Annons

Höjda Pisa-poäng kan ge Sverige mångmiljardlyft

Foto: Lars Pehrson

Bättre resultat i Pisa kan höja Sveriges BNP med tusentals miljarder under kommande årtionden, visar en ny rapport om vinsterna med höjda elevkunskaper. Och det finns en grupp elever som är mest lönsam att satsa på.

Under strecket
Publicerad

BONN En förbättring med 25 poäng i den internationella elevundersökningen Pisa, som genomförs vart tredje år, skulle höja bruttonationalprodukten i EU med 71 000 miljarder euro under resten av århundradet.

Beräkningarna som lades fram på måndagen, dagen före den internationella Pisa-rapporten som presenteras nu på tisdag, understryker att ett lyft på 25 Pisa-poäng kräver stora insatser – men det är inte omöjligt.

– Ett antal länder har klarat det med hjälp av reformer, bland dem Polen, Portugal och Tyskland, påpekar Ludger Wössman, chef för tyska ifo-institutets Centrum för utbildningsekonomi som har författat rapporten tillsammans med Eric Hanushek vid Stanford University.

Även Sverige har varit med om en stark förbättring efter Pisa-chocken 2012/2013 då Sverige rasade under OECD-snittet i samtliga tre undersökta kunskapsområden. Bara för att i nästa undersökning 2015/2016 komma tillbaka igen.

Avgörande för att ett land ska kunna dra upp tillväxten är dock att kunskapsnivån lyfts över respektive lands normalnivå, alltså inte en återgång till tidigare nivåer.

De ekonomiska vinsterna kommer inte heller snabbt. För att reformer ska ge utdelning måste de hinna sätta sig. Samtidigt måste näringslivet se en ny generation bättre kvalificerade ungdomar komma ut på arbetsmarknaden innan företagen anpassar sig.

På lång sikt skulle ett kunskapslyft i Sverige motsvarande 25 Pisa-poäng generera en bruttonationalprodukt som är 1 757 miljarder euro större än utan sådana förbättringar.

Undersökningen visar att Sverige har mest att vinna på att förbättra kunskaperna i gruppen av lågpresterande skolelever som förfogar över inte mer än grundläggande färdigheter. Reformer riktade mot denna grupp har potential att förbättra ekonomin med över 1 000 miljarder euro mot slutet av århundradet.

Mindre effekt ger däremot satsningar på elever som lämnar skolan utan avgångsbetyg. Allra minst är utdelningen av att satsa på de allra bästa eleverna.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons