Annons
Krönika

Jenny Nordberg:Het badsommar för religiösa kvinnor

Under strecket
Publicerad

NEW YORK Några få veckor mellan hägg och syren, eller snarare mellan illa fungerande värmeelement och aggressiv luftkonditionering, är New York perfekt. Men snart drabbas alla invånare av den obönhörligt fuktvarma sommaren igen, med sina jäsande sopsäckar på stekheta gator. Då normaliseras tillvaron, och vi återgår till att strida mot elementen. Många av stadens invånare tar sin tillflykt till de allmänna simbassängerna för en stunds lättnad.

Ska den möjligheten även erbjudas djupt religiösa kvinnor och flickor? Eller kan de lika gärna svettas, fullt påklädda, hela sommaren, eftersom det är deras eget fel att de lever enligt mer konservativa normer än andra? Samma fråga som diskuteras i svenska kommuner kring hederskultur ger även New York-politiker viss huvudvärk inför den stundande värmeböljan.

I grunden handlar könssegregering alltid om en renhetskultur, där ansvaret för vad som tros vara en okontrollerbar manlig sexualitet läggs på kvinnor.

Sedan 1990-talet har kvinnor och flickor från judiska ultraortodoxa familjer fått simma på separata tider – när män inte är tillåtna – i en allmän simbassäng i Brooklyn. Tills det nyligen anmäldes som ett flagrant brott mot mänskliga rättigheter. Det har lett till en högljudd strid om i vilken grad stat och kyrka ska separeras, och var gränsen går mellan religiösa undantag för särskilda grupper – och diskriminering av dem.

Annons
Annons

Det religiösa kravet på könssegregering utanför familjen, och att skyla sig inför män gör att de judiska kvinnorna endast kunde bada enskilt, och att den manliga livvakten tillfälligt fick bytas ut mot en kvinna. Badtiderna infördes på deras begäran i ett mestadels ultraortodoxt område, och ingen har protesterat förrän nu. Eftersom det är en allmän simbassäng som finansieras med skattepengar går det inte att diskriminera män i ett sekulärt samhälle, var argumentet.

Men undantag i det allmänna för religiösa övertygelser och regler görs hela tiden i USA: Olika grupper har egna helgdagar, skolor, bostadsområden, särskild kost och tillagning av den, och så vidare. Sverige och Europa är än mer sekulära samhällen, medan Amerika från början har strävat efter större religionsfrihet, hur omoderna eller sekteristiska en del inriktningar än kan förefalla.

Och det är inte som om ultraortodoxa judiska kvinnor och flickor väljer att inte bada tillsammans med andra – de kan inte, på grund av sin övertygelse. Som de inte heller valt, utan blivit födda till. Det är argumentet på andra sidan.

Ett liberalt och sekulärt samhälle kommer alltid stå i strid med religionsfrihet.

Ska det då inte respekteras, med en så liten eftergift som att ge dem egna badtider? På samma vis som undantag görs för de som identifierar sig som annat kön än det de föddes till, exempelvis? Ultraortodoxa judar delar redan upp sig efter kön på en busslinje i Brooklyn, där kvinnor sitter i bakre delen av bussen. Män och kvinnor tar inte i hand.

I grunden handlar könssegregering alltid om en renhetskultur, där ansvaret för vad som tros vara en okontrollerbar manlig sexualitet läggs på kvinnor. De måste hålla sig borta från män för att inte bli överfallna. I denna ordning är kvinnor och flickor alltid underställda män och diskrimineras. Oavsett hänvisning till Gud eller andra faktorer.

Annons
Annons

Så hur långt kan majoriteten, som inte tillhör samma religion, acceptera könssegregering? Vill folk innerst inne att konservativa tolkningar av religion ska reformeras, eller ännu hellre att folk helt och hållet ska överge dem? Det har skett förr, och varit mycket mer uttalat än idag.

Ett liberalt och sekulärt samhälle kommer alltid stå i strid med religionsfrihet. I vår tid, när religiösa grupper inte helt isolerar sig utom synhåll, utan vill vara en del av det övriga moderna samhället – men kräver vissa undantag – blir det allt mer tydligt.

I EU-domstolen beslutades i veckan att arbetsgivare nu kan tvinga anställda att ta av sig religiösa symboler. Det vore otänkbart i USA, där turbaner, kors och huvuddukar syns överallt och är en viktig del av religionsfriheten. Både Europa och USA anser sig ha religionsfrihet och respektera mänskliga rättigheter samtidigt. Men räkna med att striden om var det ena slutar och det andra tar vid i mycket högre grad kommer att utkämpas i simbassäng efter simbassäng i vår tid.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons