Annons

Ivar Arpi:Hjärntvätten av Sverige fortsätter

T v: Harald Eia Foto: Kimm Saatvedt, Cathrine Holst Foto: UiO, Aron Flam Foto: David Möller.
T v: Harald Eia Foto: Kimm Saatvedt, Cathrine Holst Foto: UiO, Aron Flam Foto: David Möller.

Detta är del 4 i en granskning av hur genusvetenskapens teorier blir alltmer dominerande på svenska universitet och på många andra områden. Del 1 kan läsas här. Del 2 kan läsas här. Del 3 kan läsas här.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Harald Eia.

Foto: Kimm SaatvedtBild 1 av 2

Aron Flam.

Foto: David MöllerBild 2 av 2

Oförarglig. Om något ord hade kunnat beskriva hur den norske komikern Harald Eia uppfattades innan han gjorde Hjernevask är det nog oförarglig. Fast det är inte helt rätt – ingen som är så rolig är helt och hållet oförarglig. I början av varje avsnitt av Hjernevask går han runt på Norges gator och torg och försöker få till intervjuer med vanliga norrmän. De flesta brister ut i skratt bara av att se honom. Och nästan ingen vill ställa upp, utan går skrattande vidare. ”Men det är inte ett skämt! Det är ett seriöst program”, utbrister Eia gång på gång.

Kanske krävs det en hovnarr för att säga sanningen, att påpeka att kejsaren är naken.

Som en av Norges mest välkända komiker var Harald Eia kanske precis rätt person att visa hur samhällsvetenskapen systematiskt ignorerar biologiska förklaringar, av ideologiska skäl. Programmet är även en uppgörelse med Eias egen utbildning till sociolog. Varför hade han inte fått lära sig något som helst om de biologiska perspektiven när han studerade kön på universitetet?

Upplägget i de sju avsnitten är att Eia först intervjuar norska samhällsvetare om en specifik fråga. I första avsnittet handlar det om könsskillnader, och utan undantag får han svaret att biologiska skillnader antingen inte finns, eller är irrelevanta. Allt beror på socialisering, vilka förväntningar vi har från samhället och så vidare, menar de norska forskarna. Till exempel att män och kvinnor i Norge, och övriga västvärlden, gör olika yrkesval.

Annons
Annons

Därefter pratar han med världens främsta experter som forskar om samma frågor, men utifrån andra discipliner. I avsnittet om könsskillnader talade han med Simon Baron Cohen, professor i psykopatologi, och Anne Campbell, evolutionspsykolog. I samtal med dem framkom bland annat att skillnaderna i yrkesval, och utbildningsval, blir större ju mer jämställt ett land är. I länder som Pakistan och Indien, som är mer ojämställda jämfört med de nordiska länderna, väljer män och kvinnor utbildningar och yrken mer likartat. Förklaringen kan vara att män och kvinnor kan välja vad som intresserar dem först när de är fria att välja yrke, och fattigdomen inte längre lurar runt knuten. Detta är en del av det som kallas jämställdhetsparadoxen.

De öronmärkta pengarna som det norska forskningsrådet hade gett genusvetenskap, 56 miljoner kronor per fyraårsperiod, drogs in.

Med deras forskning i ryggen konfronterar han sedan de norska forskarna. Dessa blir givetvis ställda, eftersom de uppfattat Eia som oförarglig och okunnig. Resultatet blev slående. Norska samhällsvetare, särskilt de med inriktning på genus, vägrade ta till sig gedigen forskning, av till synes ideologiska skäl. Till saken hör också att Eia pratade med mannen på gatan. De som stannade fick frågan om vad olika könsskillnader beror på, och deras gissningar låg i regel närmare sanningen än vad de intervjuade genusvetarnas svar gjorde. Litteraturvetaren Jørgen Lorentzen gick så långt att han ifrågasatte motivet till att någon forskare ens försöker hitta en biologisk grund för könsskillnader, för att i nästa andetag förneka att det finns studier som visar just det. Själva intresset är skumt och dessutom har man inte hittat något, på ett ungefär.

