Annons

”Högsta prioritet att säkra Stockholms elförsörjning”

Anna König Jerlmyr skriver att elnätsregleringar riskerar att hämma nödvändiga investeringar, och att läget är särskilt allvarligt för Stockholm.
Anna König Jerlmyr skriver att elnätsregleringar riskerar att hämma nödvändiga investeringar, och att läget är särskilt allvarligt för Stockholm. Foto: Malin Hoelstad

Stockholms elnät är i dagsläget både eftersatt och underdimensionerat. Marginaler saknas för att klara hög belastning. Samtidigt går utvecklingen mot ett allt mer elektrifierat samhälle. Stockholms framtida elförsörjning är därför en av mina viktigaste prioriteringar, skriver Stockholms finansborgarråd Anna König Jerlmyr (M).

Under strecket
Publicerad

DEBATT | ELNÄTEN

Tillgång till energi är grundläggande för att ett modernt samhälle ska kunna växa och utvecklas, och Stockholm är inget undantag. Tekniska framsteg som elbilar, 5G, automatiseringar och nya innovationer skapar fantastiska möjligheter men kräver sina kilowattimmar, elledningar och fördelningsstationer. Stadens elnät är i dagsläget både eftersatt och underdimensionerat. Marginaler saknas för att klara hög belastning, något som blir som mest påtagligt under mycket kalla vinterdagar.

Det finns en begränsning för hur många element eller annan utrustning som kan anslutas samtidigt innan säkringen går i en lägenhet. Samma problem kan uppstå i ett större elsystem, exempelvis elnätet för en hel stad, och det är en utveckling som i Stockholm riskerar att komma allt närmare. Även andra större städer i Sverige såsom Uppsala, Göteborg och Malmö står inför samma dilemma. Problemet, liksom lösningarna, är sålunda både en regional och nationell fråga.

Med den tekniska utvecklingen och elektrifieringen av samhället följer allt högre krav på en trygg och utökad elförsörjning, vilket gör att de nuvarande bristerna i elsystemet kommer att bli än mer påtagliga framöver. El är en förutsättning för utbyggnad av bostadsområden, kollektivtrafik och annan infrastruktur. För att Stockholm ska kunna fortsätta att utvecklas och stå sig i den internationella konkurrensen måste gemensamma krafter till för att elnätens kapacitet ska säkras och utökas.

Annons
Annons

Elförsörjningen är beroende av att staten genom Svenska Kraftnät underhåller och utvecklar det rikstäckande stamnätet i takt med slitage och ökade behov, och även av att lokala elbolag sköter om och bygger ut regionala och lokala elnät så att elen kan nå slutkonsumenterna.

Olyckligtvis är elnätet eftersatt, både i de rikstäckande och lokala delarna, och det kommer att krävas stora investeringar för att upprätthålla den eleffekt som finns i dag. Samtidigt måste kapaciteten utökas.

Stockholms stad har medfinansierat Svenska Kraftnäts utbyggnad av inmatningskapaciteten till Stockholm med närmare en miljard kronor för att på så sätt säkerställa eleffekten i hela regionen.

De lokala elbolagen står även de inför stora investeringar för att kunna möta det växande elbehovet. Men det avkastningstak som den tidigare energiministern Ibrahim Baylan (S) införde, trots många instansers avrådan, underlättar knappast. Tvärtom. Enligt den förra regeringens beräkningar kommer ramen för vad elnätsföretagen kan plocka ut i avgifter att minska med 60 miljarder kronor mellan 2020 och 2023. När intäkterna kraftigt minskar försämras också möjligheten att genomföra nödvändiga investeringar.

Det gör i sin tur att det råder tvivel om huruvida regeringens prisreglering är förenlig med EU-rätten, ett faktum som Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt, nyligen lyfte i SvD (15/10). Elmarknaden är en del av EU:s inre marknad och ett grundläggande krav från EU är att tarifferna ska vara utformade så att de garanterar att nödvändiga investeringar i näten kan ske.

Annons
Annons

Som svar på en skriftlig fråga från Europaparlamentariker Christofer Fjellner (M) svarade EU-kommissionen i höstas att de för närvarande överväger hur de bäst kan följa upp saken gentemot svenska myndigheter. Sverige har tidigare fällts av EU-domstolen för att inte ha följt EU-direktivet för elmarknaden, och nu tycks kommissionen förbereda ännu ett överträdelseärende. Det kan väl knappast vara regeringens målsättning? Att söka låtsas som att EU-rätten inte finns är kortsiktigt och gynnar ingen.

Den svenska elnätsregleringen har därutöver ändrats sju gånger sedan 1996. Ryckigheten i regelverket utgör i sig en försvårande omständighet för elbolagen att göra förutsägbara och långsiktiga investeringar.

Lägre vinst och ett oförutsägbart regelverk kryddas i Stockholm ytterligare av att investeringar generellt är dyrare att genomföra här än i övriga landet.

De nödvändiga investeringar som Stockholms elförsörjning står inför är inte bara kostsamma och omfattande utan innebär dessutom en komplicerad process där många instanser måste samverka. Mark måste avsättas för elledningar, transformator- och fördelningsstationer. Vatten, avfall och ledningar behöver samlokaliseras. Detaljplaner måste skyndas på, tillståndsprocesser gå smidigt och juridiska avtal skrivas. Kort sagt finns det gott om samlade planeringsutmaningar.

Staden står redo att ta ett helhetsansvar för arbetet och bistå med expertis, planering och samordning, bland annat genom att tillsätta en centralt placerad elgeneral med uppgift att koordinera det komplexa projektet och se till att de många olika trådarna knyts ihop.

Annons
Annons

Men kostnaden för själva renoveringen och utbyggnaden av elnätet kan inte bäras av stockholmarna, utan hör hemma hos nätägare och nätbolag.

Att tillse att Svenska Kraftnät och lokala elleverantörer får förutsättningar att uppfylla sitt uppdrag faller på regeringens bord. Ett första steg är därför att energiminister Anders Ygeman (S) ser över regelverket och inför lättnader, vilket inkluderar en översyn av Baylans avkastningstak. Den nya regleringsförordningen behöver arbetas om så att den lever upp till elmarknadsdirektivets krav.

Utvecklingen mot ett elektrifierat samhälle går allt snabbare och Stockholm står med ena foten i framtiden. Som finansborgarråd vill jag att kollektivtrafiken och tunnelbanan ska kunna fortsätta att byggas ut och att Stockholm ska förmå locka internationella företag och investeringar och ge välstånd till hela landet också framöver. Att stadens tillväxt hämmas av det allt mer ansträngda elsystemet är ett problem som skyndsamt måste lösas.

Stockholms framtida elförsörjning är därför en av mina viktigaste prioriteringar. Staden kommer att driva på för ett fördjupat samarbete med stat och elbolag för att arbetet ska kunna genomföras på bästa sätt, och vi kommer att göra vår del för att Stockholm ska kunna fortsätta att växa och möta morgondagens behov. Men för att vi ska nå dit behöver vi arbeta tillsammans, och andra måste också göra sitt.

Anna König Jerlmyr (M)
finansborgarråd

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons