Annons

Här tar sig knark och vapen in: ”Svårt att hinna med”

Thomas Harjulin vid gränsposteringen.
Thomas Harjulin vid gränsposteringen. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

450 tulltjänstemän ska täcka gränsen mellan Haparanda och Trelleborg. Tullverket flaggar nu om att de har svårt att räcka till när införseln av narkotika och vapen ökar.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 4
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / Svenska Dagbladet Bild 2 av 4
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 3 av 4
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 4 av 4

En resenär kliver av flyget från Sydafrika på Arlanda. I tullkontrollen uppträder han avvikande och plockas in för kontroll. Hans två väskor är packade med oanvända damkläder och en ny datorväska.

Tullinspektörerna blir misstänksamma och reagerar på väskornas tunga vikt. I handsydda lönnfack i ena resväskan och i datorfodralet ligger gömt heroin, paketerat i plastpapper. Den totala mängden motsvarar fem kilo.

Mannen visar sig vara kurir i ett kriminellt nätverk och dömdes i juli till sex års fängelse för grov narkotikasmuggling.

Det är ett av de större beslagen av heroin som Tullverket gjort hittills i år.

I takt med att rörligheten över gränsen ökar så tilltar även införseln av illegala varor i Sverige. Samtidigt kommer cirka 200 000 postförsändelser varje dag, bara till Arlanda.

Förra året gjorde tullen 5 563 beslag enbart av narkotika. 2017 var siffran uppe på en rekordnivå med 6 679 narkotikabeslag.

Cannabis, amfetamin, tramadol och ecstasy står alla med på tullens topplista över beslag som ökat mest i antal under det här årets sex första månader, jämfört med i fjol.

Annons
Annons
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 2
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / Svenska Dagbladet Bild 2 av 2

Även beslagen av skjutvapen och explosiva varor ökade under förra året.

– Vi ser inga tecken på införseln av illegala varor minskar, säger Lars Kristoffersson, chef vid Tullverkets brottsbekämpning.

Från Haparanda i norr till Trelleborg i söder ska Tullverkets 450 tulltjänstemän verka som ett av samhällets gränsskydd med uppgiften att försvåra möjligheten att föra in varor som kan utgöra en fara för medborgarnas säkerhet, miljö och hälsa. Det är en utmaning.

– Generellt är vi tvungna att kraftigt prioritera utifrån de resurser som vi har. Vi har en lång gräns, men vi är inte så många. Vi gör mest insatser där vi anser att hotbilden är störst och där vi tror på mest resultat, säger Lars Kristoffersson.

Han anser att Tullverket skulle kunna göra mer.

– Om vi redan på gränsen kan stoppa införsel av illegala varor som exempelvis vapen och narkotika, skulle det vara en vinst för samhället i stort och övriga myndigheter kan fokusera på sina uppdrag inne i landet, säger han.

1/2
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
2/2
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / Svenska Dagbladet

Vid Värtahamnen i Stockholm är en färja från Tallin på väg in. Thomas Harjulin är chef för en gränsskyddsgrupp om cirka tio tulltjänstemän. Regnet smattrar mot hans mörkblå uniform när de inväntar passagerarna som strax ska rulla av färjan i sina fordon.

Tillsammans jobbar de mot tusentals fordon och människor som dagligen passerar den inre gränskontrollen här. På några sekunder ska inspektörerna avgöra om ett fordon ska tas in för kontroll eller få passera obemärkt.

Sekunder som i det långa loppet kan avgöra en framtida överdos, en ny gängskjutning eller sprängning inne i landet.

Annons
Annons
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 2
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 2

– Om man tittar på vår bemanning och alla platser som vi ska täcka, så är det svårt att hinna göra kontroller och att vara på alla platser samtidigt. Vi ska också kunna hitta rätt objekt och skilja dem från mängden, säger Thomas Harjulin.

Den här dagen är även gränspolisen på plats vid hamnen. De har fått information att en man som är utvisad på livstid befinner sig på färjan. Han dömdes till sju års fängelse för varusmuggling, grovt narkotikabrott och återreseförbud till Sverige år 2000. Nu är han på väg in i landet igen och gränspolisen försöker att hitta honom i myllret.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Gängkriminaliteten i landet är ett växande problem. Smuggling av olika slag finansierar annan brottslighet, även terrorism, och narkotikahandeln både styr och göder kriminella nätverk.

En utveckling som har satt press på regeringen.

Så sent som i förra veckan presenterades ett antal åtgärder för att för att skärpa arbetet mot knarket på landets gator. Postlagen och förutsättningarna för att kontrollera brev och paket ska ses över.

Då kom inga besked om tullens resurser, men nu i helgen har inrikesminister Mikael Damberg (S) flaggat för ”ökade befogenheter” till tullen, i en SR-intervju med fokus på införseln av sprängmedel.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons
Annons

Behovet: Mer pengar för att kunna anställa fler, säger Lars Kristoffersson vid Tullverket.

– Vi skulle vilja vara på flera orter än vad vi är i dag. Vi skulle vilja göra fler kontroller än vad vi gör i dag, men vi får naturligtvis jobba utifrån de förutsättningar som vi har.

Under 2018 har Tullverket tagit narkotika till ett värde av ungefär 2,7 miljarder kronor omräknat i samhällsnytta, en beräkningsmodell som används inom Tullverket för att visa hur mycket beslagen besparar samhället (genom kostnader för andra myndigheter samt vård och omsorg).

Totalt har 35 kriminella nätverk identifierats och 18 ska helt ha slagits ut. Av fler än 8 000 inledda förundersökningar har drygt 1 500 lämnats vidare till åklagare.

Men Tullverket skriver i sitt budgetunderlag att gränskontrollerna och antalet personal måste öka för att klara uppdraget.

Myndigheten mottog under förra året ett extra anslag från regeringen. Prioriteringen att utbilda nya tulltjänstemän gjorde dock att antalet beslag under året blev färre. Det blev en prioriteringsfråga om antal kontrolltimmar på gränsen.

I Värtahamnen fortsätter tullkontrollerna i regnet när Thomas Harjulin tillsammans med gränspolisen får syn på den bil som den livstidsutvisade mannen tros befinna sig i. Vid en kontroll av fordonet inser de att mannen inte finns i bilen.

Var underrättelseinformationen fel eller har han lyckats smita?

– Han har troligtvis tagit sig ut gåendes genom terminalen, säger en av gränspoliserna.

Han blickar ut över alla potentiella gömställen i hamnen. Lastbilsflak, bilar och båtar.

Mannen som kör bilen får åka vidare, men vid en parkeringsplats utanför hamnen stannar han plötsligt. Den livstidsutvisade mannen dyker nu upp.

Gränspolisen som följde efter bilen griper honom. Han körs till Kronobergshäktet i väntan på vidare utredning.

– Han hade en stor summa pengar på sig och är nu även misstänkt för penningtvättsbrott, säger gränspolisen efter gripandet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons