Annons

Johan Lindberg:En härlig pusselbit till släktpusslet

På juldagen är det exakt 100 år sedan min älskade morfar Hilding Pawlo (1917–1989) föddes. För att få reda på mer om hans tidiga år började jag leta i SvD:s digitala arkiv och fick en hel del träffar. Jag kunde dessutom leta vidare bakåt i släkten – och kom ända bak till min morfars morfars far Gabriel Abramson som levde från 1823 till 1896.

Publicerad
Hilding Pawlo i rollen som journalist.
Hilding Pawlo i rollen som journalist. Foto: Okänd

Jag hoppas att den här artikeln ska ge er läsare inspiration till att hitta guldkorn om er egen släkt genom sökningar i SvD:s sidarkiv. Läsarutmaningen handlar nu nämligen om att ni ska mejla in släktfynd från arkivet till mittstockholm@svd.se senast den 2 januari. En läsare som har hittat något spännande kommer att belönas med min nya bok ”Stockholm då och nu”. Här kan ni söka genom att skriva in valfritt ord:

Laddar…

Längst ner i artikeln finns mer handfasta tips om hur ni enklast söker upp fakta om er själva och er släkt. Nu över till mina sökningar i SvD-arkivet för att hitta mer om min morfar Hilding Pawlo. Första gången han förekommer i arkivet står inte hans namn med – det är nämligen födelseannonsen. Jag fick därför söka på föräldrarnas namn och fick en fullträff i SvD för 100 år sedan:

Hilding och hans tvillingbror Toivo Pawlo, senare berömd skådespelare, föddes den 25 december 1917 – här är annonsen i SvD.
Hilding och hans tvillingbror Toivo Pawlo, senare berömd skådespelare, föddes den 25 december 1917 – här är annonsen i SvD.

Min morfar Hilding Pawlo var en viktig del av min uppväxt. Att spela kortspelet ”plump” hemma hos honom och mormor Made i Täby var mysiga och roliga stunder jag aldrig glömmer. Morfar är säkerligen också en stark orsak till att jag blev journalist och författare. Det var nämligen även han. Hilding arbetade bland annat på Idrottsbladet under en period. Här en härlig bild där han intervjuar boxaren Karel Sys inför en titelmatch i mot Olle Tandberg 1943:

Annons
Foto: Okänd

Första träffen i arkivet på morfars namn kommer den 8 maj 1938, då den då 20-årige Hilding har fått en dikt publicerad i SvD. Den heter ”Jag har varit i himlen” och finns på sida 5 i söndagsbilagan:

SvD den 8 maj 1938.
SvD den 8 maj 1938.

För att ni ska få lite känsla för hur min morfar såg ut ungefär vid den här tidpunkten så kommer här en bild från släktalbumet:

Foto: Okänd

Följande två träffar i arkivet är förlovningen med min mormor, som skedde i Stockholm den 29 november 1942, samt giftermålet i april 1944.

SvD den 6 mars 1944.
SvD den 6 mars 1944.

Visst är det roligt att det går att få fram den här typen av uppgifter i arkivet – testa gärna själva med era äldre släktingar. Senare samma år finns även en födelseannons för min mor Ann och hennes tvillingsyster Madeleine:

SvD den 6 december 1944.
SvD den 6 december 1944.

Två år senare får jag en träff som visar att min morfar, nu 28 år gammal, i februari 1946 får pris i en tävling gällande manus till en teaterpjäs. Han tilldelas 500 kronor för ”Vattnet blommar” i tävlingen som är anordnad av Riksteatern, Folkets parkers och Folkets hus centralorganisationer.

SvD den 26 februari 1946.
SvD den 26 februari 1946.

Nästa gång Hilding dyker upp är som 29-åring i januari 1947. Då spelas hans barnpjäs ”Den sjungande gäddan” upp i radions programtablå (klockan 14.00).

SvD den 10 januari 1947.
SvD den 10 januari 1947.

Sedan får jag de följande åren på 1940-talet ytterligare några träffar, bland annat från när Hilding får pris för ”Nattbuss” i en novelltävling.

SvD den 28 september 1947.
SvD den 28 september 1947.

Nästa artikel handlar om när hans, som det utrycks i texten ”allvarliga komedi”, Mörk lek spelas på Södra teatern:

SvD den 11 mars 1948.
SvD den 11 mars 1948.

Sedan sätts Vattnet blommar upp på Odéonteatern vid Brunkebergstorg.

SvD den 19 februari 1950.
SvD den 19 februari 1950.

