Annons

Erik Bergin:Helgens massmord kan förändra allt – eller inget

Invånare i El Paso samlas för att sörja skjutningens offer.
Invånare i El Paso samlas för att sörja skjutningens offer. Foto: John Locher / TT

Rasistiska förtecken bakom minst en av helgens två amerikanska masskjutningar skapar en komplicerad situation för president Trump och Republikanerna. Dessutom är den tidigare så mäktiga vapenlobbyn försvagad. Men det räcker sannolikt inte för att förändra det amerikanska samhällets inställning till vapen.

Publicerad

Böner och kondoleanser. Det är normalt det enda som republikanska politiker har att erbjuda anhöriga till offer för USA:s återkommande masskjutningar.

"Melania och jag sänder våra innerliga tankar och böner till det starka folket i Texas", twittrade president Donald Trump efter massmordet i El Paso, Texas, i lördags.

Det var ungefär samtidigt som nyheterna om nästa masskjutning, i staden Dayton i Ohio, började ramla in på söndagsmorgonen lokal tid. Och mindre än en vecka sedan den näst senaste, vid en matfestival i Kalifornien.

Annons

Efter flera år som USA-korrespondent har jag – sedan länge – tappat räkningen över alla massmord jag rapporterat om. För att inte tala om alla skjutningar jag låtit passera över datorskärmen. Dåd med jämförelsevis få offer, som tre-fyra, lämnas ofta obevakade och når sällan svenska nyhetskonsumenter.

Masskjutningen i El Paso, som krävde minst 20 dödsoffer, skiljer sig dock från många tidigare dåd, på flera olika sätt. Dels kunde polisen gripa den misstänkta gärningsmannen, en 21-årig man från längre norrut i Texas, i stället för att tvingas skjuta ihjäl honom.

Och strax efteråt meddelade El Pasos polischef Greg Allen att polisen funnit vad som verkar vara ett manifest från gärningsmannen. Om det visar sig vara autentiskt så innebär det en omedelbar politisering av dådet, samtidigt som kampanjandet inför nästa års presidentval nu varvar upp.

Manifestet innehåller enligt New York Times varianter av välkända konspirationsteorier som går ut på att spansktalande latinamerikaner håller på att ta över USA och därmed hotar den engelsktalande, vita majoriteten.

Liknande teorier cirkulerar friskt även bland högerextrema i Europa, då oftast riktade mot muslimer, och manifestet innehåller även en hyllning till moskéskjutningen i Christchurch, Nya Zeeland, i mars i år där 51 människor dog.

Sett mot den bakgrunden blir valet av El Paso som dådplats begriplig. El Paso är en gränsstad, med ungefärlig storlek som Göteborg, belägen omedelbart norr om Ciudad Juarez i Mexiko. En kort promenad genom gränskontrollen över Rio Grande tar dig från det relativt sömniga södra Texas in i vad som för några år sedan var en av Mexikos mordtätaste städer.

Kriget mot narkotikakartellerna genererade ett enormt blodbad på gatorna i Ciudad Juarez. Och även om mordvågen sällan spillde över gränsen norrut så präglas södra Texas, liksom Arizona och södra Kalifornien, av en stor spansktalande minoritet som flytt och immigrerat från fattigdomen och våldet.

NRA hjälpte Trump att vinna valet 2016 och presidenten har noga anpassat sin politik till den mäktiga lobbygruppen

Det är den minoriteten som gärningsmannen nu tycks ha siktat in sig på i köpcentret i El Paso. Det är en grupp som president Trump den här sommaren själv angrep, enligt hans kritikers tolkning, när han uppmanade fyra nyinvalda kvinnliga kongresspolitiker med invandrarbakgrund att "åka tillbaka" till de länder de kom ifrån (tre av dem är dock födda i USA).

Särskilt dådet i El Paso visar att Trump spelar ett högt spel när han använder rasistiskt laddade tweets för att stärka sin mest hängivna politiska bas.

Republikanska politiker väljer numera att tiga i stället för att gå i öppen polemik med presidenten och vapenlobbyn National Rifle Association, NRA, men det är samtidigt politiker som vill bli omvalda. De tvingas därför gå en svår balansgång mellan att backa upp Trump genom tystnad och samtidigt ta hänsyn till den delen av opinionen som förfäras av såväl rasistiska tweets som den närmast löjeväckande underdånigheten gentemot vapenlobbyn.

57 procent av vuxna amerikaner vill skärpa vapenlagarna, medan bara 11 procent vill ha mindre strikta lagar enligt oberoende Pew Researchs mätning från i höstas.

NRA hjälpte Trump att vinna valet 2016 och presidenten har noga anpassat sin politik till den mäktiga lobbygruppen, som betygsätter politiker efter hur de röstar i vapenfrågor. Men NRA är numera inbördes splittrat och har enligt flera rapporter i år drabbats av finansiella problem.

Det finns även tecken på att unga konservativa inte gör samma bokstavstrogna tolkning av konstitutionens rätt att bära vapen som äldre generationer.

Mot det står det faktum att USA i decennier visat sig oförmöget att ta itu med vapenvåldet. Det vore ändå en sensation om den senaste veckans dåd skulle ändra på den saken på kort sikt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons