Annons

Mårten Schultz:HD bör få sista ordet om tyrrunan

Tyrrunan är den uppåtpekande pilen som nazisterna använder som symbol.
Tyrrunan är den uppåtpekande pilen som nazisterna använder som symbol. Foto: Andreas Hillergren/Aftonbladet/TT

Tingsrätten fäller flera medlemmar i NMR för våldsamt upplopp och ohörsamhet mot ordningsmakten. Det är i en av delarna där domstolen friar, frågan om hets mot folkgrupp, som den mest intressanta juridiken återfinns.

Under strecket
Publicerad

Tingsrättens dom i målet mot medlemmar i nazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR) är över 100 sidor lång. En återkommande fråga när det gäller hets mot folkgrupp-brottet har varit användandet av vissa runor i samband med demonstrationer. Det är särskilt den så kallade tyrrunan, från början en fornnordisk symbol som i dag framför allt förknippas med just NMR, som varit i fokus för denna diskussion.

Runan användes också som symbol av nazisterna under Andra världskriget. Kan användandet av tyrrunan som symbol juridiskt tolkas på samma sätt som vissa andra symboler som användes av nazisterna (viktigast är förstås hakkorset) på så sätt att det i sig kan utgöra hets mot folkgrupp att använda symbolen på till exempel kläder eller sköldar?

Jag återkommer till det. Först en påminnelse om brottet hets mot folkgrupp. Regeln om hets mot folkgrupp förbjuder spridandet av uttalanden som ”hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning”.

Annons
Annons

Det förekommer missuppfattningar om hetsbrottet. En är att det bara kan användas på yttranden som angriper en etnisk grupp, men regeln omfattar alltså även angrepp på till exempel religiösa grupper.

Sista ordet är inte sagt i saken.

Hets mot folkgrupp utgör en inskränkning av yttrandefriheten. Det innebär att grundläggande regler om fri- och rättigheter kan aktualiseras, särskilt i svårare fall där en domstol eller någon myndighet måste göra en bedömning av om ett yttrande som ”ligger på gränsen” är förbjudet eller tillåtet. Ett känt avgörande där detta aktualiserades var Åke Green-målet där en pastor friades i HD i ett mål om hets mot folkgrupp, med hänsyn till hans särskilt skyddade religionsfrihet.

Förhållandet till de grundläggande fri- och rättigheterna blir särskilt intressant när det gäller användandet av symboler som har en laddning – till exempel till följd av att ha används i Nazityskland – men som använts även tidigare. Att bära en tröja med ett hakkors på kan i sig utgöra hets mot folkgrupp. Såväl justitiekanslern som domstolar har kommit till motsatt slutsats när det gäller tyrrunan.

Göteborgs polischef Erik Nord var inne på denna linje redan i samband med demonstrationerna 2017, och hans tolkning har därefter alltså fått stöd av både JK och i domstol.

Göteborgs tingsrätt kommer till samma slutsats. Användandet av tyrrunan kan ”sett för sig, inte anses vara att bedöma som hets mot folkgrupp”, skriver domstolen. Tingsrättens slutsats är mot bakgrund av hur andra bedömt saken inte förvånande.

Men sista ordet är inte sagt i saken. Åklagaren har i målet presenterat goda argument för en motsatt tolkning. Det var Högsta domstolen som 1996 gjorde klart att bärande av ett hakkors i sig kunde vara ansvarsgrundande under hetsregeln. Det är nog Högsta domstolen som bör få sista ordet om tyrrunan ska behandlas på samma sätt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons