Annons

Hexagons rapporter sågas: ”Fullständigt orimligt”

Kostnader som blir en tillgång. Avskrivningar som skjuts framåt. Sämre än väntade företagsköp som blir vinst. Optimistiska uttalanden som visar sig falska. Det finns ett antal frågetecken runt Hexagons rapporter.

Under strecket
Publicerad

Ola Rollén.

Foto: Tomas Oneborg

Ola Rollén.

Foto: Tomas Oneborg
Foto: Janerik Henriksson/TT
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Ola Rollén har varit vd på Hexagon i 18 år, bilden är från 2005.

Foto: TT

Norska åklagaren Marianne Bender.

Foto: TT

Ola Rollén.

Foto: Tomas Oneborg
Ola Rollén.
Ola Rollén. Foto: Tomas Oneborg

På Hexagons hemsida räknas det ner – i dagar, timmar, minuter och sekunder – inför mätteknikbolagets stora show i Las Vegas den 12–15 juni. Då ska Ola Rollén, bolagets vd i 18 år, visa upp produkter och möta analytiker på en kapitalmarknadsdag. Och den 2 juli kommer bolaget med i börsens finrum, indexet OMXS30, med de 30 mest handlade aktierna.

Men bakom allt detta finns en redovisning som analytiker tidvis har ifrågasatt, exempelvis redan 2011, då bland annat bolagets skulder skapade oro.

– Många har hissat varningsflagg för Hexagons årsredovisning. Den är inte lätt att förstå. Det här gäller alla expansiva bolag som växer väldigt kraftig. När den som byggt hela bolagskonstruktionen hoppar av så tenderar det att dyka upp besvikelser när bolaget går in i en mer förvaltande fas, säger sparekonomen Joakim Bornold på Nordnet.

Annons
Annons

Ola Rollén.

Foto: Tomas Oneborg

Återigen finns det frågetecken runt Hexagons redovisning och kommunikation.

Hexagons årsredovisning för 2017https://vp208.alertir.com/afw/files/press/hexagon/201804053667-1.pdf

1. Företagsköp som går sämre än väntat blir rörelsevinst

Ola Rollén.
Ola Rollén. Foto: Tomas Oneborg

I vanliga fall brukar ett bolags rörelsevinst före avskrivningar visa hur väl ett bolag presterar. Men Hexagon för även in en post från balansräkningen här.

När Hexagon köper andra bolag så får mätteknikbolaget ibland betala mer i efterhand för det köpta bolaget, så kallad tilläggsköpeskilling. Det sker om det köpta bolaget utvecklas som planerat. Men om bolaget går sämre än väntat så behöver Hexagon i vissa fall inte betala tillägget. I så fall löser mätteknikbolaget upp den skuldposten från balansräkningen. Det är i sig inget konstigt med det.

Men Hexagon lägger den upplösta skulden i rörelsevinsten före avskrivningar, utan att tydligt skriva ut det. Istället finns det finstilt i en fotnötterna.

Man kan absolut inte få ett bättre rörelseresultat på grund av att förvärv utvecklas sämre än väntat. Det är fullständigt orimligt

Enkelt förklarat: Om ett bolag som Hexagon köpt går sämre än väntat visar alltså Hexagon en ökning av rörelsevinsten före avskrivningar från den upplösta tilläggsköpeskillingen.

Annons
Annons
Foto: Janerik Henriksson/TT

– Man kan absolut inte få ett bättre rörelseresultat på grund av att förvärv utvecklas sämre än väntat. Det är fullständigt orimligt. Och om sådant skulle ske så måste det tydligt särredovisas i kvartalsrapporterna, säger Per Lindberg, tidigare analytiker i drygt 20 år och som analyserat fler än 50 techbolag samt följt Hexagon i två år.

SvD har även talat med två revisorer som anser att om ett bolag gör likt Hexagon, så bör det tydligt framgå tidigt i rapporten. Även andra bolag redovisar på det här sättet, till exempel Fingerprint, men då brukar det vara mycket tydligare utskrivet.

År 2017 bokförde Hexagon en sådan här post på en halv miljard kronor som en del av rörelsevinsten före avskrivningar på 11 miljarder kronor.

Hexagons chef för investerarrelationer, Maria Luthström, påpekar att de här tillgångarna skrivs ned, i rörelsekostnaderna, så att nettoeffekten på rörelseresultatet (alltså efter avskrivningar) var väldigt liten 2017, endast drygt 60 miljoner kronor. Men faktum kvarstår att före avskrivningar blir Hexagons rörelsevinst större för att köpta bolag gått sämre än väntat.

Att SvD har valt att fokusera på rörelseresultat före avskrivningar beror på att det måttet inte påverkas av variationer i avskrivningstakten.

2. Kostnader blir en tillgång

Foto: Janerik Henriksson/TT
Annons
Annons

Hexagon redovisar mer än hälften av utgifterna för forskning och utveckling som tillgångar i stället för kostnader. Det kallas kapitalisering. Tanken är att Hexagon ska dra nytta av forskningen och utvecklingen i framtiden.

”Vi kapitaliserar forsknings- och utvecklingskostnader, vilket är ett krav enligt IFRS, om de avser nya produkter och kostnader som är betydande samt om produkten bedöms ha stor intjäningsförmåga”, skriver Maria Luthström i ett mejl.

Men i själva verket är redovisningsstandarden IFRS väldigt flexibel på just denna punkt. Exempel finns bland annat hos två andra tekniktunga bolag med stora kostnader för forskning och utveckling, Nokia och Ericsson. Nokia har valt att inte kapitalisera nästan någonting av dessa kostnader, medan Ericsson kapitaliserar en mycket liten del.

Allt eftersom skriver Hexagon av de här kostnaderna, på två-sex år. Men just nu finns drygt 6 miljarder kronor i kostnader för forskning och utveckling som bolaget ännu inte har skrivit av.

”Beloppet ökar för att vi expanderar, inte för att vi ökar andelen av kapitaliserade utgifter”, skriver Maria Luthström.

Det finns inget i årsredovisningen som indikerar att aktiverad FoU skulle vara i behov av kortare nyttjandeperioder eller nedskrivning

Att beloppet ökar varje år beror på att Hexagon kapitaliserar mer än bolaget skriver av. Det betyder att Hexagon skjuter ett stort belopp av framtida avskrivningar, eller nedskrivningar, framför sig.

Dan Brännström, generalsekreterare på Föreningen auktoriserade revisorer, FAR, anser att kapitaliseringarna är korrekta.

Annons
Annons
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

– Det finns inget i årsredovisningen som indikerar att aktiverad FoU skulle vara i behov av kortare nyttjandeperioder eller nedskrivning, mejlar han.

Men nya vd:ar brukar ofta passa på att göra nedskrivningar för att rensa bordet, till exempel skrev Ericssons nya vd Börje Ekholm ned närmare 5 miljarder av de kapitaliserade utvecklingskostnaderna. Även nya revisorer kan ha synpunkter på redovisningen.

Hexagons vd Ola Rollén har suttit på sin post i 18 år. Och bolaget har anlitat Ernst & Young som revisionsbyrå i 24 år, om än med olika huvudrevisorer. Fram till 2001 hade Hexagon två revisionsbyråer, en av dem var Ernst & Young.

Men senast 2021 tvingas Hexagon att byta revisionsfirma. År 2016 kom nämligen nya EU-regler om att bolag regelbundet måste rotera revisionsbyrå, för att minska risken för felaktigheter.

3. Den höjda rörelsevinsten

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Punkt 1 och 2 ovan – de företagsköp som går sämre än väntat och blir till vinst samt kapitaliseringen av kostnader för forskning och utveckling – gör att Hexagons rörelsemarginal och rörelsevinst före avskrivningar ökar kraftigt. För 2017 var Hexagons rörelseresultat före avskrivningar 32 procent.

– Utan upplösning av tilläggsköpeskillingar och utan kapitalisering av forskning och utveckling skulle rörelsemarginalen före avskrivningar ha varit 24 procent, säger den före detta analytikern Per Lindberg.

Annons
Annons

Ola Rollén har varit vd på Hexagon i 18 år, bilden är från 2005.

Foto: TT

Norska åklagaren Marianne Bender.

Foto: TT

4. De dubbla budskapen

Ola Rollén har varit vd på Hexagon i 18 år, bilden är från 2005.
Ola Rollén har varit vd på Hexagon i 18 år, bilden är från 2005. Foto: TT

Vd Ola Rollén har bytt fot om hur det egentligen gick för bolaget i januari 2018. När han i början av februari i år presenterade resultatet för fjärde kvartalet 2017 lät det som om januari hade gått utmärkt.

– Halva tillväxten var lanseringar som vi gjorde under vårt Las Vegas-event vid halvårsskiftet. Det fick fart under det tredje och framför allt fjärde kvartalet, och det tror vi fortsätter in i 2018, sade han till nyhetsbyrån Direkt och uppgav att försäljningstillväxten inte stärktes av årsavslutnings- eller förköpseffekter.

Men då Ola Rollén i början av maj i år presenterade rapporten för första kvartalet 2018 beskrev han något av en andhämtningseffekt hos kunderna i januari efter det ovanligt starka fjärde kvartalet 2017.

Joakim Bornold på Nordnet är kritisk till svängningen.

– Det är missledande. Jag tror att marknadsaktörerna uppfattade det som att januari var starkt när de läste citatet i februari. När sedan rapporten för första kvartalet kommer så säger Hexagon tvärtemot. Det är högst olyckligt, säger han.

5. Kommentarerna runt Ola Rolléns rättsfall

Norska åklagaren Marianne Bender.
Norska åklagaren Marianne Bender. Foto: TT
Annons
Annons

Även när det gäller den norska tingsrättens dom, som frikände Ola Rollén från grovt insiderbrott, lät det olika från Hexagon.

Då den norska åklagaren Marianne Bender överklagade tingsrättens dom i slutet av januari skrev Hexagon i ett pressmeddelande att ”det är uppenbart att överklagan inte kommer att medges”. Det vill säga att den norska hovrätten, lagmansretten, inte skulle ta upp fallet.

Men i början av maj meddelade lagmansretten att den skulle ta upp fallet. Då sa Ola Rolléns advokat Christian B. Hjort i Hexagons pressmeddelande: ”Beslutet kommer dock inte som någon överraskning då statistik visar på att 100 procent av Økokrims överklagande av insiderrelaterade fall, medges”.

Økokrim är den norska Ekobrottsmyndigheten.

Först var det alltså uppenbart att överklagan inte skulle lyckas, sedan var det självklart att den skulle det.

– Det där är från Christian Hjorts pressmeddelanden, säger Maria Luthström.

Men Hexagon har tagit med de här båda motstridiga påståendena i sina egna pressmeddelanden. Hexagon ansvarar för innehållet i sina pressmeddelanden, så att bara hänvisa till Hjort går inte.

Maria Luthström hävdar också att “medges” i det första pressmeddelandet ska tolkas som att det inte kommer att bli en fällande dom i lagmansretten, inte som att rätten ska låta bli att ta sig an fallet. Fast det motsägs av det andra pressmeddelandets rubrik: ”Økokrims överklagande medges av appellationsdomstolen”.

Hexagon är börsnoterat och måste följa Stockholmsbörsens regler om kommunikation.

– Vi kommenterar inte enskilda bolags informationsgivning, men vi följer upp i de fall där vi misstänker regelöverträdelser, säger Erik Granström på Stockholmsbörsens presscenter.

Han vill inte uttala sig om huruvida börsen misstänker något i det här fallet.

Därtill kommer att Hexagon mörkade att Ola Rollén satt häktad och hade en polis vid sin sida när han höll telefonkonferens om rapporten för tredje kvartalet 2016.

Mätteknikbolaget tvingades att betala Stockholmsbörsen 6,2 miljoner kronor i böter för att ha brutit mot reglerna om offentliggörande av insiderinformation enligt EU:s marknadsmissbruksförordning.

Häktningen och åtalet gäller Ola Rolléns privata köp av aktier i det norska biometribolaget Next Biometrics. Han hävdar att köpen var lagliga, men åklagaren hävdar att det rör sig om grovt insiderbrott. Målet ska nu prövas i lagmansretten.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons