Annons

Nyckeln till Hinsides, Hinsides brinner, Hinsides väktare"Hinsides" en inkörsport till tyngre fantasy-böcker

Karin Alvtegens böcker om Hinsides är stundtals både läskiga och sorgliga. För läsare som vill bege sig till andra världar men snubblar över gammalmodiga ord i Narnia-serien och skräms av Harry Potter-böckernas längd och mängd, kan trilogin vara precis lagom.

Under strecket
Publicerad
Foto: Brombergs förlag

Karin och Albin Alvtegen.

Foto: Casia Bromberg
Foto: Brombergs förlag
Foto: Brombergs förlag

Nyckeln till Hinsides, Hinsides brinner, Hinsides väktare

Författare
Albin och Karin Alvtegen
Genre
Ungdomsbok
Förlag
Brombergs förlag

Illustratör: Alexander Jansson Läsålder: 9-12

Karin Alvtegen är en av 2000-talets svenska deckardrottningar, men har också skrivit romaner med fokus på relationer snarare än brott. Häromåret meddelade hon i en intervju att hennes skrivande sinat på grund av kroniskt trötthetssyndrom, men istället har en helt ny ådra brutit fram – tillsammans med sin tjugofemårige son Albin Alvtegen har hon skrivit tre fantasyböcker för barn: trilogin om Hinsides.

Med Astrid Lindgren i släktträdet finns det en del att leva upp till som barnboksförfattare, men även om det är lätt att leta – och hitta – gemensamma nämnare så är böckerna om Hinsides i grund och botten något annat än Lindgrens sagor.

Huvudpersoner i Hinsides-böckerna är de tolvåriga tvillingarna Linus och Linnea, som liknar varandra till utseendet men har fötts med helt olika förutsättningar. Linnea sitter i rullstol och kan inte alls kommunicera med sin omgivning, Linus har inga kompisar och hjälper sin ensamstående mamma att vårda systern, men önskar att hon kunde svara honom. Pappan har bildat en ny familj, där Linus känner sig främmande.

Annons
Annons

Karin och Albin Alvtegen.

Foto: Casia Bromberg

Första boken, ”Nyckeln till Hinsides”, börjar med en resa till Trakeborg, ett ödehus långt ute i skogen. I utbyte mot att mamman renoverar det söndervittrande kråkslottet får de bo där gratis – ett erbjudande som innebär deras enda chans att åka bort, även om Linus förväntar sig en ovanligt tråkig sommar. Självklart blir det istället en semester som för honom till en helt annan värld: Hinsides.

Karin och Albin Alvtegen.
Karin och Albin Alvtegen. Foto: Casia Bromberg

Trakeborg har byggts av Vilhelm, som försvann för flera decennier sedan och innan dess försökte skaffa sig magiska krafter. På övervåningen, dit Linus egentligen inte får gå, gömmer sig en port till Hinsides – och där väntar hans tvillingsyster, men i den här världen kallas hon Lionora och är inte förlamad, utan har magiska krafter. Nu behöver hon sin brors hjälp för att rädda bägge världarna.

Klassisk portalfantasy alltså, där ett helt vanligt och inte helt lyckligt barn visar sig vara den utvalde. Nog liknar det mycket annan barnfantastik, men världsbygget är gediget och intrigen komplex, samtidigt som den språkliga nivån är enkel och tonen varm av humor. I första boken ligger fokus på att presentera olika varelser, varav många vill kalasa på Linus, och genom hela trilogin är tempot högt – så fort en fara har övervunnits väntar en ny, ännu större.

Annons
Annons

Under trilogins gång ändrar farligheterna karaktär, från hungriga spindlar och giriga råttmän till uråldriga fasor. I sista delen har fienden flyttat in i Linus själv, så att han är världarnas räddning men också deras största hot – en snabb- och lättvariant av det tilltagande mörkret i Harry Potter-böckerna. Samtidigt är den tredje boken drygt hundra sidor tjockare än den första, så serien rymmer en inbyggd progression både i fråga om textmassa och djup.

Alexander Janssons svartvita illustrationer är sparsamma, men bidrar till den allt tätare stämningen. Bitvis är det faktiskt riktigt läskigt – och sorgliga stunder saknas inte. Läsaren vet visserligen att de goda krafterna kommer att segra till slut, men priset är förhållandevis högt. Därför kommer det lyckliga slutet lite väl hastigt, med några trådar för mycket som dinglar i tomma luften.

Målgruppen för böckerna om Linus och Lionora är nio till tolv år. Förlaget marknadsför dem med frasen ”för alla som älskar Narnia och Harry Potter”, men för den läsare som redan på egen hand har tagit sig igenom Lewis och Rowlings böcker är språket lite väl simpelt.  För ovanare läsare, som vill bege sig till andra världar men snubblar över gammalmodiga ord i Narnia-serien och skräms av Harry Potter-böckernas längd och mängd, kan en resa till Hinsides vara precis lagom. Trilogin kan bli en portal till andra fantasyböcker – men med sin klurighet och värme är den också läsvärd i helt egen rätt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons