Linjeoperatör Rosalyn Alvario vid produktionsbandet.
Linjeoperatör Rosalyn Alvario vid produktionsbandet. Foto: Daniel Nilsson

Här lever drömmen om den återvunna plasten

Oftast går den upp i rök eller så hamnar den i sjön. Men i Odense lever fortfarande drömmen om den återvunna plasten. Tack vare 16 miljoner brittiska mjölkflaskor.

Publicerad

ODENSE. Med ett krampaktigt grepp om ledstången rör vi oss upp för trapporna. Iklädda neongula västar, skyddsglasögon, hårskydd och skor med stålhätta. Ett steg i taget.

Det är mitt på dagen, men industriområdet ett stenkast från Odenses centrum är ödsligt. En ensam själ hukar i duggregnet utanför fönstret. På andra sidan gatan ligger Hells Angels klubbhus.

Nuförtiden jobbar ett 50-tal personer i lokalerna vi befinner oss i. Byggnadens storlek skvallrar dock om att det förr om åren var betydligt fler.

Snart ska vi få se varför den här tidigare halvt bortglömda fabriken med ett mc-gäng som närmaste grannar nu har hela den globala jättekoncernen Unilevers ögon på sig.

När SvD besöker fabriken i Odense står det omkring 100 000 tomma flaskor på lagret.
När SvD besöker fabriken i Odense står det omkring 100 000 tomma flaskor på lagret. Foto: Daniel Nilsson

Allt handlar om plast. Varje sekund produceras omkring tio ton plast runtom i världen. De senaste fem decennierna har produktionstakten exploderat – från 16 miljoner ton 1964 till 311 miljoner ton 2014.

Populariteten är inte svår att förstå. Plast är en mängd olika material med varierande egenskaper: Vissa är mjuka som bomull, andra hårda som flinta. Vissa är porösa, andra kompakta. Vissa är glatta, andra matta. Vissa är elastiska, andra skottsäkra eller UV-resistenta. Plast gör livsmedelsförpackningar täta och hållbara, vilket gör att svinn och sjukdomar minskar. Plast gör bilar och flygplan lättare, vilket minskar deras utsläpp.

Annons

Mer än 75 procent av all plast som tillverkas slutar som sopor

Och som om mångfalden inte vore nog är de olika materialen oftast billiga att tillverka.

Med plast kan man helt enkelt göra lite vad som helst.

Problemet är att många gör lite vad som helst med sin plast även när de inte längre har någon nytta av den. Mer än 75 procent av all plast som tillverkas slutar som sopor – och en tredjedel av plastsoporna hamnar i naturen, som SvD rapporterade om nyligen.

Varje år når runt 8 miljoner ton plast ner i världens hav där den har en skadlig inverkan på djur- och växtliv. Om inget görs för att bryta utvecklingen kommer det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050.

Men det är inte bara djur och växter som utsätts för plasten. Genom att äta, dricka och andas får vi människor, enligt en ny studie, i oss upp till fem gram mikroplaster per person och vecka – lika mycket som ett kreditkort väger.

Även klimatet tar skada av plast, bland annat eftersom de olika materialen till 99 procent är gjorda av råvaror från olja och fossil energi och ofta förbränns efter att ha slängts i soporna.

Annons

Beskedet från forskningen är tydligt: för att tära mindre på planeten och det som lever på den måste vi människor börja konsumera plast på ett mer hållbart sätt. Till exempel skulle en betydligt större andel av all nytillverkad plast kunna återvinnas och därefter bli till nya produkter. Helt enkelt få ett nytt liv.

En stor del av produktionen har automatiserats och nu jobbar det bara ett 50-tal personer i fabriken. ”För runt fem år sedan var det fullt med folk här”, säger affärsområdeschefen Stefan Lagerqvist.
En stor del av produktionen har automatiserats och nu jobbar det bara ett 50-tal personer i fabriken. ”För runt fem år sedan var det fullt med folk här”, säger affärsområdeschefen Stefan Lagerqvist. Foto: Daniel Nilsson

På ett bord i ett sammanträdesrum en våning upp i fabriken står ett par urdruckna mjölkflaskor i plast. Sådana med handtag som är vanliga i andra delar av Europa.

De har kommit hit från miljöföretaget Veolias återvinningsanläggning i Dagenham utanför London. Men resan till Unilevers fabrik i Odense har varit betydligt längre än sträckan de färdats.

Med över 400 varumärken i 190 länder är Unilever en av världens största tillverkare av dagligvaror. Det betyder även att en stor del av alla plastförpackningar som varje dag når ut till världens konsumenter kommer från företagets fabriker.

Annons

Att tillverka en flaska av återvunnen plast i stället för ny innebär hälften så mycket koldioxidutsläpp.

Under våren 2018 började Stefan Lagerqvist, Nordenchef för Unilevers affärsområde home and personal care, att undersöka om det skulle vara möjligt att sälja det flytande tvättmedlet för den nordiska marknaden i flaskor tillverkade av återvunnen plast.

– Allt började med debatten om plast. Fler och fler fick upp ögonen för problemet och vi kände att vi ville vara med och göra något åt det. Att tillverka en flaska av återvunnen plast i stället för ny innebär hälften så mycket koldioxidutsläpp, säger han medan han visar oss runt i fabriken tillsammans med kollegan Khalil El-Achkar, vars titel supply chain manager innebär att han är ansvarig för materialflödet i Unilevers nordiska produktion.

Det skulle dock inte dröja länge förrän problemen började uppenbara sig. När Stefan Lagerqvist gick till inköpsavdelningen och frågade vad det skulle kosta att köpa in materialet fick han svaret att det inte gick att säga eftersom det inte fanns någon marknad för återvunnen plast av den typ som tvättmedelsflaskorna tillverkades av. Den kallas HDPE och är en styv och tålig hårdplast som förutom flaskor även används till bland annat dunkar och hinkar.

Annons

Trots att inga leverantörer kunde ge ett pris innan de fått garantier om att Unilever faktiskt skulle köpa plasten bestämde sig Stefan Lagerqvist för att införskaffa en årsvolym, ungefär 500 ton återvunnen plast, till tvättmedelsproduktionen i Odense.

– Jag kände väldigt starkt att det här var något som våra kunder efterfrågade och som vi skulle kunna kommersialisera. I värsta fall hade det blivit skyhöga priser, men vi var villiga att ta den risken. Genom att köpa upp mer och mer, och skapa en marknad för återvunnen plast, hoppas vi på sikt kunna pressa priserna, säger Stefan Lagerqvist.

Till slut hittade inköpsavdelningen en säljare. Det visade sig att en av Unilevers stora plastleverantörer, Veolia, hade möjlighet att leverera 500 ton HDPE-plast från omkring 16 miljoner mjölkflaskor som sålts på den brittiska marknaden.

Unilevers fabrik i Odense är den enda fabriken i Europa som i stor skala använder återvunnen HDPE-plast. Här tillverkas 85 procent av Unilevers tvättmedel för den nordiska marknaden.
Unilevers fabrik i Odense är den enda fabriken i Europa som i stor skala använder återvunnen HDPE-plast. Här tillverkas 85 procent av Unilevers tvättmedel för den nordiska marknaden. Foto: Daniel Nilsson
Annons

Efter att flaskorna källsorterats, strimlats, tvättats och malts ner till små kulor i Storbritannien skulle plasten transporteras till någon av Unilevers underleverantörer, oftast Promens i Kolding på Jylland. Där kunde de små plastkulorna, som kallas granulat, smältas ner och sedan blåsas upp till tvättmedelsflaskor, för att därefter transporteras över Lilla Bält till fabriken i Odense där de skulle fyllas med tvättmedel.

Produktionen var tänkt att dra igång i början av januari 2019 och under hösten gick Unilever till den nordiska dagligvaruhandeln och sa att företagets tvättmedel, med marknadsledaren Via i spetsen, snart skulle säljas i flaskor gjorda av återvunnen plast.

– Men det var en chansning, säger Stefan Lagerqvist.

Det visade sig att den återvunna plasten inte alls betedde sig som den nyproducerade när den skulle blåsas upp till nya tvättmedelsflaskor hos underleverantören. De nya förpackningarna blev gropiga som golfbollar på ytan och gick sönder om man tappade dem i golvet.

– Till skillnad från nytillverkad plast är den återvunna inte likadan i kvaliteten hela tiden. Vi gick genom december och tänkte bara ”helvete, vi har inga produkter som kommer att hålla det vi lovat”.

Annons

När julen närmade sig tydde allt mer på att Stefan Lagerqvist hade köpt på sig 500 ton återvunnen plast som helt saknade värde för hans företag.

Varje år fylls omkring 12 miljoner tvättmedelsflaskor på Unilevers fabrik i Odense.
Varje år fylls omkring 12 miljoner tvättmedelsflaskor på Unilevers fabrik i Odense. Foto: Daniel Nilsson

Unilevers problem sätter fingret på två av svårigheterna med återvunnen plast: den kan vara tekniskt komplicerad att jobba med – och är ofta svår att få tag på.

I Danmark materialåtervinns omkring 17 procent av hushållens plastförpackningar. I EU är det bara Ungern som är sämre. Men inte heller i Sverige, där drygt 42 procent av plastförpackningarna materialåtervanns förra året, har ett företag som Unilever kunnat säkra tillgången på stora mängder återvunnen plast.

Medan marknaden för nytillverkad plast är enkel – säljaren tillverkar den mängd och kvalitet som köparen beställer – är den för återvunnen plast mer komplicerad.

Annons

I Unilevers fall identifierade företaget en specifik förpackning som gick att samla in i omfattande skala. Det var möjligt eftersom Storbritannien är ett stort land där tillräckligt många urdruckna mjölkförpackningar hamnar på samma ställe. I det här fallet samarbetspartnern Veolias återvinningsanläggning i Dagenham.

Där finns det dessutom en infrastruktur för att tvätta plasten och mala ner den till granulat. Att plasten kommer från likadana förpackningar har samtidigt gjort det lättare för Unilever att säkerställa att den är av tillräckligt hög kvalitet.

I Sverige har det inte varit lika enkelt att följa förpackningsplasten efter att den källsorterats.

– Historiskt sett har vi i Sverige inte riktigt haft kapacitet att sortera och återvinna plastförpackningar som använts i hushållen. Ungefär 30 procent har sorterats här och resten har exporterats till sorteringsanläggningar runt om i Europa, säger Mattias Philipsson, vd för Svensk Plaståtervinning, vars uppdrag är att sortera den plast som omfattas av producentansvaret för plastförpackningar.

Annons

Företag som har velat köpa återvunnen plast från Sverige har därför tvingats samla ihop den från flera olika platser och många sorters förpackningar. Ett tillvägagångssätt som både har varit resurskrävande och gjort det svårt att säkerställa kvaliteten på den insamlade plasten.

Men sedan den 28 maj behöver Sverige inte längre exportera merparten av alla plastförpackningar som källsorteras i landet. Då invigdes Svensk Plaståtervinnings nya anläggning i Motala, en av Europas modernaste anläggningar som ska göra Sverige självförsörjande på sorteringskapacitet och öka materialåtervinningen.

Innebär det att företag som är verksamma i Skandinavien inte längre kommer att behöva importera återvunnen plast från till exempel Storbritannien? Nej, inte än, säger Mattias Philipsson.

Foto: Daniel Nilsson
Annons

De olika plasterna kommer visserligen att sorteras i rena fraktioner, vilket betyder hög kvalitet på den återvunna plasten, men efter det ska den tvättas och granuleras. Något som det än så länge saknas storskalig kapacitet för i Sverige.

Intill anläggningen i Motala finns det lokaler där tvätt och granulering skulle kunna ske på sikt. Men för att det ska bli aktuellt, säger Mattias Philipsson, måste efterfrågan på återvunnen plast öka så att den kan konkurrera med den helt nyproducerade plasten.

– Att företag som Unilever går i bräschen är otroligt positivt. Det krävs att stora aktörer som sätter mycket plastförpackningar på marknaden också efterfrågar återvunnen plast att använda som råvara i sina produkter.

Men vad är egentligen hönan och ägget?

Stefan Lagerqvist på Unilever menar att det tvärtom är utbudet på återvunnen plast som inte är tillräckligt stort. Han säger att ett sätt att öka tillgången skulle kunna vara slutna kretslopp för fler plasttyper, likt pantsystemet för PET-plast där de återvunna flaskorna blir till nya flaskor. Enligt honom skulle det leda till tydliga priser på den återvunna plasten, en kvalitetsgaranti eftersom främmande plastslag inte blandas med varandra samt en hög återvinningsgrad – i Sverige återvanns 84 procent av alla petflaskor 2017.

Annons

– Att få in fler förpackningar i sådana system skulle göra att det fanns ett större värde i att återvinna bättre. Det är sådana strukturella förändringar som jag tror att man behöver göra för att återvinningen verkligen ska sitta i konsumenternas ryggrad, säger han.

Flaskorna tillverkas av importerad plast från Storbritannien. ”Nytillverkad plast fraktas också hit från olika delar av världen, så på det sättet är det ingen skillnad hållbarhetsmässigt. Men drömmen är att ha den återvunna plasten lokalt framställd”, säger Stefan Lagerqvist.
Flaskorna tillverkas av importerad plast från Storbritannien. ”Nytillverkad plast fraktas också hit från olika delar av världen, så på det sättet är det ingen skillnad hållbarhetsmässigt. Men drömmen är att ha den återvunna plasten lokalt framställd”, säger Stefan Lagerqvist. Foto: Daniel Nilsson

På julafton förra året fick Khalil El-Achkar till slut det mejl han gått och väntat på i flera månader: Problemen med inställningar för temperaturer, tryck och cykeltider, alltså tiden då flaskan blåses upp, var lösta. Personalen hade hittat exakt rätt inställningar för den återvunna plasten och allt var färdigt för produktion av de nya tvättmedelsflaskorna.

Som ansvarig för materialflödet genom företaget hade han hela tiden sagt att allt skulle ordna sig. Men ett halvår senare medger Khalil El-Achkar att det var nervöst.

Annons

– Vi hade enorma problem. Och det var rätt stressigt, eftersom vi skulle börja producera bara någon vecka senare.

När 2018 blev 2019 stod de nya flaskorna på fabriksbanden, precis som utlovat. I år är tio miljoner av de tolv miljoner tvättmedelsflaskor som lämnar Unilever i Odense gjorda av minst 97 procent återvunnen plast. Nästa år ska alla vara det.

Fabriken är den enda i Europa, oavsett bransch, som i stor skala använder återvunnen HDPE-plast. Stefan Lagerqvist hoppas dock att fler fabriker inom Unilever, men även stora konkurrenter, snart ska följa efter. Dels för att en ökad efterfrågan kan skapa ett större utbud och lägre priser på återvunnen plast, men också för att det krävs riktigt stora volymer för att det ska bli någon skillnad för miljön.

– Om du går till en butik med miljömedveten profil, som Paradiset i Stockholm, hittar du flera leverantörer som har väldigt miljövänliga produkter. Problemet är att de är små och bara säljer ett fåtal enheter, så deras påverkan blir ändå väldigt liten. Men när vi, som marknadsledare i både Sverige och Danmark, byter ut allt till återvunnen plast, då gör vi verkligen skillnad.

Annons
Khalil El-Achkar med en av de brittiska mjölkflaskorna.
Khalil El-Achkar med en av de brittiska mjölkflaskorna. Foto: Daniel Nilsson

Lika försiktigt som han tvingade oss att gå i trapporna tidigare under dagen håller Khalil El-Achkar nu i en av de urdruckna förpackningarna med ”British semi-skimmed milk” – som för att visa hur dyrbara de är för företaget. Lagret räcker bara året ut och Unilever har ännu inte säkrat tillgången på återvunnen plast för 2020.

Numera har företaget en inköpschef, baserad i Singapore, vars enda uppgift är att köpa upp återvunnen plast.

– Han skannar av hela marknaden så att vi kan säkerställa vårt behov. Samtidigt är det fler och fler som går in på den här marknaden och vill göra samma sak, så konkurrensen ökar, säger Khalil El-Achkar.

Stefan Lagerqvist medger att tillgången på plast framöver är ”den stora oron”.

– Bara processen för att byta en etikett på en sådan här flaska är ganska stor. Om det blir så att vi inte får tag på plasten och måste dra tillbaka allt … det blir en jätteapparat att sätta igång.

Annons

Ett sätt att komma runt tillgångsfrågan hade kunnat vara att helt enkelt återanvända tvättmedelsflaskorna – och alltså hoppa över stegen med att strimla sönder dem, mala ner dem till granulat och smälta plasten innan en ny flaska kan tillverkas. Det är dock inte aktuellt just nu, säger Stefan Lagerqvist.

– Man måste ha en stor infrastruktur för att lösa det. Hur samlar man in flaskorna? Hur tvättar man dem och säkerställer att de är tillräckligt rena, så att det inte finns några bakterier kvar i dem som skulle kunna reagera med tvättmedlet?

Han berättar att Unilever däremot har haft kontakt med Svensk Plaståtervinning om att köpa återvunnen plast från anläggningen i Motala. Han säger att diskussionen än så länge förs på ”konceptuell nivå”.

– Vi pratar i termer av hur våra behov ser ut och vilken typ av plast vi behöver.

Foto: Daniel Nilsson

På fabriken i Odense är stoltheten över den återvunna plasten stor.

– Det här är jättestort. Och eftersom vi är de första som gör det här i stor skala får vi även mycket uppmärksamhet från vår verksamhet i andra länder, säger Stefan Lagerqvist.

Till exempel planerar Unilever att inom några månader sälja produkter från rengöringsmärket Cif, som tillverkas i Ungern, i flaskor av helt återvunnen HDPE-plast.

På sikt drömmer Stefan Lagerqvist om ett system där Unilever knappt behöver tillföra något material till produktionen av nya tvättmedelsflaskor – varken mjölkförpackningar från Storbritannien eller helt nyproducerad plast. Ett kretslopp där de använda tvättmedelsflaskorna tas omhand och kan göras om till nya, likadana flaskor.

– Slutmålet för oss är att kunna bygga en cirkulär plastekonomi. Den plast vi stoppar in ska finnas kvar i ett kretslopp där vi samlar in plasten, återvinner den, tillverkar nya förpackningar och ser till att de kan återvinnas igen.

Efter reklamen visas:
Det händer med din källsorterade plast

När SvD besöker fabriken i Odense står det omkring 100 000 tomma flaskor på lagret.

Foto: Daniel Nilsson Bild 1 av 8

En stor del av produktionen har automatiserats och nu jobbar det bara ett 50-tal personer i fabriken. ”För runt fem år sedan var det fullt med folk här”, säger affärsområdeschefen Stefan Lagerqvist.

Foto: Daniel Nilsson Bild 2 av 8

Unilevers fabrik i Odense är den enda fabriken i Europa som i stor skala använder återvunnen HDPE-plast. Här tillverkas 85 procent av Unilevers tvättmedel för den nordiska marknaden.

Foto: Daniel Nilsson Bild 3 av 8

Varje år fylls omkring 12 miljoner tvättmedelsflaskor på Unilevers fabrik i Odense.

Foto: Daniel Nilsson Bild 4 av 8
Foto: Daniel Nilsson Bild 5 av 8

Flaskorna tillverkas av importerad plast från Storbritannien. ”Nytillverkad plast fraktas också hit från olika delar av världen, så på det sättet är det ingen skillnad hållbarhetsmässigt. Men drömmen är att ha den återvunna plasten lokalt framställd”, säger Stefan Lagerqvist.

Foto: Daniel Nilsson Bild 6 av 8

Khalil El-Achkar med en av de brittiska mjölkflaskorna.

Foto: Daniel Nilsson Bild 7 av 8
Foto: Daniel Nilsson Bild 8 av 8