Annons

Catarina Kärkkäinen:Hongkongborna förtjänar frihet

Demonstrant på flygplatsen bär en ögonlapp i protest mot polisens agerande.
Demonstrant på flygplatsen bär en ögonlapp i protest mot polisens agerande. Foto: Kin Cheung/AP

Utrikesminister Margot Wallström borde ge demonstranterna i Hongkong Sveriges stöd.

Under strecket
Publicerad

Han ligger med huvudet mot asfalten. Över honom sitter en polis grensle. Två andra står på knä och trycker ned honom mot marken. Under honom har blodet bildat en pöl runt ansiktet. ”Jag förstår. Tryck inte ned mig. Förlåt”, skriker han under gråten. ”Jag har blivit arresterad. Jag gör inte motstånd. Jag förstår. Gör inte detta. Jag ber er.”

Protesterna i Hongkong har pågått sedan mars i år. Den 9 juni demonstrerade hundratusentals personer mot lagförslaget från chefsminister Carrie Lam, utsedd av den kinesiska regimen, som skulle innebära att brottsmisstänkta i regionen kan lämnas ut till Kina.

Det är den mest omfattande öppna protesten i Kina sedan massakern på Himmelska fridens torg i Peking den 4 juni 1989. Den senaste veckan har protesterna eskalerat, och våldet trappats upp. Polisen har använt gummikulor och tårgas. En ung kvinna rapporteras riskera att förlora synen på ena ögat efter att ha blivit träffad av en projektil från ett icke-dödligt vapen.

Den tidigare brittiska kronkolonin lämnades år 1997 tillbaka till Kina mot löftet om ”ett land – två system” efter förhandlingar mellan Kinas högste ledare Deng Xiaoping och den brittiska premiärministern Margaret Thatcher. Det skulle garantera regionens fortlevnad som demokratisk och kapitalistisk, medan Fastlandskina skulle fortsätta styras med socialism med kinesiska förtecken.

Annons
Annons

Thatcher har senare berättat att hon var nedslagen av överenskommelsen. Hon försökte trycka på för större demokratiskt inflytande vid tillfället för underskriften år 1984, men avbröt dessa försök efter massakern på Himmelska fridens torg. ”Alla mina instinkter sade mig att detta var fel tid. Det kinesiska ledarskapet kände sig faktiskt nervöst”, skriver hon i sina memoarer. Storbritannien skulle vänta med ytterligare steg för demokratisering till dess att läget var lugnare. Överlämningen mot löftet om ”ett land – två system” skedde år 1997.

I dag är det svårt att se hur situationen ska kunna lösas på fredlig väg. Carrie Lam har förklarat att ”förslaget är dött”, men inte formellt dragit tillbaka det. Befolkningen i Hongkong är med rätta skeptisk till vad det innebär för framtiden. Regionen har redan upplevt en negativ utveckling med vilken löften om demokrati successivt har bytts ut mot kontroll och repression.

Det är i det långa loppet svårt att ha ett demokratiskt skyltfönster i ett land som i övrigt är utan grundläggande fri- och rättigheter. Yang Guang, talesperson för Kinas Hong Kong and Macao Affairs Office, HKMAO, sade på en presskonferens att man i demonstrationerna ser tecken på terrorism. Det är en retorik som öppnar för ökat polisiärt och militärt våld.

Vad som faktiskt hade kunnat inge demonstranterna hopp är omvärldens stöd. Sedan i fredags ockuperar tusentals demonstranter flygplatsen i Hongkong för att få just det. Utrikesminister Margot Wallström, som i den utrikespolitiska deklarationen utlovade en offensiv för demokrati, har varit anmärkningsvärt passiv.

Ministern uttalade sig senast i juni och sade då att demonstrationerna är intressanta och att det ”finns hopp om att man ska inse att man behöver folkets stöd för det man gör”.

Det är inte första gången som Sverige underlåter att stödja demokratirörelser i världen. Statminister Olof Palme hyllade Fidel Castros Kuba. När våra grannar i Baltikum krävde sin frihet hävdade regeringen Ingvar Carlsson att de inte var ockuperade. Vid Berlinmurens fall frågades det i svensk media hur det skulle gå utan murens stabiliserande faktor.

Nu står vi återigen inför ett val. Tänker regeringen ge sitt stöd till människorna i Hongkong som kämpar för sina rättigheter, och faktiskt kritisera den kinesiska regimen? Eller blir detta ännu ett skamligt avsnitt i Sveriges utrikespolitiska historia?

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons