Annons

”Har bestämt mig för att visa att jag inte är rädd”

Tillit är ett viktigt kitt i ett samhälle. Samtidigt brottas vi alla med olika rädslor. SvD:s Saeed Alnahhal ställde två grundläggande frågor till ett antal människor på ett torg, Medborgarplatsen i Stockholm: Vad gör dig rädd – och vad gör dig trygg?

Under strecket
Publicerad

Fatima Oumeraci.

Foto: Allis Nettréus Bild 1 av 1

1 / 7

Fatima Oumeraci.
Fatima Oumeraci. Foto: Allis Nettréus

Fatima Oumeraci, 20 år, Rågsved. Jobbar i matbutik, Rågsved, men planerar att utbilda sig till psykolog.

Vad är du rädd för?

– Många pratar om att man som tjej riskerar att bli trakasserad om man går ut i slöja på stan. Men jag tänker inte vika ner mig, jag bär min slöja och har bestämt mig för att visa att jag inte är rädd.

– Annars är det som skrämmer mig mest hur människor påverkas av allt negativt som sägs och förstoras i media, exempelvis om muslimer. Liksom att folk för vidare negativa saker utan att kontrollera källan. Om folk nu undrar eller tror falska saker om muslimer – varför går de inte fram till en muslim och ställer frågor? Det finns öppna moskéer överallt, det är bara att gå dit och fråga efter information. Om folk börjar se ner på varandra är risken stor att Sverige inte kommer att vara lika jämlikt längre.

Hur ser din rädsla ut inför framtiden?

– Om ”fel” parti får för stort inflytande kan det bli som i Danmark, där fler och fler saker förbjuds. Redan nu kan man bli nekad jobb om man bär religiösa symboler. Sådant påverkar min framtid: Vilket jobb kan jag få? Kan jag vara i offentligheten, trots att jag bär slöja? Jag kanske ska starta ett eget företag – då kan jag själv bestämma vilka som kan anställas.

Vad gör dig trygg?

– Mina systrar och hela min familj. Jag är ganska trygg där jag bor nu. Min religion gör mig också trygg, jag vet vad som kommer efter döden. Och att det här livet bara är ett test, där man går igenom olika svårigheter. Och det är positivt också, det gör att man växer som människa.

Annons
Annons

Åse Öster Nyberger.

Foto: Allis Nettréus Bild 1 av 1

2 / 7

Åse Öster Nyberger.
Åse Öster Nyberger. Foto: Allis Nettréus

Åse Öster Nyberger, 63 år, högstadielärare, Södermalm.

Vad är du rädd för just nu?

– Jag är fruktansvärt rädd för främlingsfientligheten. Rasism och nazism hör inte hemma i en demokrati. Det är skrämmande hur folk, som tidigare aldrig skulle ha kunnat tänka sig det, plötsligt kan lägga sin röst på ett främlingsfientligt parti. Det gör mig orolig i själen att man inte kommer ihåg historien.

– Jag tänker på mina barnbarn, och att de ska växa upp i ett hårdnande samhället. Om det inte finns solidaritet, och att de som har det lite bättre hjälper de svagare – det är ruskigt.

– Det är också oroväckande med partier som inte tar hänsyn till klimatförändringarna.

Vad gör dig trygg?

– Att jag har ett bra jobb, en fin familj och vänner; att ha ett socialt liv ger trygghet.

Annons
Annons

Mikael Eriksson.

Foto: Allis Nettréus Bild 1 av 1

3 / 7

Mikael Eriksson.
Mikael Eriksson. Foto: Allis Nettréus

Mikael Eriksson, 50 år, Södermalm. Polis i trygghetsgruppen på Södermalm.

Är du rädd just nu?

– Jag har faktiskt aldrig varit rädd i tjänsten. Min rädsla är högst privat och kretsar kring att det ska gå bra för mina barn, och den rädslan kan dyka upp lite då och då. Som när det är fredag kväll och min dotter ska ut med vänner på krogen. Då kan det vara jobbigt, eftersom jag har sett ganska mycket som polis.

Hur tänker du på framtiden?

– Jag upplever att jag aldrig under mina 29 år som polis har sett en så stor försämring i samhället som under de senaste tre åren. En enorm försämring! För ett par år sedan var det otänkbart att se en svensk pensionär vara hemlös och försöka få sova på Södra Station, vilket jag ser i dag. Narkotikan är också mer synlig. En farhåga är att den dåliga utvecklingen kommer att fortsätta, och att vi kommer att se nya grupper bli hemlösa.

– Om man inte heller gör något åt polislönerna efter att vi har fått en ny regering, och poliser fortsätter att säga upp sig, då kommer mitt privatliv att påverkas. Jag kommer sällan att få vara ledig på helgerna, eller få träffa mina barn på julafton.

Vad gör dig trygg?

– Jag blir trygg när samhället är tryggt; när jag ser att samhällets institutioner fungerar. När man tittar på den här bränderna som var i somras – hade vi en fungerande brandkår då? Ja, det hade vi, även om den var underbemannad. Men överlag behövs det mer resurser till polis, brandkår och ambulans för att samhället ska vara riktigt tryggt.

Annons
Annons

Nihad Douba.

Foto: Allis Nettréus Bild 1 av 1

4 / 7

Nihad Douba.
Nihad Douba. Foto: Allis Nettréus

Nihad Douba, 41 år, Södermalm (på bild med sonen Islam Douba, 7 år). Är nyanländ från Syrien. Tidigare var han företagare, nu går han på SFI för att lära sig svenska och planerar att sedan jobba som lastbilschaufför.

Vad gör dig rädd?

– Jag är rädd för att misslyckas i det nya landet som har tagit emot oss. I Aleppo i Syrien, före kriget, hade vi eget hus, jag drev en textilfabrik och en klädbutik och vi hade ett rikt socialt liv. Nu undrar jag: Kommer jag att kunna stå på egna ben igen? Jag är 41 år, det är ganska sent för att börja om från noll; det finns inget utrymme för att misslyckas.

– Vi är också rädda för att bli tvungna att lämna flyktingboendet där vi bor. Under flykten har vi redan bott i flera länder. Jag är orolig för mina barns skull, att ännu en flytt skulle göra dem otrygga. Nyligen var det svårt för dem att fira al-Adha utan att kunna besöka de släktingar och platser som vi brukade göra. Så de bad mig att ta dem till Syrien bara under firandedagarna, och sedan komma tillbaka hit.

Hur påverkar rädslan dig?

– Den begränsar mig. Jag kan inte riskera minsta felsteg. Så rädslan påverkar alla mina beslut och val.

Vad gör dig trygg?

– Det skulle vara att ha ett stabilt boende, så att barnen kan behålla sina kompisar och gå kvar i sin skola. Det skulle hjälpa dem att inte ständigt längta till Syrien, och sluta känna sig som främlingar. Och vi vuxna skulle kunna sluta fokusera på vart vi ska. Trygghet skulle också vara att kunna språket, och att få jobb i närheten.

Annons
Annons

Freyr Enggvist.

Foto: Allis Nettréus Bild 1 av 1

5 / 7

Freyr Enggvist.
Freyr Enggvist. Foto: Allis Nettréus

Freyr Engqvist, 18 år, Bagarmossen. Jobbar på kafé.

Vad är du rädd för i allmänhet just nu?

– Jag är rädd för att inte få en bostad. Det borde finnas fler hyresrätter till rimliga priser. Och så har jag insett hur viktigt det är med utbildning. Under gymnasiet jobbade jag deltid som säljare vid en låneförmedling, jag blev till och med försäljningschef. Jag tänkte att det var bra att ha på mitt CV, men senare har jag insett att det inte alls leder till jobb. Att vara säljare är snarare dagens ”hårdarbete”, ungefär som att vara sågverksarbetare förr.

– Jag var skoltrött under en lång period, och gick ut med medelmåttiga betyg. Nu hänger nästan allting på om jag kan skriva ett bra högskoleprov. Jag är orolig för hur lång tid det kommer att ta innan jag kan skriva ett så pass bra prov att jag kan söka till de utbildningar jag vill komma in på?

Vad är du personligen rädd för?

– Jag tycker att det är bra att det börjar normaliseras att pojkar och män, precis som flickor och kvinnor, får uttrycka sina känslor. Men jag är rädd för att det ”gamla gardet”, som inte har vuxit upp med att kunna sätta ord på känslor, har svårt att förstå sig på dem som kan det, och att det ska skapa en splittring i samhället.

Vad gör dig trygg?

– Att det finns flera möjligheter vad gäller jobb, bostad och utbildning. Att det inte bara finns en väg, utan flera möjligheter.

Annons
Annons

Aysu Alili.

Foto: Allis Nettréus Bild 1 av 1

6 / 7

Aysu Alili.
Aysu Alili. Foto: Allis Nettréus

Aysu Alili, 20 år, Spånga. Arbetar som personlig assistent, kom till Sverige från Azerbajdzjan med sina föräldrar för sju år sedan.

Vad är du rädd för?

– Att bli arbetslös, och att inte kunna uppnå mina mål. Jag är inte orolig för att inte få bostad, eftersom jag bor hos min mamma. Och jag vill gärna fortsätta att bo hos henne.

Hur påverkar rädslan dig?

– Jag tänker såklart på arbete hela tiden, men jag försöker att inte låta det påverka mig negativt utan att i stället göra någonting åt det och jobba hårt.

Vad gör dig trygg?

– Min familj och mina vänner. De är alltid med mig när jag behöver dem.

Vad hoppas du ska hända efter valet?

– Det är första gången jag röstar. För mig är det viktigast hur politikerna ska hantera brottslighet och sexuella övergrepp. Just nu känner man sig inte trygg när man går på gatorna.

– Och så hoppas jag att politikerna gör vad de har lovat och inte ljuger. Och att de inte behandlar utländska människor och främlingar på ett otrevligt sätt. Det är inte vårt fel att vårt land har blivit som det har blivit.

Annons
Annons

Maj-Britt Carlsson

Foto: Allis Nettréus Bild 1 av 1

7 / 7

Maj-Britt Carlsson
Maj-Britt Carlsson Foto: Allis Nettréus

Maj-Britt Karlsson, 75 år, Årsta. Har tidigare arbetat som konferensvärdinna och receptionist samt hovmästare, nu pensionär:

– Just nu är jag rädd att jag inte ska funka, och inte hinna med saker. Vi är ett gäng som ska åka till ett vandrarhem i skärgården, och jag är rädd att jag inte hinner fixa det.

– Annars är jag skrämd av rasismen. Hitler pratade också fint i början.

– Men för att rädslan ska göra det svårt att sova, då skulle det vara för att jag är orolig för min familj. Det går bra för dem, men man hör om så mycket hemskt. Då tänker jag på hur det skulle vara om något hände dem.

Vad gör dig trygg?

– Min familj och mina vänner.

Annons
Annons
Annons
Annons