Annons

”Provtagarnas ordkunskap har minskat under tio år”

Nivån på ordkunskap fortsätter att sjunka bland unga högskoleprovtagare, konstaterar provutvecklaren. Äldre upplever däremot orden som allt lättare. Det är främst ord med nordiskt och germanskt ursprung som upplevs som svårare, till skillnad från dem med engelskt ursprung.

Under strecket
Publicerad

Maria Johansson, utvecklare av högskoleprovets orddel sedan 2008, ser en fortsatt nedgång av ordkunskapen bland provtagarna.

Foto: Privat

Maria Johansson, utvecklare av högskoleprovets orddel sedan 2008, ser en fortsatt nedgång av ordkunskapen bland provtagarna.

Foto: Privat
Efter reklamen visas:
5 tips för att lyckas på högskoleprovet

Omkring 45 000 personer skrev högskoleprovet den 21 oktober. Maria Johansson, högskoleprovsutvecklare vid Umeå universitet, arbetar med att sammanställa provets del i ordförståelse i svenska. Hon säger till SvD att ordkunskaper sjunker.

– Vid varje provtillfälle prövar vi ut nya uppgifter bland provtagarna. Genom att jämföra resultaten i dessa utprövningar med det faktiska utfallet så kan vi mäta förändringen i resultat över tid. På det sättet har jag kunnat se att kunskapsnivåerna i ordförståelsedelen har haft en svagt nedåtgående trend.

Maria Johansson, utvecklare av högskoleprovets orddel sedan 2008, ser en fortsatt nedgång av ordkunskapen bland provtagarna.
Maria Johansson, utvecklare av högskoleprovets orddel sedan 2008, ser en fortsatt nedgång av ordkunskapen bland provtagarna. Foto: Privat

Maria Johansson påpekar dock att provet är lika svårt för dem som skriver det.

– Under en period på tio år har vi kunnat se att provtagarnas ordkunskaper minskat svagt, och det leder till att provets svårhetsgrad följer samma trend. Provets medelpoäng ska alltid vara densamma. Det kan sägas innebära att provet alltid är lika svårt för dem som faktiskt skriver provet.

Annons
Annons

Ordförståelsedelen är alltid konstruerad så att medelvärdet ligger på 11 poäng av 20, och de ord som används i provet väljs utifrån hur många procent som tidigare har svarat rätt på ordet.

– Högskoleprovet är ett urvalsprov och inte ett kunskapsprov. Ordprovet är en mätning av ordförståelse. Många som ser orden i högskoleprovet kan förvånas över att man skulle behöva just de orden som kommer i provet för att kunna studera på universitetet. Så är det inte, utan klarar du ett bra resultat på orddelen i provet så visar det helt enkelt att du har ett bra och varierat ordförråd, Maria Johansson.

Vi måste göra vissa avvägningar innan vi beslutar vilket svar som är det mest relevanta. Det är en rolig del av arbetet eftersom man får vara kreativ.

Högskoleprovet har funnits sedan 1977 och fler än 2 500 ord har förekommit i den verbala delen. Provutvecklare måste ständigt hitta nya ord som inte har förekommit i provet tidigare. Därtill måste orden även vara så pass etablerade att återfinns i ordböckerna.

– Man får tänka på att ord som upplevs som svåra kan få en högre rättsvarsfrekvens om svarsalternativen är mycket distinkta. Samtidigt så kan ord som upplevs som lätta få ett lägre antal rätta svar om svarsalternativen är väldigt lika varandra. Vissa ord har ju flera betydelser, och då måste jag och mina medarbetare göra vissa avvägningar innan vi beslutar vilket svar som är det mest relevanta. Det är en rolig del av arbetet eftersom man får vara kreativ.

Maria Johansson nämner studien ”Ord för ord” som publicerades av forskarna Anna W Gustafsson och David Håkansson för ett år sedan. Där har de undersökt hur den procentandel som svarar rätt på högskoleprovets orduppgifter förändrats mellan 2000 och 2011.

Annons
Annons

– De fann att ordförståelsen bland de unga provtagarna gradvis hade gått ner något, och att nedgången var störst för ord med nordiskt och germanskt ursprung, som exempelvis ”anspråk” eller ”betingelser”. Däremot hade förståelsen ökat något för ord av latinskt eller engelskt ursprung, som ”panorama” och ”entreprenör”.

Nedgången kan bero på att läsvanorna har förändrats, unga läser i dag kanske kortare texter som bloggar, på internet och smartphones.

Studien antydde även att klyftan mellan yngre och äldre provtagare hade ökat. Maria Johansson menar att det är logiskt att provuppgifterna upplevs som lättare för den lilla provtagaregruppen som är över 40 år, när ordförståelsen bland den stora gruppen unga provtagare sjunker. Men att man även får ha i åtanke att ordförrådet växer med åren.

– Nedgången kan bero på att läsvanorna har förändrats, unga läser i dag kanske kortare texter som bloggar, på internet och smartphones. Tidigare generationer kanske läste mer skönlitteratur och fler utmanande texter.

Maria Johansson menar att läsvanorna har förändrats och att det som tidigare kallades för bokslukaråldern kanske inte längre finns på samma sätt. Hon reflekterar vidare om att en annan anledning till de minskade ordkunskaperna skulle kunna vara papperstidningens minskade utbredning efter 2006.

– Tidigare fanns oftare en papperstidning hemma på köksbordet, vilket gav tillgång till olika sorters texter som debattartiklar eller kulturtexter. Idag läser man kanske mer av lättare texter.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons