Annons

Hårdhänta metoder radikaliserade irländarna

Eamon De Valera tillfångatagen av brittiska soldater.
Eamon De Valera tillfångatagen av brittiska soldater. Foto: Bridgeman/IBL

”Det sägs att Irland var ett av de länder som blev självständigt som en följd av första världskriget. Men hur hänger det ihop? Irland lydde ju under Storbritannien, som var en av segrarmakterna.”

Publicerad

Helt korrekt, men fullt så enkelt är det inte. Det är ingen överdrift att länka Irlands frihet till första världskriget, men då syftar vi endast indirekt på krigshändelserna på den europeiska kontinenten. Tidigare hade de irländska politikerna först och främst strävat efter självstyre inom ramen för det brittiska imperiet, så kallat Home Rule, en fråga som stötts och blötts i decennier och varit mycket nära att lösas 1914 – att avgörandet sköts upp berodde just på att kriget bröt ut. Ett par år senare förändrades emellertid hela scenariot på ett sätt som skulle leda till självständighet.

Mitt under första världskriget beslöt sig radikala irländska nationalister, trötta på att aldrig få självstyre, för revolt. Medan det parti som representerade Irland i parlamentet ställde sig på den brittiska regeringens sida tog andra irländare kontakt med Tyskland för att köpa vapen. I april 1916 reste sig revolutionärerna i ”påskupproret” och tog kontroll över centrala Dublin. De var chanslösa mot den brittiska militären, som efter en veckas strider hade situationen under kontroll. Hundratals dog, tusentals sårades och sexton tillfångatagna upprorsledare avrättades. Men påskupprorets nedkämpande fick en helt annan effekt än den Storbritanniens regering eftersträvat. Den irländska oppositionen radikaliserades och började kräva total självständighet, inte bara Home Rule. De som dött under upproret blev folkhjältar.

Under de år som följde växte sig frihetskampen och separatismen starkare. Det irländska parlamentspartiet, som tidigare lett kampen för självstyre, utplånades nästan i valet i december 1918. Självständighetsivrarna i partiet Sinn Féin vann en storseger. Istället för att åka till London och ta plats i parlamentet inrättade Sinn Féin 1919 ett eget parlament i Dublin, Dáil Éireann, med Eamon De Valera som president och Michael Collins som finansminister. Den senare började omgående bygga upp en armé, Irish Republican Army (IRA), som angrep polis och militär på ön. Trots att Storbritannien aktiverade en beryktad hjälppolisstyrka, kallad black and tans, som for fram med stor grymhet, lyckades man inte kuva irländarna.

Annons

I december 1920 tillerkändes Irland Home Rule av parlamentet i London, med tillägget att ön skulle delas mellan de 26 övervägande katolska grevskapen i söder och de 6 grevskapen i det nordirländska Ulster, där protestanterna och deras parti befann sig i majoritet. IRA slöt vapenstillestånd på sommaren 1921, men kampen för självständighet fortsatte på det politiska planet. Enligt det avtal som antogs i slutet av året blev Irländska fristaten, det vill säga Irland utom Ulster, en brittisk dominion, med samma statsrättsliga status inom imperiet som Kanada och Australien åtnjöt. Därmed hade Irland i praktiken blivit självständigt. Sista steget togs 1937, när författningen förändrades så att banden till Storbritannien försvagades ytterligare, och 1949, när landet utropades till republik och utträdde ur Samväldet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons