Annons

”Helt fel om EU häver sanktioner mot DR Kongo”

Riktade sanktioner är fortfarande ett av de starkaste verktyg som EU kan använda för att visa sitt stöd för det kongolesiska folket. Det vore oerhört olyckligt om EU:s utrikesministrar i veckan beslutar att avsluta sanktionerna, skriver Lars Arrhenius, Läkarmissionen, samt Maria Bard och Niclas Lindgren, Pingstmissionens utvecklingssamarbete.

Publicerad
Denis Mukwege, grundare av Panzisjukhuset i Bukavu i DR Kongo, tilldelas fredspriset under måndagen.
Denis Mukwege, grundare av Panzisjukhuset i Bukavu i DR Kongo, tilldelas fredspriset under måndagen. Foto: Jukka Grondahl/Polaris Images/IBL

DEBATT | DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGO

I dag tar gynekologen och grundaren av Panzisjukhuset, Denis Mukwege, emot Nobels fredspris. Genom enträget och målmedvetet arbete har han lyckats rikta omvärldens ögon till en bortglömd och under historiens gång förnekad fråga som sexuellt våld i konflikt. Förhoppningsvis är tystnaden för evigt bruten kring denna så skambelagda fråga. För i dag ser och hör världen. Men är den också villig att börja agera i enlighet med det?

Det första tal Denis Mukwege höll direkt efter tillkännagivandet var riktat till dem som utsatts för sexuellt våld. Han sa: ”Detta pris är inget värt om inte era röster hörs.” Vi som känner Denis Mukwege vet att denna gest är symptomatisk för hur han ser sin egen roll – han lyfter fram dem han kämpar för. Han har blivit en människorättsaktivist, en aktivist för kvinnors rättigheter, inte för sin egen skulle utan för att han inte kan acceptera att andra människor utsätts för en så brutal och förödande form av våld. Och att det sker med omvärldens vetskap utan att de agerar.

Men vad säger de utsatta kvinnorna? Rösterna är naturligtvis många och budskapen likaså. Men det som ekar från dessa kvinnor i Demokratiska republiken Kongo är ett unison hopp och en önskan om fred. ”Vi behöver fred! För då kan vi bygga upp våra liv. Våra samhällen”.

Annons

Kampen för fred utkämpas dagligen av många i DR Kongo. Det finns ett brett och starkt engagemang för att uppnå det. De kvinnor som varit på Panzisjukhuset utrustas till att skapa förändring i sina samhällen, tillsammans med män och kvinnor som stått kvar. I denna kamp kan vi i Sverige delta och göra vad vi kan för att påverka en av de mest påtagliga orsakerna till att kränkningar av mänskliga rättigheter i en så stor omfattning fått fortsätta, nämligen adressera den politiska kris landet så länge befunnit sig i och som blivit akut i och med att sittande president Kabila fördröjt valet från 2016 till i år.

Från svenskt håll har det under lång till funnits ett omfattande engagemang för en fredlig utveckling i DR Kongo. Ett engagemang som sträcker sig från gräsrotsnivå ända upp till Sveriges regering och EU. De riktade sanktionerna mot vissa nyckelpersoner inom den kongolesiska maktapparaten som aktivt bidragit till kränkningar av mänskliga rättigheter är ett exempel på det. Genom dessa sanktioner har EU bidragit till att sätta press på regeringen i landet för att driva på mot en demokratisk utveckling. Det val som nu kommer att äga rum den 23 december kan ses som ett resultat av internationella och nationella påtryckningar där mycket pekar på att sanktionerna spelat en viktig roll.

Den 11 och 12 december sammanträder EU:s utrikesministrar och då kommer bland annat dessa sanktioner att diskuteras. Om EU väljer att häva sanktionerna kan det uppfattas som att situationen kring mänskliga rättigheter i DR Kongo har förbättrats, vilket den i verkligheten inte har.

Civilsamhällesorganisationer, människorättsförsvarare, aktivister, journalister, medlemmar och sympatisörer av oppositionspartier fortsätter att möta hot, utpressning, rättsliga trakasserier, olagligt gripande och tortyr. Säkerhetssituationen är fortfarande otrygg i stora delar av landet. FN:s kontor för mänskliga rättigheter (UNJHRO) dokumenterade 619 fall av kränkningar av mänskliga rättigheter enbart under oktober månad i år. Statens säkerhetsstyrkor var ansvariga för de flesta överträdelserna, och då framför allt kopplade till valprocessen.

På Panzisjukhuset fortsätter man ta emot personer som utsatts för svårt sexuellt våld. Patienterna vittnar om ett extremt övervåld som är svårt att förstå. Frustrationen och förtvivlan är stor bland befolkningen som kämpar för en fungerande vardag, fri från våld.

Att vid denna tidpunkt i valprocessen häva dessa riktade sanktioner vore oerhört olyckligt och skulle sända helt fel signaler, då också framtida politiker och tjänstemän måste förstå vikten av att följa regionala och internationella åtaganden. Att respektera mänskliga rättigheter och demokratiska principer och att bekämpa straffrihet är inte valfritt. Kommande val står fortfarande inför många tekniska och politiska utmaningar för att vara rättvist, öppet och inkluderande – riktade sanktioner är fortfarande ett av de starkaste verktyg som EU kan använda för att visa sitt stöd för det kongolesiska folket i dess strävan efter demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna.

Problemen i DR Kongo är dock inte lösta med valet, utan det måste ta vid en process som konsoliderar de demokratiska institutionerna och värderingarna. Detta kommer att ta tid, och våra vänner i DR Kongo påminner oss ständigt om att omvärlden behöver fortsätta ha blickarna riktade mot DR Kongo en lång tid efter att de korta minuterna i rampljuset har passerat.

EU kallar sig med stolthet för en ”humanitär stormakt” som i alla centrala dokument står upp för demokrati och mänskliga rättigheter. Det har skapat en förväntan hos DR Kongos folk om att man också kommer att agera utifrån dessa ord. Kan EU nu med gott samvete häva sanktionerna? Vi menar att man inte kan det. Stå kvar vid sanktionerna, stå kvar vid engagemanget för DR Kongos utsatta folk, och låt valet bli en början, inte ett avslut.

På måndagen tar Denis Mukwege emot Nobels fredspris som en belöning för sitt hårda arbete. Låt honom i morgon få se att det också ger konkreta resultat i form av aktiv politisk handling.

Lars Arrhenius
generalsekreterare Läkarmissionen
Maria Bard
påverkansstrateg PMU
Niclas Lindgren
direktor PMU

Annons
Annons
Annons

Denis Mukwege, grundare av Panzisjukhuset i Bukavu i DR Kongo, tilldelas fredspriset under måndagen.

Foto: Jukka Grondahl/Polaris Images/IBL Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons
Annons