​Mohammad Bin Naif Counseling and Care Center utanför Saudiarabiens huvudstad Riyadh.
​Mohammad Bin Naif Counseling and Care Center utanför Saudiarabiens huvudstad Riyadh. Foto: Gunilla von Hall

Här avradikaliseras terrorister – största anstalten i världen

Här avradikaliseras tusentals terrorister – och släpps ut från världens största fånganstalt för islamiska terrorister. SvD har som första svenska tidning besökt anstalten som rehabiliterar jihadister. Så här går det till.

Publicerad

RIYADH De höga murarna syns på långt håll. Ovanpå ligger tjocka rullar med taggtråd, och bakom stålgrinden syns byggnader med galler för fönstren. Vakterna vid grinden kontrollerar SvD:s dokument med viss misstänksamhet i blicken. Sedan vinkas bilen igenom.

Där inne möter en oväntad syn. Vajande palmer, välklippta gräsmattor och skinande vita boulevarder. Stillhet och tystnad. Men samtidigt en nästan spöklik stämning som vilar över det välbevakade området.

En äldre man i fotsida vit dräkt hälsar välkommen med fast handslag och bister min.

– Vi använder helst inte ordet fångar. Visserligen är de några av världens värsta terrorister. Men vi hjälper dem att återintegreras i samhället, säger han och bjuder på kardemummadoftande te.

Fast det är trots allt ett fängelse – och inte vilket som helst. Vi besöker världens största fånganstalt för islamiska terrorister som ska avradikaliseras för att kunna återintegreras i samhället. En sorts jihadistrehab, dit SvD som första svenska tidning fått exklusivt tillträde.

1/3

Hårdbevakad entré till ​Mohammad Bin Naif Counseling and Care Center.

Foto: Gunilla von Hall
2/3

Upphållsrum i fånganstalten.

Foto: Gunilla von Hall
3/3

Konst för att uttrycka känslor och tankar inne på anstalten.

Foto: Gunilla von Hall

Fängelset ligger utanför Saudiarabiens huvudstad Riyadh, precis på gränsen till den vidsträckta öknen. Sedan starten 2004 har över 5 000 jihadister avradikaliserats här innan de släppts ut i friheten. Alla är män och flertalet är saudier. Innan de kommit hit har de avverkat långa straff i andra fängelser – eller tagits hit från amerikanska Guantánamobasen. Detta är sista steget innan de friges.

Här finns människor som gått vilse och missförstått islam. Vi hjälper dem att hitta tillbaka till liv där de inte utgör en fara för samhället.

Annons

Saudiarabien har en lång historia med sunniextremism och rapporter om stöd till terrorgrupper som al-Qaida och Islamiska staten. 15 av de 19 flygkaparna vid terroristattentaten mot New York och Washington den 11 september 2001 var också saudier. Saudiarabiens roll i terrordådet är fortfarande hett omdiskuterat.

– Här finns människor som gått vilse och missförstått islam. Vi hjälper dem att hitta tillbaka till liv där de inte utgör en fara för samhället, säger ansvarige Hamid al-Shag som visar oss runt på anhalten.

1/2

Guantanamobasen på Kuba. Fångläger började användas för personer som tillfångatagits av amerikanska trupper men som av USA inte betraktas som krigsfångar enligt Genèvekonventionen.

Foto: Ben Fox/TT
2/2

Guantanamobasen på Kuba. Vakter patrullerar området i juni 2006.

Foto: Brennan Linsley/TT

Då kommer nästa överraskning. Inne i byggnaderna möter svala salar med broderade sidensoffor, ett välfyllt bibliotek och sällskapsrum med bordtennisbord och schackspel. I en avdelning finns ett välutrustat gym, jättelik simbassäng och rymlig bastu. I en annan syns läkarmottagning, tandläkarstolar och frisör. I en byggnad finns ombonade familjerum med dubbelsängar.

Det väcker frågor, är det det här något sorts fint detox för jihadister som begått några av världens blodigaste terrordåd? Ja och nej. Strategin är att fångarna ska ha bekväma och behagliga liv som uppmuntrar till återintegration, men samtidigt vara hårdbevakade och kunna bli straffade vid minsta tecken på radikala tankar eller handlingar.

Annons

– Ser vi att någon faller tillbaka i jihadistiska mönster får de omedelbart känna av hårda nypor, säger Hamid al-Shag.

Många är trasiga män som sedan barnsben hatat sina familjer och samhället i stort.

Själva avradikaliseringen sker i tre steg och pågår i ett år, berättar han. Först hålls rådgivande faser där straffade analyseras genom timslånga samtal med psykologer, sociologer och religiöst lärda. Därefter börjar rehabiliteringen med beteendeinriktade, religiösa och kulturella kurser som kan pågå i flera månader. Sedan sker uppföljning tillbaka i samhället, då de straffade får hjälp att hitta jobb, bostad och även hustru vid behov.

– Många är trasiga män som sedan barnsben hatat sina familjer och samhället i stort. Vissa har sett krig i länder som Syrien och Jemen och gått med jihadistiska grupper för att slåss. Andra har trott att våldsbejakande jihadism och självmordsdåd var något beundransvärt.

Förmåga att uttrycka sig i bild spelar en viktig roll i rehabiliteringen, säger al-Shag och visar anstaltens konsthall. Där hänger fångarnas senaste alster på väggarna: Händer i handbojor, svarta tunnlar och fångar i orange overaller med svarta huvor över huvudena.

Annons

– I början målar många våldsamma och brutala teckningar, oftast i rött och svart. Men med tiden blir bilderna mjukare och ljusare i färgerna.

1/4

Fångarnas konst upphängt inne på anstalten.

Foto: Gunilla von Hall
2/4

Inledningsvis är motiven ofta våldsamma, med tiden används ljusare färger.

Foto: Gunilla von Hall
3/4
Foto: Gunilla von Hall
4/4
Foto: Gunilla von Hall

Men såväl konsthallen som övriga salar, gym och pingisrummet gapar tomma. Var är de 120 terroristerna som just nu sitter fängslade för mental avgiftning? Motvilligt tillåter de ansvariga ett besök på en fångavdelning – med stränga order om att SvD:s utsända varken får fotografera eller tala med jihadisterna.

– De är inga apor på ett zoo, säger al-Shag.

På mattan i ett allrum sitter ett tiotal fångar med långa svarta skägg och pratar lågmält. De stirrar nyfiket på besökarna och några skrattar till. I ett annat rum sitter en intern på en madrass och tittar på saudiska tv-nyheter. Han vänder bort huvudet så fort han ser att en kvinna finns i sällskapet.

Det känns nästan som något absurt över hela scenen, från de stora tv-skärmarna på fångavdelningen till lyxmiljön utanför. Här sitter några av de värsta islamistiska terroristerna som världen skådat. Behandlas de med silkeshandskar innan de ska släppas ut i samhället? Fungerar detta verkligen? Begår de inte nya terrordåd efter att ha pysslats om i månader och försetts med inkomst, bil och fru?

Annons

Fängelsets ansvariga och saudiska myndigheter uppger att 88 procent av alla fångar klarat att återintegreras i samhället utan att återfalla i våldsam jihadism. Det finns inga oberoende uppgifter som bekräftar att siffran stämmer. Flera västerländska diplomater som SvD talat med i Saudiarabien säger att rehab-anstalten tycks fungera oväntat väl.

– Det finns inget liknande projekt med avradikalisering och psykologisk avgiftning av jihadister i världen. Inte heller så stort och långvarigt. Det verkar fungera förhållandevis väl, säger en diplomat.

Att bara sitta av ett straff bakom galler hjälper inte på sikt, anser ansvarige al-Shag.

– Man kan inte bara kasta jihadister i fängelse och sedan släppa ut dem och tro att allt blir bra. De har kvar sina förvridna tankar i huvudet. Vi hjälper dem att komma på rätt väg både psykologiskt och praktiskt.

Men kritiker pekar på flera fall där de sunnimuslimska terroristerna gått raka vägen tillbaka till våldshandlingar när de släppts. Ett exempel är Yousef al-Sulaiman som efter jihadistisk detox 2016 sprängde sig själv i luften i en saudisk moské då minst femton människor dödades. Ett annat är en terrorist som 2015 direkt återföll i jihadism och sprängde sig i luften nära en moské. Över 40 jihadister som gått igenom avradikalisering har också kopplats till ett terrordåd vid en shiamuslimsk moské året innan.

Annons
Foto: Gunilla von Hall

Ansvariga vid anstalten vill inte prata om dessa fall. De framhåller i stället hur flera tusen andra fångar lyckats återvända till samhället och leva normala liv. Extremistiska män omvandlas till en sorts modell-medborgare innanför dessa murar, påstås det.

Bedömare påminner också om att den saudiska definitionen av terrorister är tänjbar. Det förekommer rapporter om regimkritiker och människorättsaktivister som klassats som extremister och låsts in på detta fängelse för ”rehabilitering”. Stämmer det?

– Struntprat, säger den äldre mannen med det fasta handslaget när vi närmar oss slutet på det två timmars långa besöket på ökenfängelset.

Vänligt men bestämt vinkar han av oss efter att vakterna gjort en sista kontroll. Stålgrinden slår igen med en skräll och det sista vi ser är ett svagt skimmer bakom de gallerförsedda fönstren.

SvD:s korrespondent Gunilla von Hall
SvD:s korrespondent Gunilla von Hall Foto: Gunilla von Hall

Hårdbevakad entré till ​Mohammad Bin Naif Counseling and Care Center.

Foto: Gunilla von Hall

Upphållsrum i fånganstalten.

Foto: Gunilla von Hall

Konst för att uttrycka känslor och tankar inne på anstalten.

Foto: Gunilla von Hall

Guantanamobasen på Kuba. Fångläger började användas för personer som tillfångatagits av amerikanska trupper men som av USA inte betraktas som krigsfångar enligt Genèvekonventionen.

Foto: Ben Fox/TT

Guantanamobasen på Kuba. Vakter patrullerar området i juni 2006.

Foto: Brennan Linsley/TT

Fångarnas konst upphängt inne på anstalten.

Foto: Gunilla von Hall

Inledningsvis är motiven ofta våldsamma, med tiden används ljusare färger.

Foto: Gunilla von Hall
Foto: Gunilla von Hall
Foto: Gunilla von Hall
Foto: Gunilla von Hall

SvD:s korrespondent Gunilla von Hall

Foto: Gunilla von Hall