Annons

Olof Ehrenkrona:Hård brexit rycker närmare

Theresa May. Utan vettiga valmöjligheter.
Theresa May. Utan vettiga valmöjligheter. Foto: Kirsty Wigglesworth/AP

Theresa May har öppnat för att diskutera en andra folkomröstning, men det har knappast någon trovärdighet längre.

Under strecket
Publicerad

En god regel för den som startar ett krig är att formulera en exit-strategi innan krigsförklaringen presenteras för motsidan. Och det som gäller för militära konflikter gäller också politiska konfrontationer. Det var Torypartiet under David Cameron som satte EU-utträdet på dagordningen genom att lova en folkomröstning om att lämna. Men inte av omsorg om Storbritanniens och britternas väl och ve, utan för att försöka lappa ihop ett Toryparti som hade ätits upp inifrån av de brittiska mediernas anti-EU kampanjer.

Eftersom frågan för Camerons del inte handlade om Storbritannien utan om hans parti, så fanns det heller ingen förberedelse för om britterna skulle rösta för ett utträde. Någon seriös diskussion om konsekvenserna fördes inte och gick inte att föra eftersom agendan hade satts av tabloidernas och UKIP:s mytbildning.

Britterna röstade utan att ha en aning om vad som skulle ske vid ett eventuellt utträde. Utträdeskampanjen byggde på osanningar och i efterhand har det också framkommit att man fuskade med kampanjfinansieringen. Framförallt saknade brexit-kampanjen en strategi för att leverera ett utträde i ordnade former. Och de som ville stanna kvar var lika renons på en realistisk politik för att lämna EU om resultatet gick dem emot.

Annons
Annons

Det här är bakgrunden till det allmänna upplopp som brittisk inrikespolitik har förvandlats till under de senaste månaderna och som har förtagit all trovärdighet hos den konservativa regeringen och dess ledare Theresa May. Under ett par månaders tid har parlamentet röstat nej till alla seriösa alternativ för att ta processen vidare. Därför kom det inte som någon överraskning att premiärministerns desperata försök, att i sista stund ge allt till alla för att därefter vädja till en kallsinnig Jeremy Corbyn om att kompromissa, skulle stöta på hårt motstånd i hennes eget parti.

Och så illa är det nu att hon riskerar att få en ännu större majoritet mot sitt avtal än förra gången som var den tredje omröstningen i frågan. En fjärde omröstning skulle således bara visa att hennes position har försvagats ytterligare. Tidpunkten då hon måste avgå närmar sig snabbt. Hon har ingen auktoritet kvar och Tory-partiet kommer att ovanpå brexit-haveriet tvingas hantera en ledarkris av en dignitet som vi inte har sett på decennier.

Ingen erbjuder just nu någon annan exit än att smälla i dörren och hoppas på det bästa. Det är det sannolika utfallet om May avgår utan att utlysa nyval och hon efterträds av Boris Johnson. Denne, som förespråkar ett avtalslöst utträde, lär som utrikesminister ha tagit emot alla besked om svårigheterna med ett oordnat utträde med att sätta händerna för ansiktet och nynna nationalsången. Som exit-strategi i ett krisläge lämnar det en del att önska. Men eftersom han aldrig har haft någon annan lösning, är sannolikheten för en krasch just nu betydande.

Annons
Annons

Frågan som omvärlden ställer sig är om det finns någon förnuftig gruppering som skulle kunna samla ett tillräckligt stöd för att pausa processen tillräckligt länge för att medge en omorganisering av brittisk politik. Theresa May har öppnat för att diskutera en andra folkomröstning, men det har knappast någon trovärdighet längre, och ilskan i hennes eget parti över blotta tanken på ett förnyat referendum är avsevärd. Nyval verkar inte heller realistiskt, även om det skulle öppna vägen för en kompromiss med Labour. Ett utträde till priset av en Labourregering skulle gå på tvärs med väljaropinionen som trots de konservativas kris inte hyser några varmare känslor för alternativet.

För tillfället tycks alltså alla inblandade sakna exit-strategi. Storbritannien kan inte lämna EU, Theresa May verkar inte kunna avgå, parlamentet vågar inte annat än sitta kvar och oppositionen vågar inte göra exit från sin vänsterpopulism.

Det är inte svårt att föreställa sig hur drottning Viktoria skulle ha kommenterat läget: ”We are not amused.”

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons