Annons

Kritik mot ”trolleritrick” – budgeten i tio punkter

Här är allt du behöver veta om höstbudgeten för 2020 som regeringen presenterade i dag – vinnare, förlorare och politiska bråk.

Under strecket
Publicerad
Foto: Claudio Bresciani/TT Bild 1 av 1

1 / 10

Finansministern spår sämre tider – radar upp risker

Foto: Claudio Bresciani/TT

Finansminister Magdalena Andersson målar upp en tuffare bild av det ekonomiska läget de kommande åren.

– Vi har en avmattning i ekonomin framför oss, sa Andersson när hon presenterade höstbudgeten för 2020.

De offentliga finanserna förväntas uppvisa överskott samtliga år under den kommande mandatperioden. Men arbetslösheten väntas öka svagt till 6,5 procent 2022. BNP-tillväxten bedöms bli 1,4 procent för att gå upp till 1,9 procent i slutet av mandatperioden.

Bland de risker som kan påverka världsekonomin finns ett avtalslöst brexit, oro i Mellanöstern och klimatförändringar.

Annons
Annons
Foto: Anna Tärnhuvud/TT Bild 1 av 1

2 / 10

Mindre till kommunerna än väntat – trots larmen

Foto: Anna Tärnhuvud/TT

Kommunernas försämrade ekonomi har varit i fokus den senaste tiden. Redan innan höstbudgeten presenterades var det känt att regeringen och dess samarbetspartner ville satsa fem miljarder kronor i statsbidrag till kommunerna. Många bedömare trodde att regeringen skulle öka på den siffran rejält med tanke på larmen från landets kommuner.

Tillskottet blev nu 500 miljoner kronor, tio procent mer än vad som var känt. Pengarna går främst till kommuner med stor andel äldre, men 80 miljoner går till ”kommuner med stora migrationsutmaningar”.

Annons
Annons
Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

3 / 10

L sänker skatten för rika – C för glesbygden

Foto: Tomas Oneborg

Liberalerna har fått igenom att värnskatten tas bort från årsskiftet, vilket är den enskilt största satsningen i budgeten med en kostnad på sex miljarder.

Skatten infördes som en tillfällig extra statlig inkomstskatt 1995 som en del i saneringen av de offentliga finanserna, och slopandet var ex-partiledaren Jan Björklunds käpphäst. I praktiken berörs de som tjänar över 61 000 kronor i månaden, ungefär 350 000 svenskar.

Centerpartiet har fått igenom att invånare på glesbygden, främst boende i Norrland och nordvästra Svealand, får sänkt skatt med 1 650 kronor per år. Det omfattar ungefär 830 000 personer i uppemot 80 kommuner. Dessutom sänks arbetsgivaravgifterna.

Efter reklamen visas:
Göran Eriksson: "Regeringen illa tvungen till skattereform"
Annons
Annons
Foto: Thomas Johansson/TT Bild 1 av 1

4 / 10

”Pinsam fördelningsprofil” för S – tog bort känslig siffra

Foto: Thomas Johansson/TT

Finansminister Magdalena Andersson fick på sin presskonferens frågan hur värnskatten ska minska klyftorna.

– Inte alls, sa Andersson som skyllde på Liberalerna.

S menar att slopandet får en ”extrem effekt”. Regeringen skriver själv att en tredjedel av medlen i budgeten går till ”män i den högsta inkomstgruppen.”

Därför väckte det uppmärksamhet när SvD rapporterade att regeringen valt att inte redovisa den så kallade Gini-koefficienten – nyckeltalet för inkomstklyftorna.

”Budgeten har en pinsam fördelningsprofil”, skriver SSU på Twitter.

Annons
Annons
Foto: Thomas Johansson/TT Bild 1 av 1

5 / 10

Miljöpartiet får sitt friår – i rejält bantad form

Foto: Thomas Johansson/TT

En variant av det så kallade friåret införs nästa år. Satsningen kallas utvecklingstid, och har drivits igenom av Miljöpartiet. Men det blir i en mindre kostym än vad MP ville.

I en tidigare utredning av en miljöpartist fanns en beräkning om att den omdebatterade satsningen skulle kunna kosta upp emot 10 miljarder. Men regeringen lägger bara 200 miljoner under nästa år.

Tanken med utvecklingstiden är att det ska vara en möjlighet för vissa anställda att ta ledigt för att utbilda sig eller starta eget om någon arbetslös kan ersätta en på jobbet. 2022 blir kostnaden strax under en miljard.

Annons
Annons
Foto: Hanna Franzén/TT Bild 1 av 1

6 / 10

Mer resurser till pensionärer och polis

Foto: Hanna Franzén/TT

”Vi fångar fler bovar,” menar finansminister Magdalena Andersson som talar om den största satsningen på polisen i modern tid.

Rättsväsendet, bland annat polisen, Säpo, åklagarmyndigheten och kriminalvården, tillförs totalt runt 700 miljoner kronor extra under 2020, något som Liberalerna tagit åt sig äran för men som de andra partierna troligtvis inte haft något emot.

Regeringen och Centerpartiet och Liberalerna enades även nyligen om att årligen skjuta till fem miljarder kronor extra till försvaret från 2022 till 2025, vilket syns i denna budget. Satsningen finansieras av en ny bankskatt.

Dessutom sänks skatten för en miljon pensionärer till en kostad av fyra miljarder kronor.

Annons
Annons
Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

7 / 10

S-MP-C-L-samarbetet har fungerat ”utmärkt” – trots klyfta

Foto: Tomas Oneborg

Det tog fyra månader att få ihop ett regeringsunderlag, nu har gänget bakom januariavtalet för första gången förhandlat fram en höstbudget. Magdalena Andersson (S) lyfte fram att samarbetet fungerat utmärkt – samtidigt som hon gång på gång skyllde budgetens fördelningseffekter på Liberalerna.

– Vi är väldigt nöjda med utgången, säger L-ledaren Nyamko Sabuni om budgetförhandlingarna.

I en intervju i SvD häromdagen sa Sabuni att det är uppenbart att det finns ”en klyfta” mellan partierna i ekonomiska frågor, men att det ”i stort” gått bra.

Men tuffa frågor om arbetsrätt och friare hyressättning återstår för kvartetten.

Annons
Annons
Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 1 av 1

8 / 10

Kritiken: ”trolleritrick” och ”pyttipannabudget”

Foto: Henrik Montgomery/TT

Höstbudgeten attackeras av oppositionen. Kristdemokraterna kallar budgeten för spretig.

– Regeringens trolleritrick löser inte Sveriges problem, sa Kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Jacob Forssmed.

Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Elisabeth Svantesson är också kritisk:

– Självklart finns det saker som är bra i budgeten men prioriteringarna är fel.

Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson kommenterade på Twitter:

”Regeringens pyttipannabudget missar de verkliga samhällsproblemen. De sänker skatten för dem som tjänar mest och vill att vi ska jobba mindre”.

Annons
Annons
Foto: Pontus Lundahl/TT Bild 1 av 1

9 / 10

Klimatsatsningar – och dyrare plastkassar

Foto: Pontus Lundahl/TT

Från och med i maj nästa år införs en skatt på plastbärkassar, som innebär att kassar i handeln beskattas med tre kronor per påse. En tunnare påse beskattas med 30 öre.

Totalt gör regeringen klimatsatsningar på 2,9 miljarder kronor i höstbudgeten. Största delen handlar om en satsning på Klimatklivet där organisationer och företag kan ansöka om pengar för att investera i exempelvis laddstationer eller elbussar. Till det kommer pengar till industrin för att ställa om.

Miljöorganisationen Världsnaturfonden välkomnar flera satsningar, men menar att regeringen minskar medlen för att skydda värdefull natur.

Annons
Annons
Foto: Jessica Gow/TT Bild 1 av 1

10 / 10

Det som inte kom med – S hjärtefråga försvann

Foto: Jessica Gow/TT

En av Socialdemokraternas största vinster i de utdragna regeringsförhandlingarna var att få igenom sin hjärtefråga om en familjevecka, som ska ge stressade barnfamiljer möjlighet till ledighet.

Men i höstbudgeten nämns inte familjeveckan överhuvudtaget. Finansminister Magdalena Andersson sa att den kommer att förverkligas under mandatperioden, men måste först utredas.

Inte heller innehöll höstbudgeten ett avskaffande av räntan på uppskov, som det talats om.

Annons
Annons
Annons
Annons