Annons

Hit åkte medeltidens dignitärer på konferens

Sankt Kastorbasilikan i Koblenz – medeltidens bästa konferenslokal.
Sankt Kastorbasilikan i Koblenz – medeltidens bästa konferenslokal. Foto: Taxiarchos228

Mitt emellan de väst- och östfrankiska rikena låg Koblenz. Stadens stora kyrka blev redan i ett tidigt skede av sin existens en given mötesplats för de båda väldenas aristokrati. Kyrkan var medeltidens bästa konferenslokal.

Under strecket
Publicerad
Foto: TTBild 1 av 1
Foto: TTBild 1 av 1

Fråga: ”Vet man var stormännen och kungarna i Europa samlades till konferens under medeltiden? Jag föreställer mig att de gamla kungahallarna har försvunnit sedan länge, men att något exempel kanske finns kvar att beskåda?”

Foto: TT

Dick Harrison: Det stämmer att många gamla palatsbyggnader har försvunnit och ligger i ruiner – som Alsnö hus i Sverige, där Magnus Ladulås och hans stormän samlades omkring 1280 – alternativt byggts om så fullständigt att de i dag inte har någonting gemensamt med sina medeltida föregångare. Det närmaste vi kommer epokens konferensmiljöer är därför kyrkorna. Egentligen är det inte konstigt. De stora medeltida kyrkorna var, arkitektoniskt sett, direkta arvtagare till de senantika kejsaraulorna och -basilikorna, varför de för lång tid framåt var de i särklass största, mest välbyggda och komfortabla mötesplatserna.

Ett sådant byggnadsexempel, som ännu kan beskådas och som vi vet hade mycket stor betydelse för toppmöten i dagens Västeuropa, är Sankt Kastorbasilikan i Koblenz. Eftersom den ligger alldeles i närheten av sevärdheter (till exempel den stora ryttarstatyn av Vilhelm I, där Rhen och Mosel flyter samman vid Deutsches Eck) har den beskådats av många turister, av vilka endast ett fåtal torde ha insett vilken gammal konferenslokal de lagt blickarna på. Basilikan byggdes mellan 817 och 836 på initiativ av ärkebiskopen i Trier och med starkt stöd av kejsar Ludvig den fromme. Den Kastor, till vilken kyrkan är helgad, var ett lokalt missionärshelgon från 300-talet, som annars främst förknippas med den närbelägna orten Karden.

Annons
Annons

Eftersom Koblenz låg mitt emellan de väst- och östfrankiska rikena blev den stora kyrkan redan i ett tidigt skede av sin existens en given mötesplats för de båda väldenas aristokrati. År 842 sammanträffade fler än hundra delegater i basilikan för att diskutera om hur delningen av det stora karolingiska imperiet skulle gå till, något som utmynnade i fördraget i Verdun påföljande år. De många fejderna mellan kungarna resulterade i nya möten, till exempel åren 860 och 862. Basilikan spelade således en rumslig nyckelroll för den politiska process som ledde till framväxten av de politiska enheter som idag heter Tyskland och Frankrike. Så sent som 1138, när Koblenz låg långt från riksgränsen, fungerade Sankt Kastorbasilikan som mötesplats för ett tyskt kungaval.

Allt sedan dess har kyrkan genomgått många ombyggnader, men grundstrukturen står ännu kvar och utgör ett levande minnesmärke över de miljöer som medeltidens västeuropéer möttes i när de diskuterade riksangelägenheter. Sedan 2002 är basilikan en del av mellersta Rhendalens Unesco-världsarv.

Efter reklamen visas:
Harrisons grundkurs – detta bör du kunna om svensk historia
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons