Annons

”Höjd skatt på spel en utväg för Shekarabi”

Staten kan indirekt minska omfattningen av spelreklamen genom att höja spelskatten. En sådan höjning kan aviseras redan den 10 april i regeringens kommande ekonomiska vårproposition. Det skriver nationalekonomen David Sundén.

Under strecket
Publicerad

Civilminister Ardalan Shekarabi vill få spelbranschen att på egen hand begränsa spelreklamen.

Foto: Björn Lindahl/Aftonbladet/IBLBild 1 av 2

David Sundén.

Foto: PrivatBild 2 av 2

Civilminister Ardalan Shekarabi vill få spelbranschen att på egen hand begränsa spelreklamen.

Foto: Björn Lindahl/Aftonbladet/IBLBild 1 av 1
Civilminister Ardalan Shekarabi vill få spelbranschen att på egen hand begränsa spelreklamen.
Civilminister Ardalan Shekarabi vill få spelbranschen att på egen hand begränsa spelreklamen. Foto: Björn Lindahl/Aftonbladet/IBL

DEBATT | SPELBRANSCHEN

Den 14 februari ställde civilminister Ardalan Shekarabi spelbranschen inför ett ultimatum: ta initiativ till att minska omfattningen och aggressiviteten i spelreklamen annars vidtar regeringen åtgärder för att begränsa marknadsföringen. Tidsfristen löper ut den 31 mars. Uttalandet har lett till frågetecken om staten överhuvudtaget kan begränsa mängden spelreklam och spekulationer om att sådana åtgärder kräver grundlagsändringar som tar många år att genomföra. De som tror att civilministerns ultimatum är ett tomt hot tar grundligt fel.

Istället för direkta åtgärder, med tidskrävande utredningar och lagändringar, kan staten indirekt minska omfattningen av spelreklamen genom att höja spelskatten. En sådan höjning kan aviseras redan den 10 april i regeringens kommande ekonomiska vårproposition.

Annons
Annons

Skatten på spel är i dag 18 procent av spelbolagens intäkter från spel. En höjning av skatten minskar direkt spelbolagens intäkter efter spelskatt och bör i stor utsträckning minska bolagens utgifter för marknadsföring lika mycket. Skälet till detta är att spelbolagen är trängda från två håll.

Från ägarhåll finns kravet på avkastning. Investeringarna i marknadsföring på den svenska spelmarknaden har under lång tid varit mycket höga. Det finns all anledning att tro att ägarna vill räkna hem resultatet av dessa investeringar och att de inte är villiga att dra ned på sina krav på grund av en högre skatt.

Från spelarhåll finns kravet att återbetalningen från spelen ska vara lika hög som spelarna vant sig vid under en lång tid av spelande på utländska sajter. Konkurrensen om spelarna på marknaden är mycket hård och 72 licensierade spelbolag ska dela på en marknad för nätkasino och vadhållning värd knappt 12 miljarder kronor 2018. För de spelare som vill byta spelbolag är kostnaden för detta närmast obefintlig och går på mindre än en minut. De spelbolag som försöker vältra över en skattehöjning på spelarna i form av lägre återbetalning löper en stor risk att snabbt förlora sina kunder.

Spelbolagens möjligheter att täcka upp för en höjd spelskatt på kort sikt är därför begränsat till att minska kostnaderna. Detta berör främst kostnaderna för marknadsföring som är den i särklass största kostnaden och som i många spelbolag uppgår till över 20 procent av spelintäkterna och i vissa bolag till över 40 procent.

Annons
Annons

En skattehöjning som enbart motiveras av att civilministern och en stor del av svenska folket tycker att spelreklamen är ”för omfattande och aggressiv” kan naturligtvis ifrågasättas. Ett av skälen till att skatten sattes till 18 procent, istället för 20 procent, var att skattebördan för spelbolagen inte skulle bli för hög och begränsa företagens vilja att investera i långsiktigt konsumentskydd. Nu finns dock indikationer på att ”skatterabatten” på 2 procentenheter inte används som tänkt, utan snarare investeras i reklam. Redan dagar efter att den nya lagen trätt i kraft den 1 januari larmades om att vissa spelbolag inte levde upp till lagens krav på spelansvar, omsorgsplikt och måttfullhet i marknadsföringen. Spelinspektionen har beslutat om sanktioner mot två spelbolag med en sanktionsavgift på 4 miljoner kronor i ett av fallen. Spelinspektionen och Konsumentverket utreder dessutom ett flertal andra ärenden. Om myndigheternas utredningar visar på att bolagen systematiskt bryter mot kraven är detta ett starkt motiv till att slopa ”skatterabatten”.

Uppenbarligen är regeringen och stora delar av befolkningen redan nu positiva till åtgärder som kan minska omfattningen av spelreklamen. En skattehöjning beslutas av riksdagen där en höjning inte med säkerhet har stöd. Eventuellt motstånd i riksdagen mot en höjning kan minska om det visar sig att statens intäkter från spel minskat i och med omregleringen. Om dessutom spelproblemen visar sig öka stiger pressen ytterligare på riksdagen. En skattehöjning är då en snabb och enkel lösning för att försöka åtgärda problemen, samtidigt som regering och riksdag visar sig handlingskraftiga inför de väljare som tröttnat på spelreklam.

Annons
Annons

David Sundén.

Foto: PrivatBild 1 av 1

Det kan verka märkligt att civilministern redan efter en månad med ny lagstiftning hotar med ytterligare lagstiftning. I synnerhet eftersom allt talar för att spelreklamen kommer minska med tiden. Detta kan ses som att regeringen redan nu underkänner sin egen omreglering. Civilministerns utspel om spelreklam ska snarare ses som en första uppvisning att staten nu tagit kontroll över spelmarknaden och prövar sina möjligheter att styra den.

Erfarenheterna från Storbritannien, vars reglering av spelmarknaden varit en förebild för den svenska, är att en lång rad krav på skärpningar är att vänta inom fler områden än reklam. Detta är en total omsvängning mot tidigare, där staten tvingades acceptera att utländskt reglerade spelbolag sålde spel till svenska konsumenter med oklart konsumentskydd och utan att betala skatt i Sverige. Omsvängningen är inte en slump utan är helt och hållet ett planerat resultat av den nya marknadsreglering som togs i kraft vid årsskiftet. Mot den bakgrunden är den nu uppkomna diskussionen om spelreklam ett tecken på att omregleringen har lyckats: staten har gått från passiv bisittare till aktiv kravställare.

När spelbranschen och civilministern återupptar diskussionerna om spelreklam är det således inte spelbolagen som har trumf på hand, utan staten som nu skördar frukterna av en smart marknadsreglering. Spelbranschen bör redan nu förbereda sig på att det med tiden kommer fler krav på skärpningar.

David Sundén
ekonomie doktor, författare till rapporten En ny giv – En ESO-rapport om regleringen av spelmarknaden samt expertförfattare i Spellicensutredningen

David Sundén.
David Sundén. Foto: Privat
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons