Annons

Lisa Irenius:Historien bakom SvD Kulturs samtalsserie

Kultursidor måste våga närma sig det som bränner, precis som konsten ofta borrar i människans och samtidens smärtpunkter.

Under strecket
Publicerad

Elsa Westerstad, Stina Oscarson och Lisa Irenius.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 1 av 1

Det började egentligen som en idé till en sommarserie, för ungefär ett år sedan: Tänk om vi skulle göra något slags porträtt som gav en mer fullständig bild av personer vars namn ofta nämns i upprörda ordalag i debatten, men vars tankar man inte vet så mycket om?

Utgångspunkten var helt enkelt, som så ofta inom journalistiken, en nyfikenhet. Hur kan vi förstå det uppskruvade debattklimatet, vad driver egentligen de personer som spelar en tongivande roll i polariserande frågor?

Det blev dock ingen serie till sommaren, utan det var först på hösten som Elsa Westerstad, SvD Kulturs redaktör för idé- & kulturdebatt, som också kläckte idén, började arbeta med den. Efter ett möte med dramatikern och debattören Stina Oscarson på Bokmässan i Göteborg tog den formen av en samtalsserie.

Under tiden hann mycket hända. Navid Modiri lanserade sin podd ”Hur kan vi?” i maj 2018, och avsnittet med Ingrid Carlqvist väckte starka reaktioner i januari i år. Stina Oscarson själv hamnade i blåsväder efter ett samtal om demokrati på Hornstulls bibliotek, där en företrädare från högerextrema Nordisk ungdom deltog i panelen. Ett reportage i söndagens kulturmagasin belyser det som av kritiker har kallats ”samtalsextremism”.

Annons
Annons

Elsa Westerstad, Stina Oscarson och Lisa Irenius.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 1 av 1
Elsa Westerstad, Stina Oscarson och Lisa Irenius.
Elsa Westerstad, Stina Oscarson och Lisa Irenius. Foto: Emma-Sofia Olsson

SvD Kulturs samtalsserie ”Den polariserade debatten” har alltså landat mitt i en diskussion om samtalet som sådant.

Serien har diskuterats i andra medier och det har kommit en stor mängd mejl till kulturredaktionen. Många positiva och uppskattande, andra frågande, och en hel del med kritiska synpunkter. Det är intressant hur dessa samtalstexter, mycket mer än vad som är brukligt, uppfattas på radikalt olika vis av olika läsare.

Journalistik innebär alltid en mängd val: vad vi ska skriva om, och på vilket sätt.

Vissa tycker att frågorna som har ställts har varit för okritiska, andra att de har varit för kritiska. En del uppskattar särskilt att det är just Stina Oscarson som leder samtalen, och att hon gör det på sitt vis. Andra tycker tvärtom att det är märkligt att hennes synsätt speglas i frågorna, och att det hade varit bättre med intervjuer av en ”vanlig journalist”.

Journalistik innebär alltid en mängd val: vad vi ska skriva om, och på vilket sätt. Ofta finns inget rätt eller fel svar på dessa frågor – särskilt inte på förhand – utan redaktionen får resonera sig fram. I det här fallet eftersträvade vi öppet hållna samtal, bland annat med personer som ofta riktar hård kritik mot traditionella medier som SvD. Vi tyckte därför att det fanns en poäng med att låta dessa samtal utföras av en person som inte i första hand är en representant för tidningen, utan en fri debattör som dessutom är känd för att förespråka och leda samtal. Just på kultursidor finns det också en tradition av att ge utrymme åt meningsutbyten mellan personer som är mer eller mindre fristående från tidningen – i allt från rundabordssamtal till brev- och mejlväxlingar.

Annons
Annons

Vi valde också att publicera samtalen i en transkriberad form, det vill säga genom att återge repliker. Men eftersom samtal ibland innehåller referenser som kan vara svåra att förstå, och faktauppgifter som inte preciseras, så har de också kompletterats med det som brukar kallas redaktionella anmärkningar.

Dessa tillägg inom hakparenteser [...] är det flera läsare som har reagerat på: Vad syftar de till? Är de tänkta som tillrättavisningar? Men nej, avsikten är enbart att ge information som kan vara till hjälp för läsaren. (Dock kan även redaktioner göra felbedömningar, och vid ett tillfälle angavs en faktauppgift om migrationsvågen 2015 som blev missvisande, vilket vi snabbt tydliggjorde efter påpekanden från uppmärksamma läsare.)

Hur ska Chang Fricks nätpublikation Nyheter Idag beskrivas för att läsare ska förstå vad för slags sajt det är?

Frågan om i vilken mån – och på vilket sätt – man bör hjälpa läsaren är en svår balansgång när man gör tidning. På Svenska Dagbladet har vi stor tilltro till våra läsare och vi har inget intresse av att skriva någon på näsan. Samtidigt strävar vi naturligtvis efter att ge läsarna så relevant information som möjligt, och visa på sammanhang. Ett exempel: hur ska Chang Fricks nätpublikation Nyheter Idag beskrivas för att läsare ska förstå vad för slags sajt det är, utan att behöva göra omfattande egen research? Vi valde att kalla den en högerpopulistisk publikation, bland annat eftersom där finns en anti-etablissemangsretorik som är kännetecknande för högerpopulismen. Men frågan är komplicerad, och för att reda ut begreppen hade det egentligen krävts en egen artikel (minst).

Annons
Annons

Det är talande för dagens debattklimat hur känsligt det är med epitet – och detta har det kommit flera mejl om. Vad innebär egentligen ”extrema” åsikter? Att skriva att någon är ”kontroversiell” uppfattas av vissa som ett konstaterande, av andra som en nedsättande markering.

En lärdom av den här serien är att det nog inte finns något sätt att närma sig polariserande frågor som inte kan misstolkas eller missförstås. ”Det här är ett svårt projekt”, skrev Elsa Westerstad på Twitter – vilket också genast blev misstolkat, som rädsla, avståndstagande och ett tecken på en ”agenda”.

Men att något är svårt är inte en anledning att undvika det, tvärtom. Precis som konsten ofta borrar i människans och samtidens smärtpunkter, måste kultursidor våga närma sig det som bränner.

Nästa vecka publiceras den sista delen i Stina Oscarsons samtalsserie, men vi kommer att fortsätta sträva efter att skildra kultur, idéer och samtid från olika perspektiv. Och vi är alltid tacksamma för synpunkter och tankar från er läsare, så tveka inte att höra av dig – nu eller framöver.

Efter reklamen visas:
Hur smal är åsiktskorridoren?
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons