Högteknologiska åkrar ska göra jordbruket hållbart

Drönare, nedgrävda sensorer och uppkopplade maskiner ska göra jordbruket mer hållbart. Uppgifter om allt från näringsämnen i marken till växtstatus och väder samlas in och analyseras i en molntjänst – och på sikt ska informationen kunna användas för att styra självkörande eltraktorer.

Under strecket
Publicerad

Jonas Engström på åkern i Ultuna.

Foto: David Lagerlöf/RiseBild 1 av 1

Jonas Engström på åkern i Ultuna.

Foto: David Lagerlöf/RiseBild 1 av 1
Jonas Engström på åkern i Ultuna.
Jonas Engström på åkern i Ultuna. Foto: David Lagerlöf/Rise

Åkern på Sveriges lantbruksuniversitet i Ultuna utanför Uppsala ser ut som en helt vanlig åker. Inom några veckor ska de helt vanliga grödorna höstraps, vete, havre och korn börja odlas här. Men det är också det enda som är normalt med den här marken.

Så snart tjälen släppt ska åkern delas upp i fyra delar och bli ett testområde för digitaliserat jordbruk, en så kallad testbädd. Projektet drivs av det statliga forskningsinstitutet Rise i samarbete med partners som Ericsson, Telia, SMHI och Jordbruksverket.

Utöver grödorna ska en mängd sensorer grävas ner som ska samla in data om markens innehåll av näringsämnen och fukt på olika djup. Samtidigt kommer driftsdata från jordbruksmaskiner och redskap att loggas medan uppgifter om växtstatus och lokalt väder samlas in via satelliter, väderstationer och drönare.

– Tanken är att vi ska digitalisera de här åkerbitarna så mycket vi kan, säger projektledaren Jonas Engström på Rise.

Den insamlade datan hamnar sedan i en molntjänst som analyserar den och genom att värdera olika scenarion ska hjälpa lantbrukare att ta beslut om när och hur mycket man ska vattna, så, skörda och så vidare.

– När man bedriver jordbruk, speciellt växtodling, är man utlämnad till vädrets makter. Det är mycket som bestäms av biologiska processer i marken och i växten, och det gäller att kunna optimera sina insatser så att man gör dem i rätt tid och varken gör för lite eller för mycket, säger Jonas Engström.

Får man en förarlös maskin kan man gå ner väldigt mycket i storlek och i stället ha flera.

Han säger att digitaliseringen inom jordbruket handlar mycket om att öka produktionen och samtidigt minska dess miljö- och klimatpåverkan. I dag är jordbruket Sveriges tredje största källa till utsläpp av växthusgaser efter tung industri och inrikes transporter.

– Det här handlar både om ekonomisk hållbarhet, att lantbrukare kan klara sig över tid och ha lönsamhet, men också olika typer av miljörelaterad hållbarhet, som utsläpp av näringsämnen, klimatgasutsläpp och användning av produktionsresurser som kvävegödsel och bekämpningsmedel, säger Jonas Engström.

Tanken är att den insamlade datan på sikt ska kunna användas för att styra automatiserade maskiner, robotar och självkörande elfordon på en gård. Det skulle innebära stora ekonomiska fördelar eftersom förarkostnaden försvinner.

– En tydlig utveckling vi ser i dag är att jordbruksmaskinerna blir större och större. De ska vara så effektiva som möjligt så att man kan få ner förarkostnaden i kalkylen. Det leder dock till markpackning och en massa andra problem. Men får man en förarlös maskin kan man gå ner väldigt mycket i storlek och i stället ha flera. Dessutom kan man använda maskinerna en större del av dygnet så att man får upp produktiviteten.

Man kan se digitaliseringen som en möjliggörare för eldrift på jordbrukssidan.

Ett problem i dag är att eldrivna jordbruksmaskiner måste utrustas med väldigt stora batterier för att kunna köras i många timmar i sträck. Men eftersom automatiserade fordon kan åka och ladda när som helst skulle många lantbrukare kunna byta ut sina dieseldrivna jordbruksmaskiner mot mindre, självkörande varianter som går på el.

– Man kan se digitaliseringen som en möjliggörare för eldrift på jordbrukssidan. Och eldrift jämfört med dieseldrift innebär en väldigt stor energieffektivisering. Vi har gjort simuleringsstudier som pekar på 60 procents minskning av energimängden som går åt. Samtidigt är skillnaden i utsläpp av klimatgaser jättestor, bortåt 90 procent. Och går du som lantbrukare över till el kan du producera den lokalt på gården, med solceller eller vindkraft eller biogas.

Efter reklamen visas:
Är växthusodling svaret på hur maten ska räcka till alla?
Annons
Annons
Annons
Annons