Annons

Har matriarken Arawelo funnits på riktigt?

Berg i öknen när gränsen mellan Somalia, Etiopien och Djibouti.
Berg i öknen när gränsen mellan Somalia, Etiopien och Djibouti. Foto: John Wollwerth/TT

I dag tar jag mig an en fråga om somalisk historia, något som inte tillhör vanligheterna i den här bloggen.

Under strecket
Publicerad

Fråga: Det cirkulerar en hel del berättelser, inte bara i somaliska utan också i allmänt feministiska kretsar, om drottning Arawelo av Somalia. Hur mycket är sant? Har denna extrema förkämpe för kvinnomakt ens existerat?

Dick Harrison: Arawelo, eller Caraweelo, skall enligt berättelserna ha härskat i delar av Somalia för länge sedan.

Det saknas goda kronologiska hållpunkter; de tidsmässiga angivelser som finns är inte till någon större nytta eftersom man har spekulerat i allt från gammaltestamentlig tid till medeltid.

Berättelserna anger inte heller hur stor del av det somaliska territoriet Arawelo skall ha regerat över. Däremot dignar de under biografiska detaljer och historier om hur hon stred för att upprätta ett matriarkat, hur hon lät kastrera manliga fångar, hänga manliga förtryckare uppochned i testiklarna, införa omvända könsroller i hushållen, och så vidare.

Historier om Arawelo och hennes kamp för kvinnlig upprättelse och kvinnlig samhällsdominans är vitt spridda på Afrikas horn, både bland somalierna och grannfolken, och i norra Somalia tror man sig kunna peka ut hennes grav.

Men några belägg för att hon har existerat finns inte. Allt är baserat på hörsägen och traderad folklore. Till saken hör också att Arawelohistorierna inte är unika.

Liknande berättelser – som även de saknar faktaunderlag – cirkulerar om andra nordöstafrikanska kvinnor, till exempel drottning Furra, som skall ha härskat över sidamafolket i södra Etiopien någon gång på 1300- eller 1400-talen.

Den enda av dessa matriarker som det är möjligt att resonera om som en historisk person, och inte bara som en legendgestalt, är Gudit, en upprorsledare som skall ha anfört krigare i kamp mot den kristna monarkin i Etiopien i mitten av 900-talet.

Om henne har vi inte bara muntliga traditioner utan också ett fåtal skriftliga notiser, både i kristna och muslimska källor. Dessvärre är uppgifterna så lakoniska att de inte kan läggas till grund för en egentlig utvärdering av Gudits betydelse.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons