X
Annons
X
Studenter på Inmyung Girls’ High School.
Studenter på Inmyung Girls’ High School. Foto: Jonas Gratzer

Här är skolorna världsbäst – succén har mörk baksida

Sydkoreas skola har utklassat Sverige i Pisamätningar – men landets framgångsrika provresultat har en mörk baksida. Den extrema pressen i jakten på höga betyg leder till att sydkoreanerna toppar självmordsstatistiken i världen.

Eftersom Sydkorea inte har naturresurser så måste vi förlita oss på vår befolkning.

SEOUL ”Girls be ambitious” står det skrivet på en av väggarna i Inmyung Girls’ High School. I en av gymnasiets salar hålls en lektion i engelska, och flickorna som går i årskurs två lyssnar fokuserat på läraren Chloe Kwak.

– Eleverna är väldigt disciplinerade. Inget prat i klassen, och alla lämnar från sig sina mobiler innan lektionen startar, berättar Chloe Kwak som har arbetat som lärare i elva år.

Just disciplin är något som sydkoreaner värderar högt.

– De flesta gör bra ifrån sig. Annars vet de att de får anmärkningar i sina utvärderingsrapporter, säger hon.

Sydkorea har tillsammans med andra östasiatiska länder länge klättrat och placerat sig i topp i den globala Pisamätningen, och klassat ut länder som Sverige som har hamnat under genomsnittet i OECD-länderna.

Många pluggtimmar för att lära sig texter utantill inför proven har varit framgångsreceptet till att få höga betyg. För sydkoreanska familjer innebär en bra utbildning att deras barn kan få ett bra arbete, bättre lön – och möjligheten att klättra på den sociala stegen. Men konkurrensen skapar ett allt större stressmoment hos eleverna.

Läraren Chloe Kwak.
Läraren Chloe Kwak. Foto: Jonas Gratzer

Sally Kong är en av eleverna i klassrummet och hon instämmer om det hårdnande klimatet.

– Allt handlar om konkurrens. Eftersom Sydkorea inte har naturresurser så måste vi förlita oss på vår befolkning.

– Men vi lär oss så mycket från textböckerna som vi sedan glömmer, säger hon.

Upplever du skolan som stressig?

– Ja, men jag börja vänja mig vid tolv timmars dagar nu. I början var det värre. Allt handlar om att få bra betyg. Vi lär oss inte att bli kreativa tänkare.

De flesta är missnöjda med vårt system.

Hon är inte ensam om att ha synpunkter på utbildningssystemet. En av kritikerna är Hyunsu Hwang, engelsklärare på Inmyung Girls’ High School, som har över tjugo års erfarenhet av yrket. Han är även internationell chef för det koreanska lärarfacket Jeongyojo.

– Jag har aldrig träffat varken studenter eller lärare som har sagt att det koreanska utbildningssystemet är av hög kvalitet eller effektivt. De flesta är missnöjda med vårt system, säger han.

Sydkorea beskrivs ofta som det ekonomiska mirakellandet som lyckats resa sig på fötter efter Koreakriget, som avslutades för 65 år sedan, och blivit en av världens viktigaste ekonomier. Mycket tack vare satsningar på utbildning, anser många. Men den tesen förkastar Hyunsu Hwang och säger att välståndet i stället kommer från ”människors vilja att övervinna fattigdom, tillsammans med statlig ekonomisk utveckling”.

Engelskläraren Hyunsu Hwang.
Engelskläraren Hyunsu Hwang. Foto: Jonas Gratzer

Vad gäller Pisaresultaten anser han att det läggs fokus enbart på testresultaten – inte vad som döljer sig bakom poängen.

– Nuförtiden startar konkurrensen redan i förskolan. Grundskolan är ett slagfält i att uppnå bäst resultat, säger Hyunsu Hwang.

Många studenter somnar under lektionerna på grund av sömnbrist

Stressen som drabbar eleverna är utbredd – och i allra värsta fall ser ungdomar som misslyckas med betygen ingen annan utväg än att begå självmord. Även om regeringen på sistone lyckats få ner självmordsstatistiken något, så toppar Sydkorea fortfarande länderna där flest människor begår självmord. Ytterligare ett samhällsproblem är de låga födelsetalen, som 2016 var 1,17 per kvinna och därmed bland världens lägsta.

– Koreanska föräldrar spenderar en stor del av lönen på sina barns privata utbildningar. Deras barn har sett hur dyrt det är och vill inte ha egna barn, många har helt enkelt inte råd, säger Hyunsu Hwang.

Skolan tar den största delen av den vakna tiden i sydkoreanska elevers liv. I gymnasiet spenderar eleverna mellan tolv och femton timmar per dygn i skolan, och vanligtvis pluggas det även under helgen. Många går dessutom vidare till privatskolor, så kallade hagwons, eller läser läxor med privatlärare i hemmet.

Utåt sett är vi ett modernt land – men människor är inte lyckliga.

– De går inte och lägger sig förrän vid två på natten. Många studenter somnar under lektionerna på grund av sömnbrist, säger Hyunsu Hwang.

Problemet beskrivs som Sydkoreas utbildningsfeber. Konkurrensen är knivskarp i jakten på de bästa internationella universiteten och elitskolorna. Efter kinesiska och indiska studenter utgör sydkoreanerna den tredje största gruppen på amerikanska universitet, och det är vanligt med koreanska professorer på världens främsta universitet. I kvarteren runt Inmyung Girls’ High School ligger många hagwons som annonserar vilka ämnen de erbjuder med hjälp av stora skyltar.

– Utåt sett är vi ett modernt land – men människor är inte lyckliga. Plugga, jobba, gifta sig och skaffa barn är det enda som ingår i vår modell, berättar Hyunsu Hwang på väg in genom dörren till Etoos Hagwon.

Hit kommer gymnasielever som vill läsa upp ämnen med hjälp av mentorer och privatlärare.

I en sal sitter 21-årige Shim Ei Joon lutad över böcker och anteckningar. Han beskriver sina betyg som ”sådär” och har läst upp betygen under de senaste två åren. Nästa år vill han söka in till de tre bästa universiteten för att studera vidare till ingenjör. Han pluggar 15 timmar varje veckodag och 13 timmar på helgdagarna.

Har du någon ledig tid?

– Nej, alla vakna timmar är jag här.

Klarar han inte toppuniversitetens antagningskrav måste han söka sig till universitet som inte anses lika bra.

– Det är givetvis ett stressmoment, man vill ju inte misslyckas.

Shim Yi Joon.
Shim Yi Joon. Foto: Jonas Gratzer

Vid ingången ser delägaren May Sung på tv-skärmar som övervakar eleverna när de studerar, så att de inte surfar på internet eller kollar på filmer. Hon berättar om konkurrensen och den utbredda stressen, både bland barn och föräldrar.

– Jag tycker inte skolsystemet är bra, även fast jag livnär mig på utbildning. Vi är fast i den gamla generationens mönster, säger May Sung.

Våra barn har blivit inlärningsmaskiner. Det måste vi ändra på.

Seouls nyvalde utbildningschef Heeyeon Cho vill nu reformera skolsystemet. När SvD träffar honom är han i slutskedet av sin valkampanj och pratar inför en folkmassa. Han vill satsa mer på ett innovativt skolsystem, där ”varje individ står i fokus”.

– Vi fokuserar allt för mycket på betyg och att memorera texter. Jag vill öka antalet kommunala skolor och minska antalet hagwons, och därigenom minska den privata makten som enbart når de privilegierade familjerna med mycket pengar, säger han.

Våra barn har blivit inlärningsmaskiner.

Han nämner Finland, som till skillnad mot Sverige fortfarande ett ledande skolland enligt Pisamätningarna. Enligt Heeyeon Cho är Finlands resultat ett bevis på att det går att kombinera undervisning med individens rätt att tänka själv.

– Många av våra lärare har besökt de skandinaviska länderna och de är bra exempel som vi kan ta efter.

Han är kritisk till att det sydkoreanska skolsystemet är så inriktat på att eleverna ska memorera så mycket som möjligt.

– Våra barn har blivit inlärningsmaskiner. Det måste vi ändra på.

Hee Yeon Cho under sin valkampanj.
Hee Yeon Cho under sin valkampanj. Foto: Jonas Gratzer

Läraren Chloe Kwak.

Foto: Jonas Gratzer Bild 1 av 4

Engelskläraren Hyunsu Hwang.

Foto: Jonas Gratzer Bild 2 av 4

Shim Yi Joon.

Foto: Jonas Gratzer Bild 3 av 4

Hee Yeon Cho under sin valkampanj.

Foto: Jonas Gratzer Bild 4 av 4