Finansdirektören Meng Wanzhou.
Finansdirektören Meng Wanzhou. Foto: Darryl Dyck/AP

Ett halvår efter gripandet – Huawei hotas av kollaps

Dottern till Kinas stenrika grundare av Huawei, världens andra största mobiltillverkare, sitter i arrest och en hel värld anklagar företaget för spioneri. Här är den märkliga historien om rikedom, politik och brott mot mänskligheten – som nu påverkar miljontals mobilanvändare.

Uppdaterad
Publicerad

Det skulle bara bli en mellanlandning.

Ett kort återseende av Vancouver, staden hon tidigare bodde i.

Finansdirektören Meng Wanzhou var på väg från Hongkong till Mexiko.

Men planet lyfter utan henne.

Hon grips på flygplatsen på amerikanska myndigheters begäran.

Kort därpå pryder arresteringen världens nyhetsmedier.

Rubrikerna skulle inte avta. Sex månader senare är proportionerna enorma: nervösa techjättar, upptrappat handelskrig, miljontals kluvna konsumenter och två supermakter på krigstigen.

Meng Wanzhous far, Ren Zhengfei, startade Huawei 1987. Wanzhou klev in i bolaget sex år därpå med uppdraget att svara i telefon.

Efternamnet har hon tagit från sin mor, Zhengfeis första fru.

Dottern förblev bolaget trogen och avancerade i graderna. 2011 presenterades Wanzhou som dess finanschef. Förra året ersatte hon sin far som vice styrelseordförande.

Men hennes symboliska funktion trumfar titlarna.

För Huawei har hon representerat hoppet om att bli betraktad som en internationell mobiltillverkare bland andra.

En hög ambition sett till utgångspunkten.

Annons

Huawei är världens andra största mobiltillverkare, före Apple men efter Samsung. Men ”Kinas bedrift”, som företaget heter översatt till svenska, har länge slagits mot bilden av en förklädd marionettdocka i den kinesiska regimens händer. Det senaste året har bilden förstärkts.

Huaweis egen deklaration, ”ett privat bolag helt och hållet ägt av medarbetarna”, punkterades i rapporten ”Who owns Huawei?”. Rapportförfattarna anklagar Huawei för att i själva verket kontrolleras av den kinesiska staten. Enligt kinesisk lag är landets företag skyldiga att bidra till den nationella cybersäkerheten.

En Huawei-affär i Guanxi.
En Huawei-affär i Guanxi. Foto: Sipa Asia/AP

Hur det ligger till är komplicerat att besvara. Den privata bolagsformen försvårar insyn. När styrelsens Jiang Xisheng skulle förklara den för en grupp reportrar tog det 90 minuter, enligt personer som var där.

Annons

Men kontroverserna runt bolaget rör knappast bara ägarförhållanden. Bolaget anklagas för att understödja övervakning och kartläggning av medborgare. Huawei har avslöjats använda sin ansiktsigenkänningsteknik för att identifiera minoritetsgrupper i västra Kina. Förtrycket mot muslimska uigurer fördöms av omvärlden. En miljon befaras ha satts i arbetsläger i Xinjiang. Människor vittnar om tortyr och hjärntvätt.

Och på en global marknad är image en viktig valuta.

Finanschefen och fyrabarnsmamman Meng Wanzhou brukar beskrivas som en modernare och mer polerad version av sin far. Medan han hållit sig undan och spätt på misstankar om mystiska samband med den kinesiska regimen så har hon rest jorden runt och deltagit i olika företagsevents.

En strategisk manöver i jakten på marknadsandelar i Europa och USA.

Samtidigt har hennes namn under flera år kopplats till Iran. Mellan februari 2008 och april 2009 var hon styrelseledamot i Skycom Tech, som anklagas för att ha sålt utrustning till Iran i strid med USA:s och EU:s sanktioner.

Det var också på grund av de misstänkta Irankopplingarna som hon greps på flygplatsen i Vancouver i december.

Sex månader senare, det vill säga härom veckan, förbjöd Trumpadministrationen all export till Huawei och uppmanade andra länder att följa amerikanskt exempel. Restriktionerna mildrades visserligen genom att skjutas upp 90 dagar men orsakade stor dramatik.

Annons

Google meddelade att man avslutar samarbetet med Huawei. För Huaweianvändaren innebär det att uppdateringar av operativsystemet Android, som driver mobilerna, och Google-appar som Gmail och Youtube blir otillgängliga.

Huaweis monter på en digitalnässa i Kina.
Huaweis monter på en digitalnässa i Kina. Foto: Zhang Bin/AP

De amerikanska techjättarna är fogliga. Risken för regleringar på hemmaplan håller dem i skinnet. Det tidigare mer egenmäktiga manéret har ersatts av försiktighet och följsamhet. Åtminstone utåt. För Huawei uppger att man nu ”för samtal” med Google.

Analysfirman Aretes grundare Richard Kramer, en yvig före detta Goldman Sachs-anställd känd för att inte linda in sina utsagor om techindustrin, svarar på bräcklig linje från en gata i New York. Han ursäktar ambulansernas oljud och påstår sedan att de amerikanska jättarna är lika goda kålsupare som de kinesiska.

Annons

– Facebook och Google har tjänster som du använder varje dag och som övervakar miljarder människor. Det är därför som Kina inte har Facebook eller Google på sin lokala marknad. Självklart skulle de här bolagen förneka det här, men precis som Huawei är de ju under utredning i USA för tillfället. Det är hyckleri att USA anklagar kineserna – utan att presentera bevis – för precis samma sak som de själva gör.

Du hävdar att de är likadana?

– Vi vet inte. Argumentet som förts fram är att lagen i Kina kräver att alla företag – om de tillfrågas - lämnar över data eller samarbetar med regeringen. Detta är ingen överraskning. De flesta länder har liknande lagar av nationella säkerhetsorsaker, inklusive Sverige.

Men det handlar inte bara om amerikansk fruktan. Varningslamporna om Huawei har tänts på flera håll. Förutom USA har Australien och Nya Zeeland blockerat bolaget från att leverera utrustning till de kommande 5G-näten, av rädsla att den ska användas för spionage.

Godis på Huaweis svenska kontor i Kista.
Godis på Huaweis svenska kontor i Kista. Foto: Tomas Oneborg

Flera andra länder – som Tyskland, Storbritannien och Norge – överväger samma drag.

Annons

Chefen för den brittiska underrättelsetjänsten MI6, Alex Younger, har varnat för riskerna med kinesisk utrustning. Telekombolagen EE, Vodaphone och flera andra utesluter nu Huaweis telefoner i sina 5G-erbjudanden. Andra överväger att överge bolagets produkter, inte minst på den för Huawei mycket viktiga europeiska marknaden.

Huawei tillbakavisar alla misstankar. Bolaget och dess värdland hoppas på en snabb lösning.

Kina krävde direkt efter arresteringen att finanschefen skulle släppas fri, men kanadensiska och amerikanska myndigheter har hållit fast vid sina beslut och försäkrat Kina och Huawei om en rättvis prövning.

Själv verkar Meng Wanzhou vid relativt gott mod. Hon släpptes mot borgen men hålls kvar i Kanada med elektronisk fotboja och väntas lämnas ut till USA . I ett meddelande till de 180 000 medarbetarna på företagets intranät beskriver hon till sin personliga utveckling:

”Trots att jag fysiskt är inskränkt till en väldigt begränsad yta, har mitt inre jag aldrig känts så färgsprakande och vidsträckt.”

Den ”väldigt begränsade yta” hon hänvisar till är sin egen villa med sex sovrum och fem badrum. I maj beviljade en domare i British Columbia Supreme Court uppgradering till ett annat hus.

Parallellt med hennes fall pågår handelskriget i vilket företaget hon arbetat på i 26 år nu står i centrum.

Annons

I intervjuer hävdar Huawei att läget är under kontroll och att krisen sannolikt snart kommer att lösas; konsumenterna ska inte alls vara oroliga.

Det råder dock oenighet om saken. Om historien fortsätter på inslaget spår har både konsumenter, investerare och företag i både Kina och globalt anledning att darra.

Såväl den som står i en butik med en mobil från Huawei i handen som den som planerar att köpa aktier i telekomindustrin lär tänka efter först och ställa sig frågan om Huaweis produkter är att lita på och kommer att fungera när bolaget överges av sina underleverantörer.

Grundaren Ren Zhengfei dementerar att Huawei skulle ha problem. USA:s svartlistning ”får ingen påverkan på det här företaget”, deklarerade Ren till kinesiska journalister i tisdags.

Frågan är hur Huaweis varumärke i väst påverkas nu. En image som byggts upp under många år är snabbt på väg att tappa sitt värde.

En Huawei-affär i Guanxi.

Foto: Sipa Asia/AP Bild 1 av 3

Huaweis monter på en digitalnässa i Kina.

Foto: Zhang Bin/AP Bild 2 av 3

Godis på Huaweis svenska kontor i Kista.

Foto: Tomas Oneborg Bild 3 av 3