X
Annons
X
Recension

Gewandhausorchester Lepzig Hardenbergers trumpet ger 275-årsjubilar jazzglans

En av världens främsta orkestrar gästar Stockholm men det är Håkan Hardenberger som blir medelpunkt i en trumpetkonsert med jazznära toner.

Andris Nelsons dirigerar Gewandhausorchester Leipzig, som anses vara en av världens allra främsta orkestrar och dessutom är en av de äldsta. Foto: Jan-Olav Wedin

Gewandhausorchester Lepzig

Genre
Konsert
Medverkande
Andris Nelsons dirigent, Håkan Hardenberger, trumpet.
Var
Konserthuset

Gewandhausorchester Leipzig firar 275 år med en jubileumsturné till åtta konserthus i London, Tyskland, Sverige och Lettland. Orkesterns historia går tillbaka till 1743, då det privata Grosse Concert bildades, med stadspipare och musiker ur Collegium musicum. 1781 fick man en värdig lokal genom att ett utrymme i tyghandlarnas forna mässhus, Gewandhaus, byggts om till en vacker och akustiskt välklingande konsertsal.

Felix Mendelssohn, medgrundare till Leipzigs berömda konservatorium, blev 1835 orkesterns första "moderna" dirigent, då han dirigerade med taktpinne, ej från ett instrument. Bland senare dirigenter märks Artur Nikisch, Wilhelm Furtwängler och Bruno Walter.

Kurt Masur, vilken tillträdde som chefsdirigent 1970, spelade också en roll för Östtysklands nedmonterande. Masur och hans efterträdare Herbert Blomstedt (följd av Riccardo Chailly) utsågs till orkesterns hedersdirigenter.

Annons
X

Letten Andris Nelsons (född 1978), även ledare av Bostons symfoniorkester, dirigerade Gewandhaus första gången 2011. I februari utsågs han till ny chefsdirigent. Han var i sin ungdom trumpetare i Lettiska nationaloperans orkester. En bakgrund som tillsammans med en beundran för Håkan Hardenberger inbjöd till ett verk med trumpet i programmet.

Först gavs dock det 20 minuter långa orkesterstycket "Mara" (2018) av Nelsons jämnårige landsman Andris Dzenitis. Till idén bygger verket på lettiska myter och folklore där den mystiska gudinnan Mara sörjer för liv, död och substans. Estetiskt vävs med ett myllrande klangöverflöd en kraftfull bonad där ett drama byggs genom pregnanta, punktvisa ansatser i blåsare och slagverk mot violinernas legato.

Den som möjligen saknade ett fokus i stycket, blev tröstad av Håkan Hardenberger som medelpunkt i trumpetkonserten "Nobody knows de trouble I see" från 1954 av Bernd Alois Zimmermann.

Här är idén en kritik mot den mentalitet som alstrade andra världskriget. En jazznära men samtidigt minutiöst uttänkt musik där den virtuosa solostämman fick känsligt uttryck. Lågmäld koncentration följde i det sordinerade extranumret "My funny valentine", som spädde på de välförtjänta applåderna.

Med sången "Ging heut' morgen übers Feld" går i Gustav Mahlers första symfoni människan ut i naturen som hemlös vandrare. Gewandhausorkesterns mjuka, gyllene hornklanger och distinkta träblåsare bidrog starkt till klangupplevelsen, även sensibla stråkpassager på sina håll. Andra satsens föredragsbeteckning "Kräftig bewegt" togs litet väl ad notam och blecket kunde varit mer disciplinerat. Sista satsen är närmast programmerad för entusiastiska, stående ovationer vilket också inträffade. Dock följde varken orkestertouche eller extranummer.

Annons
X
Annons
X

Andris Nelsons dirigerar Gewandhausorchester Leipzig, som anses vara en av världens allra främsta orkestrar och dessutom är en av de äldsta.

Foto: Jan-Olav Wedin Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X