Annons
Annons

När Hjernevask sändes 2010 blev det genast en massiv tittarsuccé i Norge. Dessutom: de öronmärkta pengarna som det norska forskningsrådet hade gett genusvetenskap, 56 miljoner kronor per fyraårsperiod, drogs in. Efter det får genusvetenskapen i Norge, till skillnad mot i Sverige, konkurrera på lika villkor med annan vetenskap om forskningsmedel. Forskningsrådet hävdar givetvis att det bara var en slump att detta sammanföll i tid med att Hjernevask sändes, men det är det få som tror på. Programmet fick även andra effekter, berättar Eia:

– Debatten landade i att de socialkonstruktivistiska forskningsmiljöerna vi skildrade var ideologiskt präglade, att de vägrade ta in perspektiv om biologiska skillnader för att de ansåg sådan forskning som farlig och skadlig. Men det är ju inte därför vi har universitet. Vi har universitet för att vi ska diskutera idéer och komma fram till sanningen, berättar Harald Eia.

– Om man ska diskutera samhällsvetenskapliga fenomen i Norge måste man ta med det biologiska perspektivet om diskussionen ska kännas seriös. Det behövde man inte innan Hjernevask.

”För dem som tror på könsmaktsperspektivet är det vi kom fram till i programmet en ren provokation. För dem är ju patriarkatets fel att det finns skillnader mellan kvinnor och män.”

Annons
Annons

Harald Eia.

Foto: Kimm SaatvedtBild 1 av 1

Men alla var inte lika positiva till programmet. Cathrine Holst är professor i sociologi vid Oslos universitet, uttalad feminist och forskar om kön. Hon var kritisk till att det bara var de norska forskarna som ifrågasattes, medan de internationella forskarna användes som ett slags facit. Men ändå tycker hon att programmet bidrog med viktiga perspektiv.

– Jag blev själv mer medveten om biologisk forskning. Och det var en viktig kritik som Harald Eia förde fram i Hjernevask, att samhällsvetare borde förhålla sig mer till biologisk forskning när det är relevant. Programmet fokuserade också på radikala konstruktivistiska doktriner – som att ”allt är socialt konstruerat”, ”verkligheten finns inte”, ”objektivitet är omöjligt”, och så vidare – som dessvärre har uppslutning inom genusvetenskapen. Det var hög tid att det gjordes, tycker jag.

Harald Eia.
Harald Eia. Foto: Kimm Saatvedt

Många samhällsvetare tog faktiskt till sig av kritiken, men inom genusvetenskapen slöt man leden.

– För dem som tror på könsmaktsperspektivet är det vi kom fram till i programmet en ren provokation. För dem är ju patriarkatets fel att det finns skillnader mellan kvinnor och män, menar Harald Eia.

– Jag försökte hela tiden att vara ödmjuk i mitt förhållningssätt. Okej, om könsmaktsperspektivet är rätt, finns det någon sorts empiri jag skulle kunna lägga fram som kunde visa att det var fel? ”Nej”, fick jag som svar. Okej, men då är det heller ingen riktig vetenskap.

Annons
Annons

Aron Flam.

Foto: David MöllerBild 1 av 1

Trots att Hjernevask har haft ett enormt genomslag i Norge, både på den allmänna debatten och inom forskningen, har den inte visats i Sverige. Faktum är att den knappt ens har diskuterats i Sverige, varken när den sändes eller senare, förutom i spridda blogginlägg och någon ledartext här och var. Hur kan det komma sig att ingen har kommit på idén att göra något liknande här?

Det finns människor som byggt hela sina karriärer, sina namn och sina rykten på att genusvetenskapen är sanning.

Jo, Harald Eia försökte faktiskt med både SVT och UR. De senare skulle till och med få sända programmet gratis.

– Då fick jag veta via en bakkanal att de inte ville sända det eftersom de uppfattade programmet som ”ideologiskt högervridet projekt”. Det var lite dumt.

Något år senare hörde komikern Aron Flam av sig till Harald Eia för att få köpa rättigheterna att göra en svensk kopia. Det fick han inte. Han fick programidén gratis, eftersom Eia hoppades att Flam skulle lyckas med det han själv gick bet på. Flam försökte med SVT i Stockholm, SVT i Göteborg och sedan med TV4. Alla sade nej.

Faktum är att psykiatern David Eberhard ihop med journalisten Erik Hörstadius, med uppbackning av producenten Karin af Klintberg, också försökte sälja in att göra ett svenskt Hjernevask på SVT. I Aron Flams podd Dekonstruktiv kritik berättar han att det möttes av ett närmast totalt ointresse. SVT ansåg att det skulle vara en partsinlaga och att tittarna ändå inte är intresserade av frågan.

Aron Flam.
Aron Flam. Foto: David Möller
Annons
Annons

Ju mer man tänker på det, desto svårare är det att förstå varför svenska public service inte har velat sända Hjernevask eller göra en svensk version. En garanterad tittarsuccé, med stöd i forskningen, i ett ämne som engagerar många. Jag frågar Aron Flam varför han tror att SVT sagt nej.

– Av politiska skäl. Det finns människor som byggt hela sina karriärer, sina namn och sina rykten på att genusvetenskapen är sanning. SVT är en av de institutioner som starkast drivit frågan om genus. SVT ville inte bli ertappade med byxorna nere och hoppades att det skulle gå att tysta ner.

”Generellt ser jag ingen motsättning mellan att vara feminist och ta till sig att det finns biologiska könsskillnader.”

Nyligen kritiserade jag genusvetenskapen för att ignorera forskning om biologiska könsskillnader, trots att forskning blir alltmer entydig på den punkten (SvD 12/11). I stället för att bemöta den forskning som jag hänvisade till och som låg till grund för min kritik, har själva motivet till att ens anföra kritik angripits. Företrädare för Nationella sekretariatet för genusforskning, som är stödfunktion för jämställdhetsintegreringen av svenska myndigheter och universitet, kallade kritiken för en ”magkänsla” och jämförde den med högerextremism (DN 23/11).

I en debattartikel i Aftonbladet skrev fem genusvetare – Paulina de los Reyes, Mathias Ericson, Charlotte Holgersson, Lena Martinsson och Diana Mulinari – att kritiken som riktas mot genusvetenskapens vetenskaplighet är en del av en "anti-genderrörelse" (18/11). Att framföra kritik leder till hot mot genusvetare, skriver man. Att kritisera bristande vetenskaplighet i delar av genusvetenskapen likställdes med att vara emot jämställdhet. Inte heller i den artikeln, skriven av flera professorer, berörde man överhuvudtaget den forskning som kritiken består av.

Annons
Annons

Ett mönster blir tydligt här. Vi bör inte, får inte, kan inte diskutera kön och genus på ett vetenskapligt sätt, som tar hänsyn till både sociala och biologiska faktorer. Genusvetarna avfärdar försöken som högerextrema och SVT kallar det högervridna partsinlagor. Och det är alltid andra vetenskapsfält som ska ta till sig av genusvetenskapliga teorier, nästan aldrig tvärtom.

Men måste det vara så svartvitt? Är den här konflikten ens nödvändig?

Som Cathrine Holst, feminist och professor, säger när hon får frågan om hon ser en motsättning mellan att vara feminist och att acceptera att det finns biologiska skillnader mellan män och kvinnor.

– Ingen forskning bör accepteras okritiskt, inte heller biologisk forskning. Men generellt sett ser jag ingen motsättning mellan att vara feminist och ta till sig att det finns biologiska könsskillnader.

Frågan är när vi i Sverige kommer bli redo att konfronteras med vår egen Hjärntvätt.

6.0 Brainwashed in Norwegian w. Harald Eia | Aron Flam on Patreonpatreon.com
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons