sedan, man blir upprörd över vad priset visar på mätaren här och nu.

Enligt Tommy Olsson i Stenhamra är dagens bränslepriser rimliga. Caféeägaren menar att priset till och med kan höjas ytterligare, till så mycket som 20 kronor litern.

– Där går nog smärtgränsen för gemene man, man måste ha lönen till någon annat än bara mat, hyra och bränsle. Men än så länge är det ingen fara, vi måste tänka på miljön också.

Tommy Olsson tycker att man gott kan höja priset på bensin lite till – men inte högre än 20 kronor per liter.
Tommy Olsson tycker att man gott kan höja priset på bensin lite till – men inte högre än 20 kronor per liter. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / Svenska Dagbladet Bild 1 av 5
Foto: Tomas Oneborg / Svenska Dagbladet Bild 2 av 5

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson, Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor, Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

Foto: Patrik C Österberg/IBL/TT, Carolina Byrmo/Aftonbladet/TT, Lotte Fernvall/Aftonbladet/TT Bild 3 av 5

Enligt Ekengren Oscarsson blossar konfliktlinjen stad-land ofta upp i Sverige när det vankas folkomröstningar om EU eller EU-parlamentsval.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT Bild 4 av 5

Tommy Olsson tycker att man gott kan höja priset på bensin lite till – men inte högre än 20 kronor per liter.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 5 av 5