Annons

Här vilar skatter i det tysta – värda miljarder

Den samlade förmögenheten på icke funna vrak på världens havsbottnar kan vara värd flera miljarder kronor. Samtidigt finns det många myter om skatter och hela städer under vatten.

Under strecket
Publicerad
Foto: Leif R Jansson/TT och Renato Granieri/IBLBild 1 av 9
Foto: Leif R Jansson/TTBild 2 av 9
Bild 3 av 9
Foto: IBLBild 4 av 9
Foto: WikipediaBild 5 av 9
Foto: Javier Galeano/APBild 6 av 9
Foto: Renato Granieri/IBLBild 7 av 9
Foto: Franz Wrana/APBild 8 av 9
Foto: Jonathan Sumpton/IBLBild 9 av 9
Foto: Leif R Jansson/TT och Renato Granieri/IBLBild 1 av 2
Foto: Leif R Jansson/TTBild 2 av 2
Foto: Leif R Jansson/TT och Renato Granieri/IBL

Oupptäckta skatter under vattnet

Genom århundraden har hundratusentals skepp gått under men alla vrak är inte upptäckta ännu. Hela tre miljoner skeppsvrak uppskattar FN-organet Unesco att det finns på världens havsbottnar. Var tionde vrak bedöms gömma en skatt och den samlade förmögenheten kan vara värd flera miljarder kronor. Men det finns också andra mytomspunna historiska föremål eller till och med hela städer begravda under världens vattenmassor.

Foto: Leif R Jansson/TT
Annons
Annons
Bild 1 av 3
Foto: IBLBild 2 av 3
Foto: WikipediaBild 3 av 3

Dmitriij Donskoj

För bara en månad sedan, i juli 2018, hittades en rysk guldskatt som hade gömt sig på havets botten i över hundra år. Det var en sydkoreansk räddningsgrupp hittade vraket efter ett av den ryska tsarens fartyg. Vraket var fyllt med guld motsvarande ett värde av 1 150 miljarder kronor. Skeppet hittades på cirka 430 meters djup och beräknas ha legat på botten i 113 år. Vraket efter Dmitriij Donskoj hittades vid den sydkoreanska ön Ullegundo.

SS Gairsoppa

Foto: IBL

En annan värdefull skatt hittades när SS Gairsoppa återfanns på 4700 meters djup i Nordatlanten utanför Irlands kust. Med runt 2800 silvertackor i lasten träffades hon av en tysk torped 1941. Av 85 i besättningen överlevde endast en, Richard Ayres som efter två veckor i en livbåt till slut guppade iland och kunde återberätta vad som hänt. I September 2010 kunde det amerikanska skattletarföretaget Odysse Marine Exploration hitta fartyget med sonarteknik.

Flor do Mar

Foto: Wikipedia
Annons
Annons
Foto: Javier Galeano/APBild 1 av 2
Foto: Renato Granieri/IBLBild 2 av 2

Flor do Mar byggdes i Portugal 1502 och deltog i många slag i Indiska oceanen. Det portugisiska skeppet sjönk i samband med en orkan i november 1511 utanför Sumatras kust. Tre dagar innan hade skeppets besättning plundrat hamnstaden Malacka i Malaysia på alla rikedomar. Minst sextio ton guld uppskattats ha funnits ombord tillsammans med diamanter och andra ädelstenar inklusive en tron i guld.

Den sjunkna armadan

Foto: Javier Galeano/AP

Det var år 1715, för 300 år sedan som en spansk flotta på 11 skepp lämnade hamnen i Havanna på väg mot Spanien lastat med en guldskatt. Under seglingen hamnade de i en orkan och alla skeppen sjönk till havets botten. Ingen vet exakt vad som hände eller var fartygen sjönk, och man har inte hittat spår efter dem.

Offergåvor i Guatavitasjön

Foto: Renato Granieri/IBL

Guatavita är en bergssjö i Sydamerika som ligger i Anderna i Colombia. Sjön är cirkelformad och det finns uppgifter om att ett slukhål bidragit till sjöns utseende. Det finns även flera varma källor i närheten som tyder på vulkanisk aktivitet. Legenden säger att muiscastammen kastade guld i sjön för att tillbe gudarna. Därmed föddes myten om Eldorado, det gyllene landet.

Annons
Annons
Foto: Franz Wrana/APBild 1 av 2
Foto: Jonathan Sumpton/IBLBild 2 av 2

Nazistguld i Toplitzsjön

Foto: Franz Wrana/AP

När amerikanska trupper närmade sig så packade tyska soldater ner värdeföremål i metallboxar och transporterade dem till Toplitzsjön i nuvarande Österrike. Nazisterna gömde brittiska sedlar i sjön under andra världskriget, vissa tror att även guld kan ha gömts även om inget har hittats. Åtskilliga dykare har dock dött i samband med sökandet. Ett uppmärksammat försök att hitta guld genomfördes 2005.

Vita skeppet

Foto: Jonathan Sumpton/IBL

Vita skeppet var ett prestigebygge utan dess like när det sjönk år 1120 i Engelska kanalen. Enbart en person ska ha överlevt och bland de runt 300 som omkom fanns tronarvingen till kung Henrik I. Kaptenen lär ha kommit upp till ytan och sett sig omkring och insett att tronarvingen var död och hellre än att möta kungen ska kaptenen då valt att drunkna.

Källa: Illustrerad Vetenskap Historia, Aftonbladet, Expressen, The Guardian och Wikipedia

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons