Annons

Historisk coronabudget – hit går krismiljarderna

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) Mats Persson (L) finansminister Magdalena Andersson (S) och Emil Källström (C).
Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) Mats Persson (L) finansminister Magdalena Andersson (S) och Emil Källström (C). Foto: Henrik Montgomery/TT

Krisåtgärder för hundratals miljarder kronor i fem extra ändringsbudgetar föregår den unika corona-vårbudgeten 2020, som läggs fram på onsdag. SvD listar några av de viktigaste satsningarna.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

1 / 5

Miljardregn över kommuner och regioner

Redan i januari, innan coronaviruset började spridas i Sverige, lovade regeringen att kommuner och regioner i Sverige skulle få ett tillskott på 5 miljarder kronor i vårbudgeten efter signaler om planerade nedskärningar i välfärden. I april trefaldigades den summan – ytterligare 15 miljarder sköts till vilket innebär att kommuner och regioner får ett extra tillskott på 20 miljarder i år.

De 15 miljarderna som tillkom i april är till för att kommunerna ska kunna upprätthålla samhällsviktiga funktioner som vård, skola, omsorg och kollektivtrafik under coronapandemin. Av de 20 miljarderna är 12,5 miljarder permanenta anslagsökningar, det vill säga en höjning av anslagen även kommande år.

Enligt en extra ändringsbudget den 19 mars ska kommuner och regioner också kunna kompenseras i efterhand för extraordinära kostnader till följd av spridningen av coronaviruset. Det innebär att staten i efterhand kan kompensera för kostnader för vårdpersonal, intensivvårdsplatser och skyddsutrustning. Regeringen räknar med att det kommer att kosta tre miljarder kronor.

Annons
Annons

Restauranger och gallerior har drabbats hårt sedan coronautbrottet. Här Heron city i Kunges kurva.

Foto: Lotte Fernvall/Aftonbladet/TT

2 / 5

Krispaket för företagen

Restauranger och gallerior har drabbats hårt sedan coronautbrottet. Här Heron city i Kunges kurva.
Restauranger och gallerior har drabbats hårt sedan coronautbrottet. Här Heron city i Kunges kurva. Foto: Lotte Fernvall/Aftonbladet/TT

De rekommendationer och lagar som ska bromsa smittspridningen sprider i sin tur kris – bland svenska företag. Det försöker regeringen bromsa med en rad åtgärder.

Enligt en ny lag om korttidspermittering, som gäller retroaktivt från 16 mars, kan företag låta anställda gå ner i arbetstid tillfälligt och ändå behålla nästan hela lönen. Staten står då för nästan hela lönekostnaden för den tid arbetstagaren inte jobbar. På tisdagen meddelade regeringen att det utökas så att företag kan permittera personal upp till 80 procent, så att de arbetar 20 procent. Innan den utökningen av systemet beräknade regeringen kostnaderna för korttidspermitteringar till 20 miljarder kronor. Nu beräknas den stiga till 127 miljarder kronor, i ett scenario där 700 000 företag utnyttjar stödet.

Från mars till och med juni har företagen också sänkta arbetsgivaravgifter, något som beräknas kosta 33 miljarder kronor.

Andra åtgärder för krisande företag är att staten under april och maj tar hela kostnaden för företags sjuklöner. Företagen får också möjlighet att skjuta upp skatten och kan få statliga garantier genom en företagsakut.

Annons
Annons

Arbetslösheten har skjutit i höjden den senaste månaden.

Foto: Stina Stjernkvist/TT

3 / 5

Mer till arbetslösa, studenter och sjuka

Arbetslösheten har skjutit i höjden den senaste månaden.
Arbetslösheten har skjutit i höjden den senaste månaden. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Reglerna för a-kassan ändras tillfälligt. Från mars till och med december i år kortas tiden som krävs för att ha varit med i a-kassan innan man kan få ut ersättning från tolv till tre månader. Dessutom sänks kravet på hur mycket man måste ha jobbat innan man är berättigad till a-kassa, så att fler som är tim- eller deltidsanställda kan få ersättning. Högsta möjliga grundersättning genom a-kassan höjs från 365 till 510 kronor. Högsta ersättning för de första hundra dagarna som arbetslös höjs från 910 till 1 200 kronor.

En av de första åtgärderna för att minska smittspridningen var att mellan 11 mars och 31 maj i år slopa karensdagen, så att de som stannar hemma från jobbet för att de är sjuka får sjuklön redan första dagen.

Taket för hur mycket studenter får tjäna utan att bli av med studiemedel tas bort, så att studenter kan gå in och jobba extra i vården utan att bli av med studiemedlen.

Platserna för distansundervisning på universitet och högskolor utökas, liksom platserna på yrkesutbildningar runt om i landet.

Annons
Annons

Danny Saucedo fick ställa in sin show i Globen men valde att uppträda utan publik och livesände konserten.

Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

4 / 5

Extra pengar till vissa branscher

Danny Saucedo fick ställa in sin show i Globen men valde att uppträda utan publik och livesände konserten.
Danny Saucedo fick ställa in sin show i Globen men valde att uppträda utan publik och livesände konserten. Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

Kulturen och idrottsrörelsen får 500 miljoner extra vardera. Båda sektorerna drabbas av regeln som förbjuder folksamlingar på 50 personer och över, och får extra pengar för att kompenseras för det.

Också medier får extra stöd direkt riktat till mediebranschen, utöver de satsningar som alla branscher kan ta del av. Anledningen är att minskade annonsintäkter slår mot en bransch som enligt kulturdepartementet är “avgörande för demokratin”. I vårbudgeten utökas mediestödet permanent, alltså från och med 2020 och även kommande år, med 200 miljoner kronor årligen.

Även organisationer som arbetar för kvinnor och barn i utsatta situationer ska få mer pengar.

I den första extra ändringsbudgeten fick flygföretagen möjligheter till kreditgarantier för sammanlagt fem miljarder kronor under 2020. 1,5 miljarder är riktat till SAS.

Annons
Annons
Foto: Lars Pehrson

5 / 5

Total kostnad: 100 miljarder kronor

Foto: Lars Pehrson

Totalt beräknades den direkta effekten på de offentliga finanserna bli en kostnad på runt 100 miljarder kronor, där de sänkta arbetsgivaravgifterna på 33 miljarder var den största kostnaden. Men på tisdagen utökades systemet med korttidspermitteringar, och därmed beräknas kostnaden för den posten stiga från 20 till 127 miljarder, vilket leder till att den totala kostnaden stiger till över 200 miljarder.

Olika typer av garantier utgör runt 230 miljarder kronor. Satsningar på att stärka likviditeten i företag, där möjlighet för företag att skjuta upp skatteinbetalningar står för nästan hela summan, beräknas till 335 miljarder kronor.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons