Annons

Hetaste frågorna i EU: ”Greta-effekten kan växa”

Greta Thunberg mötte Jean-Claude Juncker på ett seminarium om framtidsfrågor i Bryssel förra veckan.
Greta Thunberg mötte Jean-Claude Juncker på ett seminarium om framtidsfrågor i Bryssel förra veckan. Foto: Virginia Mayo/AP

Får Greta Thunberg-effekten ny skruv i EU-parlamentet? Hur ska kampen om migrationsfrågan lösas? Och – inte minst – vilka politiska krafter vinner makt i Bryssel? Med mindre än 90 dagar till EU-valet guidar SvD:s Teresa Küchler till vad som står på spel.

Under strecket
Publicerad

Tjeckiska SPD:s Tomio Okamura, franska Nationell samlings Marine Le Pen, and nederländska Geert Wilders, Frihetspartiet PVV.

Foto: Michal Krumphanzl/AP

1 / 9

1. Högerpopulister använder valet som språngbräda

Nationalistiska, högerextremistiska och/eller populistiska partier har ökat i styrka i hela EU, och nu vill de använda EU-valet till att knuffa kontinenten i en ny, politisk riktning.

Visserligen är de inte tillräckligt samspelta och välorganiserade för att kunna visa upp ett gemensamt, detaljerat EU-program.

Men opinionsmätningar visar att de tillsammans kan få omkring 20 procent av rösterna i EU-valet, och det är nog till att slänga ordentlig med grus i EU-maskineriet, särskilt som detta nya ”block” då kommer att ha representanter både i Bryssel och i enskilda EU-länder.

Tjeckiska SPD:s Tomio Okamura, franska Nationell samlings Marine Le Pen, and nederländska Geert Wilders, Frihetspartiet PVV.
Tjeckiska SPD:s Tomio Okamura, franska Nationell samlings Marine Le Pen, and nederländska Geert Wilders, Frihetspartiet PVV. Foto: Michal Krumphanzl/AP

Högerpopulister syns i politiken i nästan alla EU-länder, och i Italien, Österrike, Polen, Ungern, Slovakien, Danmark och Finland är de antingen en del av regeringen eller samarbetar med den. Deras gemensamma måltavla: den ”kosmopolitiska eliten”, migrationsvänlig politik och – EU.

De kan stoppa EU-initiativ på det ekonomiska området, inom migration och sociala frågor. Ju fler de är, desto lättare kan de skapa blockerande allianser.

Annons
Annons

2 / 9

Efter reklamen visas:
Vad gör EU i Sverige?

2. Intrikat maktspel kring EU:s toppjobb

Efter valet till EU-parlamentet ska en rad toppjobb i Bryssel tillsättas: Europeiska rådets ordförande Donald Tusk, EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och EU:s utrikesrepresentant Federica Mogherini ska alla ersättas.

Valproceduren är alltid ett komplicerat pussel och kohandlande kring vilken politisk färg, nationalitet och personligt renommé som jobbkandidaterna ska besitta.

Ska det vara en färgstark person som kan glänsa internationellt, eller kanske en mer tillbakadragen figur som inte stjäl rampljuset från EU:s stats- och regeringschefer? Ska det var en person från ett euroland? Ett litet land? Ett sydeuropeiskt land? Fler kvinnor? Kräver tyskarna en av posterna? Fransmännen?

När röken skingras efter striden är sannolikheten förstås alltid stor att åtminstone ett av jobben har gått till en luxemburgare.

Annons
Annons

EU-parlamentet.

Foto: Henrik Montgomery/TT

3 / 9

EU-parlamentet.
EU-parlamentet. Foto: Henrik Montgomery/TT

3. EU:s budget stridsfråga i höst

En av de första uppgifterna i EU-samarbetet till hösten är att sätta tänderna i EU-budgeten för åren 2020–2027.

Budgetförhandlingar framkallar alltid praktgräl i Bryssel, eftersom alla EU-länder håller hårt i sina egna plånböcker. Brittiska Margaret Thatcher drämde enligt EU-vandringssägner på ett ökänt toppmöte 1984 sin handväska i bordet och tjöt: Ge mig mina pengar! President Charles de Gaulle blev en gång så upprörd över budgeten att Frankrike bojkottade EU i ett halvår.

Dessutom brukar EU-parlamentet hamna i luven på EU-ländernas regeringar: parlamentet vill ha mer pengar för EU att röra sig med och pekar på allt större gemensamma utgifter, som båtar som letar flyktingar på Medelhavet och nya gränspoliser, medan många regeringar tänker på hemmaopinionen och vill banta inbetalningarna till EU-kassorna.

Någonstans på vägen hotar EU-parlamentet, som har slutord om budgeten, med att rösta ner alltihopa. Sen kommer de överens. Hvergang.

Annons
Annons

Greta Thunberg talade i Bryssel förra veckan.

Foto: Virginia Mayo/TT

4 / 9

Greta Thunberg talade i Bryssel förra veckan.
Greta Thunberg talade i Bryssel förra veckan. Foto: Virginia Mayo/TT

4. Greta-effekten kan växa i Bryssel

Den svenska klimataktivisten Greta Thunberg har tagit världen med storm med sin skolstrejk för klimatet, och runtom i hela Europa demonstrerar ungdomar för att förmå politikerna att leva upp till tuffa klimatmål.

Inom EU-samarbetet ligger just nu inga stora klimatbeslut på bordet: Parisavtalet är klubbat och klart, och EU-länderna har redan enats om olika mål för förnyelsebar energi, avveckling av kolkraft och minskade bilutsläpp.

Men elevprotesterna har onekligen satt nytt fokus på klimat- och miljöfrågor, och i exempelvis Tyskland går det gröna partiet fram med stormsteg. I det belgiska valet i maj kan de gröna bli störst i både Flandern och Vallonien – en sensation för de ständigt trätande landsändarna.

Flera nya EU-parlamentariker som tar plats i Bryssel kommer att ha kampanjat med löften om mer klimatfokus. Greta-effekten kan bli synlig när de måste leverera på sina vallöften.

Annons
Annons

Theresa May.

Foto: Matt Dunham/TT

5 / 9

Theresa May.
Theresa May. Foto: Matt Dunham/TT

5. Livet efter brexit: en existentiell fråga

När britterna lämnar EU måste de kvarvarande länderna ta sig an inte bara en lång rad praktiska problem, som att stoppa och kontrollera brittiska lastbilar och reda ut vilka rättigheter brittiska pensionärer bosatta i Spanien ska ha. De måste också fundera över hur man går vidare på ett rent existentiellt plan: ska EU-länderna våga ta nya kliv och initiativ, när risken finns att invånarna slår bakut och vill lämna bygget?

EU-kritiska krafter växer i hela unionen, och brexit har givit dem vind i seglen.

Å andra sidan var Storbritannien alltid en halvhjärtad medlem i EU. Landet höll sig utanför euron och allt gräns- och justitiesamarbete, till exempel, och blockerade initiativ inom utrikes- och säkerhetspolitiken.

Efter brexitomröstningen talades det om att hela EU skulle börja spricka i sömmarna. Men effekten av britternas beslut har blivit det motsatta: leden har slutits och nu diskuteras flera samarbeten som hade varit omöjliga med britterna kvar i klubben, som till exempel utökat försvarssamarbete.

Annons
Annons

Migranter på medelhavet i december 2018.

Foto: Olmo Calvo/AP

6 / 9

Migranter på medelhavet i december 2018.
Migranter på medelhavet i december 2018. Foto: Olmo Calvo/AP

6. Migrationskamp – och budgetstraff?

EU-ländernas bråk om fördelning av flyktingar kommer med all säkerhet att fortsätta under hösten och en lång tid framöver. På den ena sidan i striden står stora mottagarländer som Italien, Grekland, Spanien, Tyskland, Frankrike och Sverige som vill att övriga EU-länder tar större ansvar.

På den andra länder som vägrar ta emot flyktingar, som Ungern och Polen.

EU-kommissionen har utan framgång försökt få på plats ett system med automatisk fördelning av flyktingar över hela EU. Nu vill en grupp EU-länder – ”de villigas koalition” – gå vidare på egen hand med att ta fram fördelningsprinciper mellan sig.

I bråket surrar också förslag om att EU-länder som inte vill hjälpa till med flyktingmottagande ska fråntas EU-pengar, som jordbruks- och regionalstöd. Migrationsbråket kommer alltså att spilla över på de stora budgetförhandlingarna, som tar vid i höst. Det blir inte vackert.

Annons
Annons

Viktor Orbán.

Foto: Aris Oikonomou/TT

7 / 9

Viktor Orbán.
Viktor Orbán. Foto: Aris Oikonomou/TT

7. ”Sanningens ögonblick” för Orbán?

Det har i Bryssel länge sagts att ett ”sanningens ögonblick” för Ungerns premiärminister Viktor Orbán och hans parti Fidesz måste komma. Fidesz tillhör idag samma internationella, politiska familj som svenska moderater och kristdemokrater, EPP.

EPP-politiker attackeras av motståndare som menar att det är oanständigt att Fidesz, som driver antisemitiska och islamofobiska valkampanjer, fortfarande är välkommet i familjen.
Kritiken till trots har Orbán haft starka beskyddare inom EPP – många högerpartier i EU hyllar hans migrationspolitik. Men kanske är Orbáns senaste kampanj alltför magstark.
Orbán sprider just nu bilder på EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och den ungersk-amerikanske, judiske affärsmannen George Soros, bägge liksom lömskt grinande, och en teori om att de tillsammans håller på att förverkliga ”Soros-planen”: att föra in miljontals muslimer till Europa. En konspirationsteori som sprids av högerextremister.

Annons
Annons

Donald Trump.

Foto: Evan Vucci/AP

8 / 9

Donald Trump.
Donald Trump. Foto: Evan Vucci/AP

8. Nya handelsavtal upp på EU:s bord

När USA:s president Donald Trump avbröt allt frihandelsprat med EU trodde många att den globala frihandelsivern skulle dö.

Men USA:s tilltagande isolationism har tvärtom gjort att fler länder i världen nu lierar sig med EU för att visa att de tror på multilateralism och på att det går att göra sjysta handelsavtal.

EU har satt en ”gyllene standard” för internationella frihandelsavtal, och har i dag nästan helt tull- och krångelfri handel med länder som Sydkorea, Kanada och Japan, och förhandlar med exempelvis Singapore, Australien och Vietnam.

EU-parlamentet har medbestämmanderätt kring EU:s handelsavtal, och kommer att få rösta om flera nya under nästa mandatperiod. Det kan skapa stor debatt: handelsavtalen har också många kritiker i europeisk politik. Kritikerna anser att avtalen gynnar storföretag men inte arbetstagare och ”småfolk”, och att företagsvinster ges företräde över exempelvis hårdare miljölagar.

Annons
Annons

Jean-Claude Juncker.

Foto: Francisco Seco/TT

9 / 9

Jean-Claude Juncker.
Jean-Claude Juncker. Foto: Francisco Seco/TT

9. Nya försvarsplaner väcker diskussion

– Vi måste bli ”players”, inte ”payers”, i utrikespolitiken, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i ett linjetal nyligen.

EU-länderna är inte sällan största bidragsgivare till behövande i olika krishärdar, och sänder ekonomisk och militär hjälp till insatser under Nato- eller FN-flagg. Men det är sällan EU som står längst fram på kommandobryggan.

EU-länderna har gemensamma insatsstyrkor, som bland annat jagar pirater längs Somalias kust eller kväser jihadistiska uppror i Mali. Men då handlar det om svenska, franska, lettiska, grekiska och andra soldater som samarbetar – inte om gemensamma ”EU-soldater”.

EU-kommissionen vill nu göra EU:s försvarssamarbete operationellt på allvar. Man har också föreslagit att EU-länderna tillsammans och delvis med EU-pengar tar fram den senaste försvarstekniken – förslag som retar både pacifister och dem som menar att EU inte ska syssla med försvarsfrågor alls.

Efter reklamen visas:
Vad gör Sverige i EU?

EU-parlamentets partigrupper

Mandatfördelning 2014–2019 och de nuvarande svenska parlamentarikerna.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons