Annons
Kommentar

Negra Efendić:Har Sverige verkligen råd med skolplikt?

Den svenska arbetsmarknaden är urstark, sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar. Arbetsförmedlingens senaste rapport över bristyrken bjuder inte på några överraskningar.

Under strecket
Publicerad

Sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar. Det gäller dock inte för nyanlända.

Foto: Jessica Gow/TTBild 1 av 2

Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Elisabeth Svantesson.

Foto: Fredrik Sandberg/TTBild 2 av 2

Sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar. Det gäller dock inte för nyanlända.

Foto: Jessica Gow/TTBild 1 av 1
Sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar. Det gäller dock inte för nyanlända.
Sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar. Det gäller dock inte för nyanlända. Foto: Jessica Gow/TT

Sverige skriker fortfarande efter sjuksköterskor, ingenjörer och lärare – om man ser till yrken som kräver en högskoleutbildning. Det råder även brist på kockar, vvs-montörer och undersköterskor. Också murare, lastbilsförare och betongarbetare tillhör de heta yrken på arbetsmarknaden.

Men ändå. Alla pilar pekar inte åt rätt håll. Det finns en sida av myntet som är bekymmersam. Det handlar om att få nyanlända i arbete.

Arbetsförmedlingen kämpar på med åtgärder som snabbspår och korta vägen. Instegsjobb, nystartsjobb, YA-jobb och andra typer av subventionerade anställningar. Men än så länge med klent resultat. Många nyanlända tvingas till försörjningsstöd efter etableringstiden.

Man ska inte sparka på den som ligger, men de flesta är överens om att Arbetsförmedlingen misslyckats kapitalt när det gäller matchningen av arbetssökande till de lediga jobben. Regeringens åtgärder han än så länge inte gett önskvärt resultat, samtidigt närmar sig valet 2018 med stormsteg. Det börjar bli bråttom för de rödgröna.

Annons
Annons

Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Elisabeth Svantesson.

Foto: Fredrik Sandberg/TTBild 1 av 1

Just nu finns över 125 000 personer inskrivna på Arbetsförmedlingen som har grundskoleutbildning som högsta utbildningsnivå. Cirka 30 000 av dem är nyanlända. Hur många av dem som inte har någon skolgång alls är det ingen som vet. Det finns inte heller siffror på hur många personer i Sverige som inte kan läsa och skriva i dag.

Nu vill regeringen införa utbildningsplikt för den gruppen. Beslutet är en del av migrationsöverenskommelsen med allianspartierna 2015. Utbildningsplikten ska gälla personer som kommit till Sverige senare i livet och som inte uppnått grundskolekompetens.

Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Elisabeth Svantesson.
Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Elisabeth Svantesson. Foto: Fredrik Sandberg/TT

– Man måste ha vissa grundläggande färdigheter, som att läsa och skriva. Man klarar inte ens enkla jobb utan det, säger Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Elisabeth Svantesson.

Men att lära en person läsa och skriva tar tid, de två åren som man har på sig i Arbetsförmedlingens etableringsfas räcker inte för det och till att klara den ofta nödvändiga SFI berättar en expert.

Det handlar ibland om människor som inte har någon studievana alls, man har kanske aldrig suttit i skolbänken. Man är kanske i 40–50 årsåldern med ett svårt trauma bakom sig.

Dessutom fattas det kompetenta lärare. Endast var tredje lärare inom SFI är behörig.

Så frågan är vad regeringen och allianspartierna vill med utbildningsplikten.

”Rusta med utbildning för att komma in på arbetsmarknaden”, säger det ena lägret.

”Ställa krav på den som kommer till Sverige att göra sig anställningsbar”, säger det andra.

Allt det där är lätt att ställa sig bakom. Språket är en avgörande nyckel. Men att tro att det ska vara enkelt och smärtfritt är naivt. Låt oss hoppas att utbildningsplikt inte är ytterligare ett utfall av signalpolitik. Sverige har inte råd med det.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons