Annons

Här vinner pennorna över läsplattorna

Pennan framför paddan. Det är vad som gäller i skolan i Schweiz, där handskrivning anses viktigare än läsplattor och tangentbord. SvD har besökt två skolor där välskrivning står högt i kurs.

– Eleverna minns bättre när de skriver för hand, säger rektorn Javier Rosa i Rolle.

Under strecket
Publicerad

Ett lugn lägger sig över klassrummet när det är dags för välskrivning. Sjuåringarna Elisabeth och Alexia tränar tålmodigt på att forma alfabetets bokstäver. Här lyser läsplattorna med sin frånvaro - och ingen verkar sakna dem.

Foto: Mark Henley Bild 1 av 3

Schweiz går en annan skolväg än många andra länder. Här satsas på inlärning genom välskrivning snarare är läsplattor. När eleverna lärt sig skriva alla bokstäver och siffror tilldelas de ”Permis de Plume” - en sorts intyg att de kan skriva snyggt och läsbart.

Foto: Mark Henley Bild 2 av 3

På många privatskolor i Schweiz blir läsplattor allt vanligare. Men användningen är begränsad. På den schweiziska tysk-franska privatskolan Moser använder 13-åringarna läsplattor i högst 30 procent av undervisningen.

Foto: Mark Henley Bild 3 av 3

Ett lugn lägger sig över klassrummet när det är dags för välskrivning. Sjuåringarna Elisabeth och Alexia tränar tålmodigt på att forma alfabetets bokstäver. Här lyser läsplattorna med sin frånvaro - och ingen verkar sakna dem.

Foto: Mark Henley Bild 1 av 1
Ett lugn lägger sig över klassrummet när det är dags för välskrivning. Sjuåringarna Elisabeth och Alexia tränar tålmodigt på att forma alfabetets bokstäver. Här lyser läsplattorna med sin frånvaro - och ingen verkar sakna dem.
Ett lugn lägger sig över klassrummet när det är dags för välskrivning. Sjuåringarna Elisabeth och Alexia tränar tålmodigt på att forma alfabetets bokstäver. Här lyser läsplattorna med sin frånvaro - och ingen verkar sakna dem. Foto: Mark Henley

MONT-SUR-ROLLE Sjuåringarna Alexia och Elisabeth böjer sig koncentrerat över skrivböckerna. De håller blyertspennorna i ett fast grepp och formar försiktigt bokstaven k som versal. 88 gånger. Sedan nästa sida – och nästa bokstav.

Det är alldeles knäpptyst i klassrummet, där eleverna i tredje klass i staden Mont-sur-Rolle är fullt upptagna med välskrivning.

– Bokstaven k är lite svår, för det är ögla högst upp och mage på mitten. Men det blev ändå fint, säger Elisabeth och skyndar fram till läraren för att få godkänt resultat.

Upprymda förklarar hon och Alexia att handskrivning är bland det bästa de vet i skolan. Entusiasmen ger resultat. När skrivboken är fylld med godkända bokstäver och siffror tilldelas de ”Permis de Plume” och får en fin bläckpenna. Det betyder ordagrant fjäderpenna-tillstånd. Det är en sorts ”skriv-körkort” som ger eleverna rätt att skriva med riktig bläckpenna och inte bara blyertspenna.

Annons
Annons

Schweiz går en annan skolväg än många andra länder. Här satsas på inlärning genom välskrivning snarare är läsplattor. När eleverna lärt sig skriva alla bokstäver och siffror tilldelas de ”Permis de Plume” - en sorts intyg att de kan skriva snyggt och läsbart.

Foto: Mark Henley Bild 1 av 1

– Det är en tradition. Eleverna är enormt stolta när de får sin ”Permis de Plume” som intygar att man kan skriva snyggt och läsligt och tar väl hand om sin bläckpenna och bläckpatronerna. Det motiverar och sporrar till mer skrivande och lärande, säger läraren Karine Borgatta.

Hon visar lådan där fina Pelikan-bläckpennor i blå kartonger ligger och väntar på eleverna bredvid buntar med kulspetspennor och blyertspennor. En av eleverna kommer fram och spanar trånande ner i lådan.

– Dessutom är eleverna väldigt förtjusta i att skriva för hand. Ett lugn lägger sig över klassrummet när det är dags för välskrivning och de bara fokuserar på skrivandet, säger Karine Borgatta.

Schweiz går en annan skolväg än många andra länder. Här satsas på inlärning genom välskrivning snarare är läsplattor. När eleverna lärt sig skriva alla bokstäver och siffror tilldelas de ”Permis de Plume” - en sorts intyg att de kan skriva snyggt och läsbart.
Schweiz går en annan skolväg än många andra länder. Här satsas på inlärning genom välskrivning snarare är läsplattor. När eleverna lärt sig skriva alla bokstäver och siffror tilldelas de ”Permis de Plume” - en sorts intyg att de kan skriva snyggt och läsbart. Foto: Mark Henley

Så här ser det ut i många schweiziska skolor, där handskrift och välskrivning spelar en viktig roll i undervisningen och där läsplattor och datorer ofta lyser med sin frånvaro – ibland ända upp till gymnasienivå. Eleverna drillas tidigt i att skriva för hand, både textad text och skrivstil. Det anses vara grundläggande för allt från finmotorik till inlärning, minne och fokusering.

Till stöd har man alltmer forskning från hjärnforskare som visar att vi lär oss lättare och minns bättre om vi skriver för hand. En studie från universitetet i Stavanger kom till slutsatsen efter försök med personer som fick skriva ord med papper och penna, på tangentbord och surfplatta. De kom mycket bättre ihåg ordlistan när de skrev för hand.

Annons
Annons

På många privatskolor i Schweiz blir läsplattor allt vanligare. Men användningen är begränsad. På den schweiziska tysk-franska privatskolan Moser använder 13-åringarna läsplattor i högst 30 procent av undervisningen.

Foto: Mark Henley Bild 1 av 1

Annan forskning visar att viktiga delar i hjärnan aktiveras av handens rörelser – en koppling mellan hjärnbark och finmotorik – vilket gör att man minns bättre. I debatten framhålls också att tangentbord tvingar hjärnan att dela sin uppmärksamhet mellan bokstäverna och skärmen, medan man fokuserar fullt ut på skrift direkt på papper.

Dagens generation Z tillbringar dagarna med att skriva förkortningar på sms och WhatsApp.

Men i vårt digitaliserade samhälle där böcker byts mot skärmar och pennor mot tangentbord så verkar den schweiziska fokuseringen på välskrivning i skolorna lite gammalmodig. Hamnar eleverna inte på den digitala efterkälken? Jag ställer frågan till rektorn för allmänna skolan i staden Rolle i den fransktalande delen av Schweiz.

– Vi funderar på att skaffa läsplattor, men går försiktigt fram. I dag har vi bara Ipads för elever med svårigheter i skolan. I övrigt anser vi att handskrift är bäst för inlärning. Det är också viktigt att kunna göra sig förstådd genom att skriva för hand, säger rektorn Javier Rosa som tillägger att det också är en kostnadsfråga.

Han menar att det även finns en ”filosofisk-etisk dimension” kring att elever ska lära sig skriva för hand.

– Om vi förlorar förmågan att skriva för hand mister vi delar av vårt fädernearv. Det skrivna ordet karaktäriserar oss som människor och vår historia är känd genom skrivandet. Visst kan vi ha teknologi, men vi får inte glömma det handskrivna ordet.

På många privatskolor i Schweiz blir läsplattor allt vanligare. Men användningen är begränsad. På den schweiziska tysk-franska privatskolan Moser använder 13-åringarna läsplattor i högst 30 procent av undervisningen.
På många privatskolor i Schweiz blir läsplattor allt vanligare. Men användningen är begränsad. På den schweiziska tysk-franska privatskolan Moser använder 13-åringarna läsplattor i högst 30 procent av undervisningen. Foto: Mark Henley
Annons
Annons

Han understryker att man också lägger stor vikt vid att eleverna skriver av sådant de läst i böcker, kopierar texter och till och med tränas att skriva vykort. Samt konstaterar:

– I Schweiz är det tradition att lära sig hålla pennan rätt från fyra års ålder. Vi har särskilda pennor för vänsterhänta och högerhänta. Det är också en stor händelse för eleverna att få sin ”Permis de Plume”. Det markerar ett steg i lärandet och livet.

Medan läsplattorna verka dröja med sitt intåg i allmänna skolan i Schweiz, är man mer digitalt driven i många av landets privatskolor. Den tysk-franska skolan Moser var en av pionjärerna att använda Ipads i undervisningen. Läsplattor används idag i allt från inlärning av tre parallella språk till matematik, naturvetenskap och historia.

Skoldirektören Jacques Moriggi på Moser i staden Nyon, är dock tveksam till att låta läsplattan ta överhand.

– Läsplattor används i max 30 procent av undervisningen. Våra elever måste kunna skriva korrekta bokstäver och siffror för hand. Vi märker att de minns bättre då.

Han betonar att läsplattor ”aldrig kommer att helt ersätta papper och penna eller böcker där man vänder blad”.

– Dagens generation Z tillbringar dagarna med att skriva förkortningar på sms och WhatsApp. Det är viktigt att visa dem att det finns andra sätt att skriva. Det är vårt ansvar. Men det är också viktigt att följa med i digital utveckling. Läsplattor är ett bra komplement.

En rundvandring i skolan speglar denna mix mellan handskrift och digitalt lärande. Kring ett bord sitter en grupp elever och tragglar matematik med såväl böcker och pennor som läsplattor framför sig.

– Om vi låter eleverna välja föredrar 80 procent Ipads. Men det är vi som bestämmer, och vi är övertygade om att handskrivning är fundamentalt, säger rektorn Anne-Marie Marendat.

– Skriver eleverna fel på läsplattan är det bara att trycka på delete. Men då syns inga spår av misstaget. Skriver de fel för hand måste de markera och skriva rätt vid sidan om. Detta begriper hjärnan bättre.

Åsikterna bland eleverna kring bordet går isär. Åttaåriga Alice säger att ”Ipad är mindre tröttsamt, pennan glider bara mellan fingrarna, medan sjuåriga Lily tycker att man ”kommer ihåg bättre om man skriver för hand”. Nioåriga Vlad har en annan syn.

– Det är jobbigt att sudda när man skriver för hand. På Ipad klickar man bara och så är det borta. Fast mamma tvingar mig alltid att skriva för hand. Hon säger att jag får dåliga betyg om jag inte kan skriva snyggt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons