Annons

”Har inget liv här i lilla byn – men min son vägrar flytta”

Bilen slukar tid och pengar – men kan vara nyckeln till framgång med sonen, menar Jenny Jägerfeld.
Bilen slukar tid och pengar – men kan vara nyckeln till framgång med sonen, menar Jenny Jägerfeld. Foto: TT och SvD

Hur länge måste man prioritera barnens önskemål? När är det dags att åter ta med sina egna behov i beräkningen? Frågeställaren vill förtvivlat gärna flytta till staden, men 16-åringen sätter stopp.

Under strecket
Publicerad

Fråga: Jag är mamma till en grabb på 16 år. Vi bor i en liten by ute på landet. Jag, min son och hans äldre syster. Hans syster går på gymnasiet i en större stad en bra bit bort. Jag själv har lång körtid till mitt arbete.

Jag vill nu flytta till den stad som jag jobbar i. Dels för att slippa pendla och dels för att där jag bor nu finns det inget som håller mig kvar. Min dotter vill också flytta för att få närmre till skolan.

Min son vill inte under några omständigheter flytta. Första gången det kom på tal blev han jätteledsen och jag fick förstås dåligt samvete. När jag försöker ta upp ämnet igen blir han väldigt arg. Han anklagar mig för att inte vilja bo med honom.

Han säger att han inte ens kommer att komma och hälsa på mig.

Barnens pappa bor där vi bor nu. Min son, som bor hos honom varannan vecka, säger att om jag flyttar så kommer han att bo hos sin pappa helt och hållet. Han säger att han inte ens kommer att komma och hälsa på mig.

På helgerna händer det ofta att både min dotter och min son är ute och umgås med sina kompisar. Och jag sitter själv här på landet och har inget att ta mig för. Jag känner att jag inte har något liv och lägger mycket tid och pengar på bensin och bilkörning.

Annons
Annons

Jag längtar till staden jag vill flytta till som erbjuder mig närhet till mina vänner och mina hobbies. Men jag vill så gärna att min son skall vara någorlunda medgörlig. Jag kan inte tänka mig att bo utan honom åtminstone varannan vecka. Känns som om både jag och min dotter måste vika oss för hans vilja. Många säger att han nog kommer att ändra sig. Och att jag måste bestämma. Men tänk om han inte gör det? Och tänk om han blir jätteolycklig om jag flyttar.

Om du tror att det är möjligt att avvakta ett tag så vore det kanske bra för er relation.

Jenny Jägerfeld: Jag hör verkligen hur sliten du är mellan det du skulle vilja göra för egen och din dotters del, och det din son vill.

Det finns ingen självklar lösning på ditt dilemma. Somliga skulle inte tveka att flytta och andra skulle stanna kvar. Men hur länge? Bara du kan avgöra hur akut det känns med en flytt. Om du vantrivs så mycket att det påverkar ditt psykiska mående i stor utsträckning kanske det är angeläget att flytta relativt snart. Men om du tror att det är möjligt att avvakta ett tag så vore det kanske bra för din sons och din relation. Kanske går det att senarelägga flytten ett halvår, ett år eller vänta tills han fyllt 18? När du vet att en förändring kommer att ske kan det vara lättare att stå ut i situationen du befinner dig i.

Utifrån hur du beskriver situationen låter det definitivt som att en flytt vore bäst för dig och din dotter utifrån skola, jobb, ekonomi och sociala relationer. Men för din son låter det som om det främst finns nackdelar. Det är begripligt att tanken på en flytt gör honom både ledsen och arg.

Annons
Annons

Det är klart att du behöver ta hänsyn till båda dina barns känslor, behov och önskningar. Men ju äldre och självständigare barnen blir, desto mer kan du åter ta med dig själv i beräkningarna. Dina känslor, behov och önskningar. Hur många år är det rimligt att anpassa sig efter vad som är bäst för din son?

Att prata med ett tonårsbarn när man åker bil brukar fungera ganska bra.

Att diskussionerna låser sig beror troligen på en kombination av att han verkligen inte vill flytta och av att han verkligen inte vill vara ifrån dig. Det betyder att han fortfarande har behov av dig, att du finns där. Även om han sen inte ens är hemma på helgen. Att han säger att han inte kommer att hälsa på dig om du flyttar låter ett uttryck för en ilska över att ”överger” honom snarare än en reell avsikt att aldrig hälsa på.

Du vet ju mycket väl att du inte vill överge honom, du vill att han ska följa med, men det är mycket möjligt att han, åtminstone på ett känslomässigt plan, upplever det så.

Om du säger att du kommer att lägga flyttplanerna på hyllan ett tag kanske låsningen kring diskussionerna luckras upp och ni kan prata utan att han blir alltför arg.

Att prata med ett tonårsbarn när man åker bil brukar fungera ganska bra. Det kan vara skönt att slippa se varandra i ögonen när man pratar om svåra saker, det är lättare att vara tyst och fundera jämfört när man sitter mittemot varandra och ingen utomstående kan höra vad man säger. Det innebär att det blir lättare att uttrycka sårbara känslor och tankar.

När ni pratar tycker jag att du ska berätta för din son exakt hur du har det i er lilla by. Att du inte jobbar eller har något socialt liv där och att han och hans syster mest är ute på helgerna. Klargör att du är glad att de har det roligt, men att du inte mår bra av att bo där ni bor. Säg att din önskan förstås är att han ska flytta med (varannan vecka), men förmedla att du har förståelse för hans känslor. Försök få honom att uttrycka vad han tänker att konsekvenserna av en flytt skulle bli, och vad hans eventuella rädslor består i. Kanske är somliga orealistiska eller överdrivna. Fråga honom om det finns något som skulle kunna göra situationen bättre för honom.

Kanske finns det fördelar med en flytt som han inte har tänkt på ännu? Kanske finns det intressanta gymnasielinjer eller fritidsaktiviter i den nya staden som inte finns där ni bor nu?

Om du trots allt bestämmer dig för att flytta innan han är myndig så måste du ta hänsyn till var han vill bo, eftersom han ändå är så pass gammal. Om han bestämmer sig för att endast bo med sin pappa så är det något du måste respektera. I så fall får du ta ansvar för att ni fortsätter att höras och ses. Om han nu inte vill besöka dig inledningsvis, så får du helt enkelt ta bilen och besöka honom. Visa att du finns där och att du bryr dig även om du inte är lika nära geografiskt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons