Annons

Harding oroas över musikens minskade betydelse

"När jag var ung var det normalt att delta i musikskapande. Nu kommer den första generationen som inte engagerar sig i det." Daniel Harding om hur musiken håller på att få allt mindre betydelse i våra vardagsliv.
"När jag var ung var det normalt att delta i musikskapande. Nu kommer den första generationen som inte engagerar sig i det." Daniel Harding om hur musiken håller på att få allt mindre betydelse i våra vardagsliv. Foto: Carl Bredberg

”Nu kommer den första generationen som inte engagerar sig i musikskapandet. Men amatörmusik är helt grundläggande för ett bra musikliv.” Det menar Radiosymfonikernas chefsdirigent Daniel Harding, som på torsdag ställer sig på dirigentpulten för att gå en match med Mahler.

Under strecket
Publicerad

Den internationellt eftersökte Harding har satsat ordentligt på Sveriges Radios symfoniorkester och förlängt sitt kontrakt ett antal gånger, vilket kommer att ge honom rekordet som orkesterns mest långvarige chefsdirigent

Foto: Carl BredbergBild 1 av 1

Namnet är Harding, Daniel Harding. Med dagens konsert börjar han sin tionde säsong som chefsdirigent för Radiosymfonikerna. När han var ny på posten lanserades den unge britten med en påkostad reklamkampanj överallt på stan med lekfulla hänvisningar till James Bond, och sedan dess har det alltså gått ett decennium.

Att börja ung är helt normalt i dirigentbranschen, påpekade den nyutnämnde Harding när jag intervjuade honom 2007. De allra flesta dirigenter börjar tidigt, enda sättet att bli en bra dirigent är att dirigera, sade han då. Nu har han fyllt 41 och vi träffas igen, inför säsongsöppningen 2016. Den internationellt eftersökte Harding har satsat ordentligt på Sveriges Radios symfoniorkester och förlängt sitt kontrakt ett antal gånger, vilket kommer att ge honom rekordet som orkesterns mest långvarige chefsdirigent, före Esa-Pekka Salonen, Herbert Blomstedt och Manfred Honeck. Alla tre dirigerar för övrigt som gäster i huset under innevarande säsong.

– Man kan vara dirigent på olika sätt, säger Harding, när vi träffas efter en repetition av Mahlers nia och Wolfgang Rihms hornkonsert, som nu får sitt första svenska uppförande.

Annons
Annons

– Man är ofta gäst, och då är målet att vara bäst på konserten. På torsdag! Allt ska vara färdigt då, efter några dagars arbete. Men för mig som chefsdirigent kan inte torsdagskonserten vara min prioritet. Om man alltid tänker “konsert, konsert”, då kommer man aldrig någonstans. Jag måste fråga mig: “Vad vill vi göra om fem år?” Det gör att man arbetar annorlunda. Det är inte en fråga om bra eller dåligt, det ligger på en praktisk nivå.

Och det hårda arbetet har givit resultat, tycker Harding. Särskilt nämner han träblåsarnas utveckling och hur stråkarna hanterar sin mjuka ton.

– En orkester är ett fascinerande exempel på teamwork och hierarki. Det handlar både om kaos och disciplin. Och det mesta sker utan ord. Orkestern måste kunna låta som en enhet, men samtidigt klara av att lyfta fram någon inom gruppen och ge den utrymme. De har blivit bra på att släppa fram personligheter.

Som ofta hittar Daniel Harding jämförelser i idrottens värld: en dirigent måste vara som en skicklig lagledare. Han jämför med legendariske fotbollstränaren Alex Ferguson som ledde Manchester United till stora framgångar under 26 år.

– När han slutade … det var samma människor i laget, men de kunde inte göra mål längre. På samma sätt kan en dirigent totalt förändra hur en orkester spelar. Skillnaden mellan en svag, medelmåttig och skicklig dirigent är otroligt stor.

En ny satsning som Daniel Harding har ägnat sig åt sedan ett par år är Interplay, en samtalsserie där forskare, filosofer, författare och konstnärer bjuds in till Berwaldhallen i samband med vissa konserter. Säsongens första Interplay äger rum torsdag kväll med temat hjärnforskning och musik: “Den kreativa hjärnan”. Harding berättar hur idén kom till.

Annons
Annons

Den internationellt eftersökte Harding har satsat ordentligt på Sveriges Radios symfoniorkester och förlängt sitt kontrakt ett antal gånger, vilket kommer att ge honom rekordet som orkesterns mest långvarige chefsdirigent

Foto: Carl BredbergBild 1 av 1

– Det började som en lösning på ett helt annat problem, under ett samtal med en grupp stämledare. Vi arbetar så hårt hela tiden, men det kan också leda till att musiken blir helt isolerad. Jag vill gärna koppla ihop det vi gör med de verkligt stora frågorna: Varför lever vi? Konsten har alltid betytt mycket för att hantera dessa frågor. Nu lever vi i vetenskapens tidsålder; där finns svaren. Inte hos homeopati eller Donald Trump.

Något som oroar Harding är hur musiken håller på att få allt mindre betydelse i våra vardagsliv.

– När jag var ung var det normalt att delta i musikskapande. Nu kommer den första generationen som inte engagerar sig i det. Men amatörmusik är helt grundläggande för ett bra musikliv. Om man förstör rötterna kan inte trädet blomma.

Som chef för en svensk orkester med public service-uppdrag har det varit nödvändigt för Harding att förhålla sig till den svenska repertoaren, även om nationalitet är något han helst vill slippa bry sig om:

– För mig är det lika ointressant var tonsättaren är född som ifall han är skytt eller vattuman.

Bland svenska tonsättare nämner han Albert Schnelzer, som Radiosymfonikerna haft med på turné.

– Det var mycket framgångsrikt. Det är intressant att se reaktionerna när vi är ute. Publiken känner genast om man spelar något “för att man borde” eller för att man tycker det är bra.

Den internationellt eftersökte Harding har satsat ordentligt på Sveriges Radios symfoniorkester och förlängt sitt kontrakt ett antal gånger, vilket kommer att ge honom rekordet som orkesterns mest långvarige chefsdirigent
Den internationellt eftersökte Harding har satsat ordentligt på Sveriges Radios symfoniorkester och förlängt sitt kontrakt ett antal gånger, vilket kommer att ge honom rekordet som orkesterns mest långvarige chefsdirigent Foto: Carl Bredberg

En annan svensk tonsättare som gjort intryck på Daniel Harding är Jesper Nordin. I oktober spelas en hel triptyk av honom i Berwaldhallen med verk som från början har beställts av olika orkestrar. Den kallas “Röster” och till delarna  “Åkallan” och “Ärr” läggs nu “Öde”, som får sitt uruppförande den 13 oktober.

Över huvud taget är samarbete mellan orkestrar och deras dirigenter något Harding tror på:

– Stockholm har tre fantastiska orkestrar och det finns stor interaktion mellan oss som jobbar där. Jag gör opera varje år med min orkester, det är så bra för den. Det hjälper förmågan till historieberättande och det är bra för flexibiliteten. Jag älskar att göra det en eller två gånger per år. Men jag är egentligen inte operadirigent – de är en helt annan sorts djur.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons