Annons
Foto: Everett Collection/IBL

Hon minns Hitlers bomber: ”Fascism hotar åter Europa”

I en SvD-intervju säger USA:s tidigare utrikesminister Madeleine Albright att europeiska länder återigen riskerar att utvecklas till fascistiska diktaturer. Läget för demokratin är allvarligt i Viktor Orbáns Ungern. Men tendenserna finns i Polen, Italien och även Tyskland.

I en ny bok varnar Albright för konsekvenserna av dagens politiska utveckling – på båda sidor av Atlanten.

Uppdaterad
Publicerad

Hitlers bomber över London är bland det första hon minns. Hon kan i huvudet framkalla den vidriga gröna färgen i skyddsrummet under lägenheten i Notting Hill, familjens bombsäkra bord av järn och att hon som femåring inte begrep hur hennes pappa, en diplomat i exil som jobbade för BBC, kunde få plats i radioapparaten.

Vad som gör mig annorlunda mot en normal infödd amerikan är att jag har sett byggnader som flygbombats sönder.

Hennes familj flydde Tjeckoslovakien undan nazister och fascister inte en utan två gånger. De hamnade till slut i USA. Och flyktingbarnet Madeleine kom att nå de högsta positioner hon kunde i sitt nya land: FN-ambassadör och USA:s första kvinnliga utrikesminister under president Bill Clinton. Som sådan sammankallade hon årliga möten med kvinnliga kollegor där Sveriges Lena Hjelm-Wallén och Anna Lindh deltog.

– Vad som gör mig annorlunda mot en normal infödd amerikan är att jag har sett byggnader som flygbombats sönder. De flesta amerikaner före den 11 september 2001 hade aldrig sett det, reflekterar Madeleine Albright i en intervju med SvD.

Foto: Manuel Balce Ceneta/AP

Rösten på telefon från Washington bär inga spår av hennes 81 år. Hon undervisar fortfarande utrikespolitik på Georgetown University och ger intervjun i samband med att hennes senaste bok släpps. Den har en alarmerande titel, ”Fascism: En varning”.

– Det är meningen att den ska vara alarmerande. Jag lyfter fram olika händelser som besvärade mig och som fick mig att gå tillbaka och göra research om vad som hände i Europa efter första världskriget.

I boken, som SvD har läst, drar Albright direkta paralleller från dagens politiska klimat i USA och Europa tillbaka till Mussolinis Italien och Hitlers nazi-Tyskland.

Vad är fascism och hur känner man igen den?

– Fascism är ingen ideologi, utan en process. Det är inte som att läsa Karl Marx eller något sådant, säger Albright.

Jag är väldigt försiktig med att säga att den ena eller andra ledaren är fascist.

Hon definierar fascism som en rörelse eller ett parti som är beredd att ta till vilka medel som helst – våld, mord, fängslande av politiska motståndare, förakt för rättsstat och fria medier – för att nå sina politiska mål.

Det är svårt att göra i en stabil demokrati. Men demokratin är ibland dåligt rustad för att stå upp mot en stark kraft som fascismen. I boken poängterar Albright att ”det är inte alltid den goda sidan som vinner, framför allt inte när den är splittrad och mindre beslutsam än motståndarsidan”.

– Jag är väldigt försiktig med att säga att den ena eller andra ledaren är fascist, poängterar hon, men däremot att vissa element i en process är värda att notera.

Foto: Jasper Colt-USA TODAY/Sipa

Vilka regeringar och rörelser skulle du tycka är de mest alarmerande i Europa just nu?

– På många sätt är den process som är mest komplett just nu i Europa Viktor Orbáns i Ungern, säger Madeleine Albright.

– Han använder sin makt för att ingjuta en annorlunda ideologi om vad Ungern behöver. I väldigt mycket är det en process där han har identifierat sig själv med majoriteten på bekostnad av dem som tycker annorlunda. Och han är i en position, givet de val som genomförts i Ungern, där han har mycket makt. Det är ingen tvekan om det. Han slår också fast att Ungern inte behandlats korrekt, att ungrare som lever i grannländer egentligen är en del av Ungern, sådana saker.

Foto: Francisco Seco/AP

Orbán har gått på tvärs med EU-länder som Tyskland och Sverige med sin flyktingpolitik. Han har skapat ett nytt domstolssystem som regeringen styr över. Och han utsätts för alltmer kritik från människorättsorganisationer i takt med att hans högerparti Fidesz eroderar demokratin, som redan från början var skör.

Det Orbán har gjort i Ungern har också haft effekt på Polen, bland annat när det gäller respektlösheten för rättssystemet.

Nyligen drabbades han av ovanligt ljudliga protester över den ”slavlag” som utökar ungrares arbetstid med motsvarande en extra arbetsdag i veckan.

– Det Orbán har gjort i Ungern har också haft effekt på Polen, bland annat när det gäller respektlösheten för rättssystemet, fortsätter Albright.

I det djupt polariserade Polen är oberoende rättsskipning på väg att undermineras, hävdar regeringens kritiker. Och enligt USA:s tidigare utrikesminister verkar även Italiens nya populistregering se med intresse på Viktor Orbáns reformer.

– Men det land som är mest bekymmersamt att tänka på, beroende på dess förflutna, är Tyskland. Du vet, varifrån kommer plötsligen alla de här ”alt-right"-människorna?

Foto: Richard Drew/AP

Hennes analys av Europa är förstås präglad av familjens historia och ursprung i en nation som blev en nazistisk lydstat.

Ungerns tidigare grannland i norr, Tjeckoslovakien där Madeleine Albright är född, hade utropat sin självständighet från Österrike-Ungern 1918. Men hösten 1938 börjar Hitler ta kontroll över tyskspråkiga regioner utanför Tyskland. Han får igenom kraven på München-konferensen med Storbritannien och Frankrike i september. Och i mars året därpå invaderar diktatorn ett försvarslöst Tjeckoslovakien.

– För någon som är född i Tjeckoslovakien så var München en vattendelare. Britterna och fransmännen gjorde upp med tyskarna, och tjeckoslovakerna tillfrågades inte ens. Och USA var inte där, säger Madeleine Albright.

Nej, precis – USA var inte där, då. Detta faktum är bakgrunden till mycket av Albrights kritik mot president Donald Trump. För efterkrigstiden kom att präglas av ett USA som plötsligt faktiskt ”var där”. Mer eller mindre överallt och på en gång.

Foto: Ingvar karmhed

Många håller inte med henne om att amerikansk närvaro oftast varit av godo. När hon poängterar att presidenter i Washington – oavsett parti – predikat demokrati, mänskliga rättigheter och fördömt fascism, så invänder Albrights kritiker att gudarna ska veta att USA inte alltid levat som det lärt.

Men Japans attack mot Pearl Harbor i december 1941 tvingade Washington in i kriget. Och det går knappast att argumentera emot att effekten blev en amerikansk dominans i internationella relationer och institutioner som varat i över 70 år.

Exempelvis var jag i Marocko i december på en stor konferens om migration. Och USA var inte där.

Fram till nu. Till Trump.

– Hela mitt liv har jag argumenterat för amerikansk inblandning i internationella relationer. Och jag är väldigt oroad av USA:s frånvaro idag under Trump, säger Albright.

– Exempelvis var jag i Marocko i december på en stor konferens om migration. Och USA var inte där.

Kan Trump orsaka bestående skada för USA:s ledarskap internationellt?

– En orsak till att jag skrev den här boken är mina egna och min familjs upplevelser efter starten av andra världskriget, då USA inte var där. Och jag är rädd att om USA är frånvarande i det internationella systemet under en längre period nu så kommer det internationella systemet fortsätta utvecklas utan USA. Det oroar mig, det gör det verkligen.

Hon fortsätter:

– Det Trump och hans administration har gjort är dra nytta av det faktum att vissa amerikaner ifrågasätter varför USA ska göra någonting alls. Trump försöker få det till att amerikanerna är offer, vilket är löjligt. Det du måste göra är att övertyga folk om att utrikespolitik har betydelse, säger Madeleine Albright.

Foto: IBL

Men det handlar inte bara om utrikespolitiken. Även Trump angriper USA:s rättssystem och individuella domare, struntar i fakta och hyllar starka, despotiska ledare som Putin, Erdoğan och exempelvis Filippinernas Rodrigo Duterte.

Trump blev också president tack vare ett utbrett folkligt missnöje med kongressen och andra institutioner. Det hade visserligen funnits långt innan han ställde upp i valet. Men det här året har amerikanerna fått nya skäl att irritera sig. USA:s myndigheter lamslogs av budgetbråket och staten bommade igen i slutet av december. När SvD gör intervjun har 800 000 statsanställda gått utan lön i närmare en månad.

Både Hitler och Mussolini kom till makten i tider av folkliga uppror. De lovade reformer och även Mussolini ville ”dränera träsket” från korruption. Det är i sådana miljöer som fascismen kan få fäste, konstaterar Madeleine Albright. Det sker steg för steg med små förändringar. Var för sig behöver de inte se särskilt alarmerande ut.

Är partier, politiker och andra som stödjer demokrati och mänskliga rättigheter naiva och missar att agera när saker börjar gå för långt?

– Jag vet inte om jag skulle säga naiva, men de är mera idealistiska. Det skulle jag beskriva det som. Och givet historien för de här länderna vi pratar om i Europa så hade man kanske trott att de skulle kunna stoppa den här utvecklingen.

Foto: TT
Foto: Fabio Frustaci/AP
Foto: Manuel Balce Ceneta/AP Bild 1 av 8
Foto: Jasper Colt-USA TODAY/Sipa Bild 2 av 8
Foto: Francisco Seco/AP Bild 3 av 8
Foto: Richard Drew/AP Bild 4 av 8
Foto: Ingvar karmhed Bild 5 av 8
Foto: IBL Bild 6 av 8
Foto: TT Bild 7 av 8
Foto: Fabio Frustaci/AP Bild 8 av 8