Ni andra som har hittat släktingar i SvD arkiv vet hur spännande det är när bestämda platser dyker upp där man vet att personen har varit verksam. Här blev jag förstås nyfiken på Odéonteatern vid Brunkebergstorg, eftersom den sedan länge är försvunnen. Så här såg den ut:

Odeonteatern vid Brunkebergstorg.
Odeonteatern vid Brunkebergstorg. Foto: Okänd

Teatern skapades på 1920-talet under ledning av Ernst Rolf. Sedan drevs verksamheten av Thyra och Ludde Juberg från 1938 till 1953 – med andra ord när min morfars pjäs spelades där och med största säkerhet även besökte teatern. 1953 blev sedan Odéonteatern hemmascen för Knäppupp. Då döptes den om till Idéonteatern. Teaterverksamheten upphörde när byggnaden revs 1969.

Morfar var även reklamman och därför är det roligt att jag får en träff 1950 som visar en annons han har gjort. Hans namn finns längst ner i liten skrift, vilket ligger bakom träffen i SvD arkiv.

SvD den 26 september 1950.
SvD den 26 september 1950.

1951 står det om barnboken som är mest välkänd av min morfars verk – nämligen ”Snuffe Sjukhusgrisen”. Juryns omdöme var ”barnvänlig” när Folket i bilds pristävling avgjordes:

SvD den 13 april 1951.
SvD den 13 april 1951.

Min morfar gick sedan allt mer över till diktandet och flera av dessa diktsamlingar dyker upp i SvD. Som exempelvis ”Ge oss de seende” där recensenten skriver att det mest tilltalande med diktsamlingen är ”dess otvetydiga strävan till ett väsentligt ämnesval och dess sorlande underton av ung och ärlig reaktion på den senaste årtiondenas världshistoria och allt vad den medfört av ökat lidande i världen”. Jag har även tidigare förstått att min morfar delade mitt intresse för historia och denna artikel förstärker det intrycket vilket känns roligt. Intressant också att läsa radioprogrammet den 5 mars 1953 där det framgår att Hilding läste upp delar av sin diktsamling i riksradion klockan 17.10 i programmet ”Ny svensk lyrik”. Det visste jag inte att han hade gjort.

Året efter skriver SvD om en annan av morfars barnböcker som jag fick uppläst som barn, nämligen ”Apan Jaja”.

SvD den 20 november 1953.
SvD den 20 november 1953.

Det gläder förstås att SvD:s recensent var mycket positiv till ”Apan Jaja”. Så här står det bland annat: ”Det är en förträfflig liten saga. Det glada molnets practical joke förändrar helt och hållet de afrikanska djurens nöjesliv, världsdelens absolut första snögubbe byggs och det blir backhoppningstävling med förbluffande resultat. Språket är enkelt och lättförståeligt utan att vara färglöst och kryddar med bilder som målar upp situationerna så levande att läsningen underlättas. Apan Jaja inte bara motsvarar förväntningarna, den överträffar dem. Både text och bilder är överlägsna”.

Stockholmsintresset har jag förstås gemensamt med morfar också. Jag har i bloggen skrivit om Sergels torgs förvandling vid ett antal tillfällen. Därför är det roligt att morfar vann en namntävling för Edvin Öhrströms glasobelisk på Sergels torg i oktober 1974. Tävlingen utlystes av Aftonbladet och morfars vinnande bidrag var ”Riksglaset”. Stockholm stad gick dock inte efter tävlingsresultatet – obelisken fick istället namnet ”Kristallvertikalaccent”. Kanske inte ett helt glasklart beslut ändå...

Hilding Pawlo med en glasskulptur, tillverkad av Edvin Öhrström. Den var förstapriset i Aftonbladets namntävling för Öhrströms obelisk på Sergels torg.
Hilding Pawlo med en glasskulptur, tillverkad av Edvin Öhrström. Den var förstapriset i Aftonbladets namntävling för Öhrströms obelisk på Sergels torg.

Morfar hade i tävlingen följande motivering till att obelisken skulle döpas till Riksglaset. Riksdagshuset låg på den tiden i Kulturhuset, vilket fokus också ligger på i motiveringen: ”Riksglaset lyftes på plats där riksdagen gå till sin jättehytta att blåsa in sanning i samhället. Ovän med svävande glosor, släkt med det härdade språket där rättvisa drickes hör Riksglaset glesbygden till, lika sant som det svarar på ropet från storstadens strupe. En kristallisk accent i vår framtidsmiljö. Riksglaset höjes.”

Sedan är det ju en annan finess med arkivet att det kan dyka upp helt oväntade bortglömda små detaljer. Saker som det av naturliga skäl aldrig har sparats i släktens minne. Som att morfar vann en penninglott för att ha löst SvD:s ”helgfläta”. Det framgår av en artikel i maj 1983.

SvD den 13 maj 1983.
SvD den 13 maj 1983.

För mig är det förstås spännande att därmed få en bekräftelse på att morfar läste SvD flitigt – samma tidning som jag samma månad, 14 år senare, skulle göra mitt första arbetspass på. Men vid det laget hade min älskade morfar gått bort. Han avled den 31 juli 1989, vilket också finns med i SvD:s arkiv.

Foto: Okänd

På den här bilden, där morfar håller mig i famnen som bebis 1973, finns även hans mamma Eva med. Via SvD:s digitala arkiv kunde jag då ta ytterligare ett generationskliv bakåt och se vad som står om henne.

Eftersom min morfars mor Eva Pawlo var sångerska och sedan även bland annat sång- och talpedagog på Dramaten så finns det så många som 197 träffar. Bland hennes elever på Dramatens elevskola fanns bland andra Per Ragnar och Lena Nyman. Ytterligare några träffar får jag när jag skriver hennes uppväxtnamn Eva Abramson.

Extra roligt är att få se några bilder som inte förekommer i släktalbum:

SvD den 6 oktober 1933.
SvD den 6 oktober 1933.

Jag hittade även Evas födelseannons i SvD den 14 mars 1893:

Den fick jag fram genom att jag tog reda på namnen på hennes föräldrar. Och därmed gick det också att ta ytterligare ett kliv bakåt i släkten. Jag fick flera spännande träffar på Evas pappa, min morfars morfar, Axel Abramson. Jag visste att han var grosshandlare, men en enkel sökning på hans namn i SvD-arkivet plockade fram okända detaljer. Som att han importerade ryska gummigaloscher enligt en artikel den 24 juli 1896.

Året efter visar också en notis med rubriken ”oärlig magasindräng” att drängen Jan Jansson-Forsberg ska ha stulit saker för ett värde av 10 kronor från min morfars morfar.

SvD den 3 september 1897.
SvD den 3 september 1897.

Skulle det nu gå att komma ytterligare en generation bakåt? I en artikel om Axel Abramson framgår att hans pappa hette Gabriel. Jag håller andan inför nästa sökning – som blir en fullträff. I SvD den 4 december 1896 finns min morfars morfars fars dödsruna.

En dödsruna från 1896 gav nya fakta till släktens historia.
En dödsruna från 1896 gav nya fakta till släktens historia.

Det är inte många meningar, men tillräckligt för att ge en fin pusselbit till släktpusslet. Det är formuleringar som verkligen värmer mitt hjärta. Det står att han ”icke blott var en driftig och framstående affärsman utan äfven en varmhjertad och välgörande menniska, som i det tysta uträttade ofantligt mycket för sina lidande medmenniskor”. Som ni märker är det även fascinerande att se att språket var så annorlunda under SvD:s första år.

Men nu är det er tur! Läsarutmaningen handlar ju alltså om att ni ska mejla in släktfynd från arkivet till mittstockholm@svd.se senast den 2 januari. En läsare kommer att belönas med min nya bok ”Stockholm då och nu”. Här kan ni söka genom att skriva in valfritt ord:

Laddar…

Via länken här nedan får du bra tips om hur du enklast söker:

Annons
Annons

Hilding Pawlo i rollen som journalist.

Foto: Okänd Bild 1 av 24

Hilding och hans tvillingbror Toivo Pawlo, senare berömd skådespelare, föddes den 25 december 1917 – här är annonsen i SvD.

Bild 2 av 24
Foto: Okänd Bild 3 av 24

SvD den 8 maj 1938.

Bild 4 av 24
Foto: Okänd Bild 5 av 24

SvD den 6 mars 1944.

Bild 6 av 24

SvD den 6 december 1944.

Bild 7 av 24

SvD den 26 februari 1946.

Bild 8 av 24

SvD den 10 januari 1947.

Bild 9 av 24

SvD den 28 september 1947.

Bild 10 av 24

SvD den 11 mars 1948.

Bild 11 av 24

SvD den 19 februari 1950.

Bild 12 av 24

Odeonteatern vid Brunkebergstorg.

Foto: Okänd Bild 13 av 24

SvD den 26 september 1950.

Bild 14 av 24

SvD den 13 april 1951.

Bild 15 av 24

SvD den 20 november 1953.

Bild 16 av 24

Hilding Pawlo med en glasskulptur, tillverkad av Edvin Öhrström. Den var förstapriset i Aftonbladets namntävling för Öhrströms obelisk på Sergels torg.

Bild 17 av 24

SvD den 13 maj 1983.

Bild 18 av 24
Foto: Okänd Bild 19 av 24

SvD den 6 oktober 1933.

Bild 20 av 24
Bild 21 av 24
Bild 22 av 24

SvD den 3 september 1897.

Bild 23 av 24

En dödsruna från 1896 gav nya fakta till släktens historia.

Bild 24 av 24
Annons
Annons
Annons