Annons

Vapnen Sverige kan sätta in vid ett angrepp

Ny superubåt, fler Jas Gripen-plan och militära förband på Gotland har stått högt upp på ÖB:s önskelista. Men hur god är den militära beredskapen i dag och vilken är kapaciteten att försvara landet vid ett angrepp? SvD listar de vapensystem − från högteknologiska helikoptrar till stridsbåtar – som skulle kunna sättas in vid ett sådant läge.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Grafik: Thomas Molén

Bild 1 av 2
Foto: TT och FörsvarsmaktenBild 2 av 2

1 / 18

Grafik: Thomas Molén
Grafik: Thomas Molén
Foto: TT och Försvarsmakten

Det finns 30 231 anställda inom försvaret. Av dessa arbetar 6 953 inom armén, 2 721 vid luftvapnet och 2 166 inom flottan/marinen.

Under kategorin ”övrig personal” återfinns 18 441 personer som jobbar med bland annat logistik och underrättelseverksamhet.

Det finns även 21 487 personer i Hemvärnet. I listan över personal ingår 28 personer som anställs tidvis för kortare perioder vid internationella insatser.

Här nedan listar SvD Sveriges vapensystem inom de tre försvarsgrenarna – armén, marinen och flygvapnet.

Annons
Annons

Siffrorna är hämtade ur en sammanställning som Försvarsmakten gjorde 2016. Grafik: Thomas Molén

Bild 1 av 1

2 / 18

Armén – markburna styrkor av stor vikt

Siffrorna är hämtade ur en sammanställning som Försvarsmakten gjorde 2016. Grafik: Thomas Molén
Siffrorna är hämtade ur en sammanställning som Försvarsmakten gjorde 2016. Grafik: Thomas Molén

Markburna styrkor är fortfarande en av de viktigaste delarna av försvarets resurser. Den svenska armén organiserar och utbildar markstrids- och luftvärnsförband som genomför operationer tillsammans med andra förband både inom Sverige och internationellt.

Krigsförbanden ska vara beredda att delta i militära insatser utanför Sveriges gränser, det kan handla om att bidra både med personal och materiel. Ett antal arméförband finns med i internationella ”styrkeregister” och kan sättas in inom ramen för fredsfrämjande insatser, skriver Försvaret på sin hemsida.

Det finns för närvarande 6 953 personer anställda inom armén, av dessa är 4 487 fasta och 2 428 tidvis anställda.

Annons
Annons

Grafik: Thomas Molén

Bild 1 av 2
Bild 2 av 2

3 / 18

Tungviktare i nya kläder – stridsvagn Leopard 122

Grafik: Thomas Molén
Grafik: Thomas Molén

Tunga stridsvagnar, terränggående fordon, minröjare och pansarbilar. Det finns en rad olika fordon inom armén som fyller specifika funktioner och sätts in beroende på omständigheter. Till de mer ovanliga hör Bandschaktare 23 T som kan användas för att anlägga nya vägar eller röja befintliga vägar och stigar från jord och sten liksom den portabla bron Däcksbro 22.

Stridsvagnar är de riktiga tungviktarna – det finns totalt 120 stycken av dessa inom det svenska försvaret. Stridsvagn 122 är känd som en av de bästa i världen enligt beskrivningen på Försvarsmaktens hemsida – _den_ bästa enligt programmet ”Greatest Tank Ever” på Discovery – och är en svensk variant av tyska Leopard 2.

Fordonet är utrustat med ett torn som kan vridas 360 grader och beväpnad med en 12-centimeters kanon, två kulsprutor och ett rökkastarbatteri. Med hjälp av infrarött sikte kan den även användas nattetid.

Det finns 120 stycken 122 Leopard och varje enskilt fordon väger 62 ton och har kapacitet för fyra man. Stridsfordon 90 är en annan typ av fordon som ibland används i strider. Det är en bandgående vagn med ett vridbart torn och plats för en besättning bestående av en vagnchef, en förare och en skytt. Till skillnad från en stridsvagn som har större kapacitet, tyngre beväpning och ett starkare skydd är den här pjäsen betydligt lättare.

Ryssland säger sig ha tillverkat den mest moderna stridsvagnen i världen, Armata T-14. Här är den ställd mot hyllade svenska Stridsvagn 122 och amerikanska M1 Abrams.

Annons
Annons

Grafik: Thomas Molén

Bild 1 av 1

4 / 18

Artilleripjäsen som fjärrstyrs via datorn – Archer

Grafik: Thomas Molén
Grafik: Thomas Molén

Inom artilleriet återfinns tyngre eld- och kastvapen som till exempel granatkastare och luftvärnskanoner.

Arméns stolthet heter Archer, som är en modernare version av artilleripjäsen Haubits 77B. Utvecklingen av denna pjäs började för tio år sedan, 2006. Archer har uppgraderats för bättre skjutprestanda och fungerar även med internationell ammunition. Personalen som bemannar fordonet behöver inte stiga ur förarhytten utan kan sitta kvar hela tiden eftersom pjäsen fjärrstyrs via datorn.

Datorn ger full kontroll över skjutning, navigering, säkerhetskontroller och ammunitionshantering. Vagnen är anpassad för att verka i olika typer av miljöer och klimat.

Det finns 20 stycken Archer som kan sättas in i strid, varje pjäs väger 35 ton, har en längd av 14,3 meter, en aktionsradie på 500 kilometer och maximala skottvidden är 3–5 mil.

Annons
Annons

Grafik: Thomas Molén

Bild 1 av 1

5 / 18

Snabb och lättmanövrerad – pansarterrängbil 360

Grafik: Thomas Molén
Grafik: Thomas Molén

Pansarterrängbilar används i fält bland annat för att transportera trupper och sårade och har använts under Sveriges insats i Afghanistan.

Pansarterrängbil 360 är en liten och lätthanterlig modell men som ändå ger ett bra skydd i krigssituationer mot minor, explosioner och eldvapen. Med drivning på åtta hjul och styrning på fyra är den tänkt att ersätta den sexhjuliga 203:an, enligt försvaret.

Den moderna designen innebär att pansarbilen kan utrustas med olika vapen, torn, sensorer och andra instrument.

Fordonet, med en topphastighet på 120 km/h, har sedan den började tillverkas blivit en storsäljare inom Europa, inte minst har den använts under internationella insatser.

Det finns 113 stycken av den här typen av pansarterrängbilar som tar 8 passagerare och väger 14–27,5 ton. Totalt har försvaret 315 stycken pansarterrängbilar.

Annons
Annons

Grafik: Thomas Molén

Bild 1 av 1

6 / 18

De stridande förbanden – soldaterna i fält

Grafik: Thomas Molén
Grafik: Thomas Molén

Det finns totalt 4 487 soldater i armén och de stridande förbanden delas upp i enheter med olika funktioner. Några exempel är ”mekaniserade förband” med soldater som är tränade för strid i olika sorters terräng och miljöer och som även kan använda stridsfordon.

Kavalleriförband utbildar jägar- och underrättelsesoldater liksom militärpolis. De här soldaterna är specialtränade för att kunna verka i olika länder bakom motståndarlinjerna under lång tid.

Underhållsförband förser stridande styrkor med förnödenheter, sjukvård och kan reparera skadade fordon.

I Hemvärnet som organiserar frivilliga ingår 21 487 personer.

Annons
Annons

Bandvagn 410.

Foto: Wikimedia Commons.Bild 1 av 1

7 / 18

Tar sig fram överallt – bandvagn 410

Bandvagn 410.
Bandvagn 410. Foto: Wikimedia Commons.

Det här är en relativt nyutvecklad splitterskyddad bandvagn som ersätter 308/309. Den bygger i sin tur på Hägglunds bandvagnssuccé från 70-talet, som finns i över 11 000 exemplar och exporterats över hela världen.

De första 48 vagnarna beställdes redan i början av 2012 och ytterligare 105 vagnar i december 2013.

Det finns fyra olika typer av bandvagnar; trupptransportvagnar med plats för sex fullt utrustade soldater, ambulansgnar för att transportera sårade, vagnar med plats för olika typer av utrustning och ledningsvagnar för stabspersoner och de som har befälet.

Totalt finns det 150 stycken bandvagnar av den här modellen. Varje enskild vagn väger cirka 15 ton och har plats för 2–3 personer.

Annons
Annons

Grafik: Thomas Molén

Bild 1 av 2

HMS Gotland anlöper stadsgården i Stockholm 2004. I bakgrunden HMS Carlskrona.

Foto: Ingvar KarmhedBild 2 av 2

8 / 18

Flottan skyddar Sverige mot angrepp från havet

Grafik: Thomas Molén
Grafik: Thomas Molén

Sverige har en av Europas längsta kuststräckor och det gör landet känsligt för ett angrepp utifrån havet. Den sammanlagda längden på vår fastlandskust och stränder är drygt** 386 000 kilometer. Med ett ökat allt mer spänt säkerhetspolitiskt läge i Östersjöområdet har marinen en nyckelroll vid ett eventuellt angrepp utifrån.

Den svenska marinen har 2 166 anställda varav 1 795 arbetar där fast och ytterligare 202 personer är tidvis tjänstgörande.

Minröjningsfartyg, ubåtar och stora HMS Carlskrona på 105,7 meter – det finns en rad olika båtar och fartyg att sätta in vid konfliktsituationer till sjöss. De allra äldsta fartygen som fortfarande används är från 1950-talet men många har moderniserats och anpassats efter nya krav.

HMS Gotland anlöper stadsgården i Stockholm 2004. I bakgrunden HMS Carlskrona.
HMS Gotland anlöper stadsgården i Stockholm 2004. I bakgrunden HMS Carlskrona. Foto: Ingvar Karmhed
Annons
Annons

Grafik: Thomas Molén

Bild 1 av 1

9 / 18

Flera veckor i undervattensläge – ubåt typ Gotland

Grafik: Thomas Molén
Grafik: Thomas Molén

Larm om ubåtar som kränkt svenskt vatten och ubåtsjakter har rapporterats i medierna de senaste åren. I ett av fallen 2014 visade det sig att den förmodade ubåten var en vanlig plastbåt.

De allra modernaste svenska ubåtarna dag är Gotlandsklassens tre båtar. Genom en tystgående så kallad Stirlingmotor kan ubåten stanna under vattnet i flera veckor utan att gå upp till ytan för att hämta luft.

HMS Gotland gästspelade bland annat i USA mellan 2005 och 2007 då man deltog i en gemensam övning i ubåtsjakt tillsammans med den amerikanska flottan. De andra två ubåtarna av samma typ har namnen HMS Halland och HMS Uppland.

Alla tre har lätta och tunga torpeder i utrustningen som kan sättas in både i självförsvar mot andra ubåtar och i insatser mot främmande fartyg.

Nästa typ av framtida ubåtar är den ”osänkbara” ubåten A26.

Sverige har totalt sex ubåtar, tre av dem är av typen Gotland och dessa har en besättning på 18–22 officerare och 6–10 sjömän.

Annons
Annons

Grafik: Thomas Molén

Bild 1 av 1

10 / 18

Osynliga för fienden – Visbykorvetterna

Grafik: Thomas Molén
Grafik: Thomas Molén

De fem Visbykorvetterna tillhör världens mest moderna fartyg i sin klass, skriver Försvarsmakten på sin hemsida. Utrustade med både sjömålsrobotar och ubåtsjaktstorpeder är de redo att sättas in vid ytstrider och jakt på främmande utbåtar men kan även användas vid minröjning.

Korvetternas form med många plana och vinklade ytor gör att de är svåra att få syn på med radarn. Skroven är dessutom byggda i kolfiberarmerad plastlaminat vilket gör de näst intill osynliga för fienden. Vapensystem och instrument är inbyggda i fartygen.

Visbykorvetterna har få år på nacken och byggdes i Karlskrona mellan 2000 och 2009. Andra korvettbåtar – HMS Gävle och HMS Sundsvall – deltog 2006 och 2007 i Unifil, den första FN-ledda marina styrkan någonsin.

Det finns fem Visbykorvetter och totalt 11 korvetter i flottan. Varje fartyg av Visbymodellen väger 640 ton och kan ta upp till 43 man.

Annons
Annons

Grafik: Thomas Molén

Bild 1 av 1

11 / 18

Effektivt vapen – minröjningsfartyget Koster

Grafik: Thomas Molén
Grafik: Thomas Molén

Fartygens främsta uppgifter är minröjning men de kan också sättas in under insatser med minor, sjunkbomber och granater vid ubåtsjakter.

Marinen har nio minröjningsfartyg och fem av dem är av typen Koster som byggdes på 1980-talet men moderniserades i början av 2000-talet. Numera tillhör de ”världens främsta minröjningsfartyg” enligt Försvarsmakten. Bland förbättringarna som gjorts är att fartygen försetts med nya stridsledningssystem, bättre sonar för att leta efter minor under vattnet och nya fjärrstyrda undervattensfarkoster.

Fartygen har också ett avancerat försvar från attacker från luften eftersom de är utrustade med automatkanoner.

Totalt har försvaret fem fartyg av typen Koster som gör en maxfart på 15 knop, har plats för 14 officerare, 14 sjömän och väger 360 ton.

Annons
Annons

Grafik: Thomas Molén

Bild 1 av 1

12 / 18

För konflikter i skärgården – Stridsbåt 90 H

Grafik: Thomas Molén
Grafik: Thomas Molén

Fartyget som ofta används av Amfibieregementet är främst till för att sättas in i spaning och för att transportera trupper och materiel men det kan även användas i strider i till exempel skärgårdsmiljö.

”H:et” i namnet står för ”halv” och betyder att en halv pluton på 18 man i full stridsmundering, alternativ tre ton vapen och annan utrustning, får plats.

Det finns även en särskild ”HS”-version som används vid internationella insatser, där "S" står för "skydd". Där ingår 27 båtar som har extra skydd mot bland annat kemiska och biologiska stridsmedel liksom nukleära vapen. Det finns även en ”E”-variant som står för "enkel" med plats för tio man men som går betydligt fortare än de övriga.

Den mindre stridsbåten 90 H har aluminiumskrov och dubbla vattenjetmotorer. Utrustningen innefattar även kulsprutor, granatspruta och räls för fällning av minor och sjunkbomber.

Det finns totalt 134 mindre stridsbåtar. Stridsbåt 90 H har en längd av 15,9 meter, väger 15,4 ton och gör en maxfart på cirka 30 knop.

Annons
Annons

Grafik: Thomas Molén

Bild 1 av 1

13 / 18

Flyget – behjälplig vid internationella konflikter

Grafik: Thomas Molén
Grafik: Thomas Molén

Flygvapnet organiserar och utbildar flyg-, bas- och ledningsförband. De stridsflygförband som finns står i ständig beredskap när det gäller att försvara landets gränser och kan sättas in direkt vid en attack mot Sverige. Flera svenska styrkor har deltagit i militära operationer utomlands – bland annat i Afghanistan har flygvapnet bidragit både med soldater och materiel.

Det finns en rad olika luftfarkoster, flygplan och helikoptrar, som används vid övningar, ubåtsjakt, för signalspaning och som sätts in i strider. Vissa plan används vid sjöräddning och för att transportera trupper.

Inom flygvapnet arbetar 2 721 anställda, varav 2 094 är fasta och 303 är tidvis tjänstgörande.

En viktig gren av det svenska flygvapnet är signalspaningsflyget som ”genomför signalspaning och hämtar in underrättelseinformation”, skriver Försvaret.

Annons
Annons

Grafik: Thomas Molén

Bild 1 av 1

14 / 18

En kändis ständigt i hetluften – Jas 39 Gripen

Grafik: Thomas Molén
Grafik: Thomas Molén

Vad heter Sveriges enda stridsflygplan? Ja inte helt oväntat går det under beteckningen Jas 39 Gripen.

Gripen tog över sedan JA 37 Viggen gick i pension 2005. För att anpassa de senaste versionerna av Jas 39C och 39D till den internationella marknaden har modellen uppgraderats med ny cockpit med elektroniska displayer och nya vapensystem. Det är också möjligt att tanka flygplanet i luften.

Framtidens Gripen E är under utveckling och är tänkt att vara ett ensitsigt plan, med bland annat större skrov och bränsletankar, ny motor och radar och ny jaktrobot.

Försvaret har 97 plan som kan sättas in, 73 är av C-modellen och 24 av D-modellen. Längden är mellan 14–15 meter och varje plan har en stigförmåga på 10 000 meter.

Annons
Annons

Grafik: Thomas Molén

Bild 1 av 1

15 / 18

Räddaren i nöden – Helikopter 16

Grafik: Thomas Molén
Grafik: Thomas Molén

Plötsligt behövde försvaret en medeltung helikopter som kunde användas av de svenska trupperna i den FN-ledda insatsen i Afghanistan. Valet föll på amerikanska UH-60 Black Hawk och en rad helikoptrar köptes in rekordsnabbt för att tjäna som ambulans. Deras främsta uppgift i Afghanistan var att evakuera skadade men de användes även till att transportera trupper.

Det finns 15 exemplar av Helikopter 16 som ersatt Helikopter 10 i Isaf-styrkan i Afghanistan. Den är lättare och snabbare än sin föregångare, med en topphastighet på 280 km/h.

Den svenska varianten är den mest moderna med IR-dämpare som minskar helikopterns infraröda strålning och gör det svårare för fienden att lokalisera helikoptern med hjälp av värmesökande robotar. Inför Afghanistan förseddes de även med bårar och medicinsk utrustning.

Flygvapnet har totalt 47 stycken helikoptrar.

Annons
Annons

Grafik: Thomas Molén

Bild 1 av 1

16 / 18

Upptäckter från 6 000 meter – spaningsflygen

Grafik: Thomas Molén
Grafik: Thomas Molén

Fartyg, flygplan och andra mål upptäcks på långt håll genom spaningsflyg. Det finns två Saab 340-plan som kan flyga på 6 000 meters höjd och dela vidare information som man hämtar in eller leda eget flyg mot olika mål.

Den stora radarantennen som är monterad på flygets ovansida används för att skapa en lägesbild. Radarn gör att mål kan upptäckas på betydligt större avstånd än vad det går att göra ifrån marken. Dessutom kan radarn lokalisera svårupptäckta mål som kryssningsrobotar, helikoptrar som hovrar i luften eller småbåtar, skriver försvaret på sin hemsida.

Plantypen som köptes in redan 1990 kallas egentligen ASC890 efter radarsystemets beteckning, men har inom flygvapnet fått namnet Argus efter jätten i grekisk mytologi som hade 100 ögon. Flygplanen är stationerade i Linköping.

Annons
Annons

Grafik: Thomas Molén

Bild 1 av 1

17 / 18

En fyrmotorig arbetshäst – transportflyget Hercules

Grafik: Thomas Molén
Grafik: Thomas Molén

Transportplanen är viktiga pusselbitar inom Flygvapnet som används till allt ifrån att forsla soldater vid internationella insatser till att flyga kungafamiljen när de ska på statsbesök.

De båda statsflygen går under beteckningarna Swedeforce 21 och Swedeforce 24 och har plats för 12 passagerare och en besättning på fyra personer.

Ett av de vanligaste transportflygplanen som hängt med sedan 1960-talet är en fyrmotorig ”arbetshäst” med beteckningen TP 84 Hercules. Det sex exemplaren användes vid bland annat insatsen i Afghanistan.

Kraftigt byggda Hercules som har en längd på 29,70 meter, kan forsla en last på 20 ton eller 91 soldater.

Annons
Annons

Helikopter 14.

Foto: Jesper Sundstrom/FörsvarsmaktenBild 1 av 1

18 / 18

Svår att upptäcka – Helikopter 14

Helikopter 14.
Helikopter 14. Foto: Jesper Sundstrom/Försvarsmakten

För framtida operationer står en rad modeller i startgroparna. Helikoptern NH90 (Nato helicopter for the 90') har utvecklats i samarbete med flera länder och tillverkare. Den har blivit försenad men om tre år ska samtliga 18 beställda helikoptrar ha levererats.

Den nya modellen ersätter de gamla helikoptrarna 3 och 4. Den är särskilt effektiv när det gäller tunga transporter och räddningsaktioner i svårtillgängliga områden och till sjöss. Helikoptern har ett helt elektroniskt styrsystem och är i de närmaste immun mot datorhaveri. Den är dessutom svår att upptäcka på radarn på grund av sitt sexkantiga skrov.

Utrustad med en avancerad väderradar kan den vara särskilt användbar i fjällmiljö med kraftiga vindar och kyla.

Av de 18 helikoptrar som Sverige har beställt är nio markoperativa och kallas HKP 14E, de övriga nio har beteckningen HKP 14F och är utrustade med sonarutrustning och radar som kan användas vid ubåtsjakt.

Källa: Försvarsmakten.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons