Annons

Birgitta Forsberg:Har SEB-chefen missuppfattat brända jordens taktik?

Så får SEB stå där med skammen igen. Bankens smarta affärsupplägg må generera pengar, men frågan är om de tål att synas enligt den etik och moral som råder i dag. Oavsett om de är lagliga eller inte.

Under strecket
Publicerad

SEB:s vd Johan Torgeby.

Foto: Anders Wiklund/TT Bild 1 av 2

SEB:s styrelseordförande Marcus Wallenberg 

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 2 av 2

SEB:s vd Johan Torgeby.

Foto: Anders Wiklund/TT Bild 1 av 1
SEB:s vd Johan Torgeby.
SEB:s vd Johan Torgeby. Foto: Anders Wiklund/TT

Man kan undra om SEB-chefen Johan Torgeby har fått det här med den brända jordens taktik om bakfoten. Det går nämligen att argumentera för att han blivit kvar på den brända jorden när andra har insett vart trenden bär och redan retirerat sina trupper.

Nu senast handlar det om de ökända cum-ex- och cum-cum-affärerna.

Cum-ex (latin för med-utan) är ren stöld av skattepengar. Banker tar över aktier med utdelning runt dagen för utdelningen och lämnar tillbaka aktierna till ägarna utan utdelning. Aktieägarna begär sedan att få tillbaka skatten på utdelningen av skattemyndigheterna. En skatt som de aldrig har betalat in.

Cum-cum (latin för med-med) är ett sätt för investerare att komma undan skatt eller sänka sin skatt. Utländska investerare lånar ut aktier med utdelning till en inhemsk bank som betalar skatt på utdelningen. Sedan ansöker banken om att få tillbaka skatten. Något banken, men inte de egentliga ägarna av aktierna, har rätt till. Cum-cum-affärer var tillåtna fram till 2016.

Annons
Annons
Efter reklamen visas:
Vad innebär cum ex-bedrägerier?

I båda fallen tjänar banken pengar eftersom den, förstås, tar en avgift för den här servicen. Bara på den cum-ex-affär som SEB anklagas för att ha varit med och finansierat i Tyskland ska banken ha tjänat 70 miljoner kronor, 2 procent av utdelningssumman. Det är en väldigt hög procentsats.

SEB-chefen Johan Torgeby förnekar att banken har gjort cum-ex-affärer. Och i en intervju med SvD i veckan sa Torgeby att han inte anser att bankens cum-cum-affärer har varit omoraliska, så länge de inte enbart har varit till för att undvika att betala skatt.

Men grejen är att sådana affärer är till för just detta. Nu granskar tyska myndigheter SEB:s cum-cum-affärer.

Mycket av det som var tillåtet eller ansågs okej tidigare är inte det längre. Man kan se det som att myndigheter och den allmänna opinionen bränner marken så att bolagen inte kan upprätthålla en del av sina affärsupplägg.

Vad granskningen slutar i återstår att se.

Klart är att etik och moral har blivit allt viktigare för företag. Att stå och säga att det är okej att göra cum-cum-affärer medan de var lagliga, som Torgeby gjorde i torsdags, kan vara en pr-mässig katastrof för bankens image.

Det var likadant med Panamauppläggen där rika människor runt om i världen använde så kallade målvakter och brevlådeföretag – bolag utan verksamhet – för att slussa pengar till skatteparadis.

När journalister på SVT sökte i de så kallade Panamadokumenten 2016 fick de nästan 11 000 träffar på Nordea, 764 på Swedbank och 576 på Handelsbanken. Men bara 47 träffar på SEB - trots att banken har många förmögna kunder.

Annons
Annons

SEB:s styrelseordförande Marcus Wallenberg 

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 1 av 1

SEB hade nämligen haft en alldeles egen fabrik för Panamaupplägg, dotterbolaget LWM i Luxemburg, avslöjade DN och finska Yle våren 2016.

SEB:s styrelseordförande Marcus Wallenberg 
SEB:s styrelseordförande Marcus Wallenberg  Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Banken, som då leddes av Annika Falkengren, förnekade att det rörde sig om skatteupplägg, men källor hävdade i DN att det var Panamaupplägg.

Banken påstod att endast ett fåtal av bolagen fanns i skatteparadis. Men även inom EU finns många kreativa upplägg att göra. Konstruktioner som genom åren bland annat har involverat Luxemburg, Cypern och Malta – beroende på var det har varit mest lukrativt att just då sätta upp företag.

Troligen har allt varit lagligt, men det handlar inte främst om det.

SEB ägde 90 procent av LWM fram till 2014 då banken sålde sin andel. Till vem ville banken, då saken avslöjades, inte berätta.

LWM är dock fortfarande intimt förknippat med SEB och sitter kvar på samma adress som banken i Luxemburg. Enligt hemsidan är LWM alltjämt specialiserat på att ”sätta upp och administrera legala strukturer” både i Luxemburg och på andra ställen i världen.

Självklart borde Johan Torgeby skyndsamt försöka ta sig från den brända jorden och säga: ”Vi skulle aldrig ha gjort sådana där affärer.” Samt: ”Vi kommer att sluta med alla dubiösa affärer i gråzonen omedelbart, hur lagliga de än är.”

Om han inte gör det kanske det är dags för ordförande Marcus Wallenberg att ta tag i saken. Risken är annars att nästa okända beteckning för någon sorts suspekta affärer avslöjas. Ytterst är det här en fråga för styrelsen och huvudägaren familjen Wallenberg.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons