Foto: TT Illustration: Staffan Löwstedt

”Horace Engdahl talar förstås inte för Akademien”

Hur mycket har egentligen förändrats i Svenska Akademien? Flera bedömare anser att valet av Handke som pristagare är helt i linje med de preferenser som präglade kretsen runt tidskriften Kris på 1980- och 90-talen, där Anders Olsson och Horace Engdahl var tongivande.

Publicerad

Det fanns en tydlig berättelse. Akademien hade lyckats ta sig igenom krisen. Horace Engdahl var ute ur Nobelkommittén, Katarina Frostenson hade lämnat sin stol. En ny priskommitté med externa ledamöter hade säkrat att Nobelpriset blev kvar hos Akademien.

Genom en rad nyinvalda ledamöter skulle den sargade församlingen dessutom bli fulltalig igen – för första gången på 30 år. I maj 2019 talade dåvarande ständige sekreteraren Anders Olsson triumfatoriskt om ”en slutpunkt” och en dröm som skulle förverkligas.

Så kom den gråa hösten. Ledamoten Göran Malmqvist gick bort, vilket innebar att Akademien inte kan bli fulltalig i år heller. Och nu väcker Matilda Gustavssons bok ”Klubben” nya frågor om tillståndet i Akademien.

Horace Engdahl.
Horace Engdahl. Foto: Magnus Liam Karlsson/TT

I boken talar Horace Engdahl om vittnesmålen mot vännen Jean-Claude Arnault. Han menar att avundsjuka kvinnor gått samman för att störta Katarina Frostenson från poettronen, och att DN:s kulturchef velat skada Akademien.

”Horace Engdahl talar förstås inte för Akademien när han intervjuas av Matilda Gustavsson. Citaten representerar inte Akademiens hållning”, skriver ständige sekreteraren Mats Malm i ett mejl till SvD.

Matilda Gustavsson.
Matilda Gustavsson. Foto: Anders Wiklund/TT
Annons

Men boken kastar nytt och besvärande ljus över hanteringen av skandalen kring Arnault och Forum. Samtidigt fortsätter årets Nobelpristagare Peter Handke att skapa krisrubriker.

Innan 2018 och 2019 års pristagare offentliggjordes talade Anders Olsson om att Akademiens kriterier hade förändrats i prisarbetet. Perspektivet hade blivit mer globalt, mindre mansorienterat.

Det finns ju så många fler kvinnor som skriver på en hög nivå i dag än tidigare.

”Det finns ju så många fler kvinnor som skriver på en hög nivå i dag än tidigare”, förklarade Anders Olsson i Babel i oktober.

De som trodde att Akademien nu skulle hitta pristagare utanför Europa, och kanske belöna två kvinnor mot bakgrund av den hittills usla könsbalansen, fick dock fel.

Polska Olga Tokarczuk hamnade snabbt i skuggan av den kontroversielle österrikaren; valet av Peter Handke väckte så många frågor.

– Det var en smula överraskande. Han är ju en väldigt duktig författare, men ingen hade väl tänkt på Handke på väldigt lång tid, säger författaren Agneta Pleijel.

Annons
Agneta Pleijel.
Agneta Pleijel. Foto: Claudio Bresciani/TT

Hon tycker att Peter Handke är en värdig pristagare sett till hans litterära kvaliteter. Men hon uppfattar valet som ett eko från en annan tid – ett val helt i linje med de preferenser som präglade gänget kring tidskriften Kris på 1980- och 90-talen, där Anders Olsson och Horace Engdahl var tongivande.

– Handke beundrades ju av ett visst skikt av människor. Hans författarskap präglas också av en modernism som jag tror har varit mer gångbar för en manlig läsekrets än för en kvinnlig.

Hur menar du?

– Jag tror att han på ett vis är en mycket manlig författare. Han har skrivit en underbar bok om sin mor. Men han speglar också det ensamma, manliga jaget i sitt författarskap.

I Sydsvenskan skriver Per Wirtén, ett gammalt Handke-fan, att han vid en omläsning av Handkes ”Långsam hemkomst” finner att författarens sätt att skriva om kvinnor berör honom illa. Han uppfattar författarskapet som nattståndet, för hårt surrat vid en annan tid.

Annons

Han är en kronjuvel i Horace Engdahls och Anders Olssons estetiska universum.

Valet av Handke kan verka förbryllande när Akademien skakats av en kris som fått många att associera institutionen med mansgriseri och förlegade synsätt. Handke har uttalat sig uppseendeväckande om bland annat metoo, och talat om kvinnor som ”eggar upp män” för att sedan beklaga sig.

Peter Handke.
Peter Handke. Foto: Francois Mori/AP

Kanske handlar valet av Handke bara om att Akademien vill premiera en framstående författare som det nu är hög tid att belöna, med tanke på hans ålder. Handke har länge funnits med på listorna.

– Man kan konstatera att han är en kronjuvel i Horace Engdahls och Anders Olssons estetiska universum, säger Mattias Berg, kulturjournalist på Sveriges Radio som under många år har följt Svenska Akademien.

Annons

För honom ser det ut som ett statement att Akademien just i år belönar en författare som så tydligt förkroppsligar 80-talets syn på estetik, en författare som talar om sig själv som ”ren litteratur”.

– Det kan också vara så att några av dem som inte har velat ge Handke priset inte längre sitter i Akademien, säger Mattias Berg.

Nyligen publicerade Aftonbladet en intervju med Handke från Die Zeit. Rubrik: ”Inget jag skrivit om Jugoslavien är skändligt”. Översättning från tyska: Horace Engdahl.

Akademien har som bekant strikta sekretessregler kring sitt prisarbete. Men möjligen är valet av Handke en indikation på att ”Team Horace” fortfarande har ett starkt inflytande trots att Nobelstiftelsen baxat ut Horace Engdahl ur priskommittén och sett till att få in externa ledamöter.

Nobelkommitténs Anders Olsson, Per Wästberg, Rebecka Kärde, Mikaela Blomqvist och Henrik Petersen i Börssalen i Stockholm. I kommittén sitter också Kristina Lugn och Jesper Svenbro från Akademien plus de externa ledamöterna Gun-Britt Sundström och Kristoffer Leandoer.
Nobelkommitténs Anders Olsson, Per Wästberg, Rebecka Kärde, Mikaela Blomqvist och Henrik Petersen i Börssalen i Stockholm. I kommittén sitter också Kristina Lugn och Jesper Svenbro från Akademien plus de externa ledamöterna Gun-Britt Sundström och Kristoffer Leandoer. Foto: Tomas Oneborg
Annons

När krisen i Akademien var som värst talades det om en kamp mellan ”Team Horace” och ”Team Danius”. Sedan dess har Akademien ömsat skinn – men många frågor kring maktkampen och dess konsekvenser återstår.

Den 8 november jordfästes Sara Danius i Storkyrkan. Begravningsgudstjänsten förrättades av ärkebiskop Antje Jackelén. Den stora kyrkan, med höga gotiska tegelvalv, var välfylld. Men bara två ledamöter från Akademien var på plats – Kjell Espmark och Peter Englund – vilket säger något om hur djup sprickan i Akademien har varit. Det är en konflikt som följer med in i döden.

Storkyrkan ligger bara ett stenkast från Börshuset och Akademiens lokaler. Där pågår förberedelser för årets Nobelhögtidligheter. När begravningen pågår skickar Akademien ut ett pressmeddelande, en inbjudan till en presskonferens som ska hållas en månad senare med litteraturpristagarna Olga Tokarczuk och Peter Handke.

Katarina Frostenson.
Katarina Frostenson. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Annons

2019 års Nobelpristagare har en mycket speciell relation till medierna. I en artikel i Aftonbladet menar Magnus Ullén, professor i engelska, att det finns drag av ”Lügenpresse”-resonemang i Handkes underkännande av journalistiken. Han ser beröringspunkter till en estetisk tradition som företrätts av Katarina Frostenson och Horace Engdahl.

– Det som verkligen gäller, enligt detta synsätt, är konsten med stort K och litteraturen med stort L, säger Magnus Ullén som ser valet av Handke som ett svar på den journalistiska granskning som Akademien och Forum har utsatts för.

”Det litterära språket är det naturliga, det är människans språk, känslans, förnuftets, det är det ursprungligaste och varaktigaste språket. Journalistikens språk är konstlat, inlärt, skolat”, förklarar Peter Handke i intervjun med Die Zeit.

När Handkes tyska förlag Suhrkamp under den infekterade Handkedebatten förser Akademien med en engelskspråkig försvarsskrift, ett 25-sidigt dokument i syfte att förklara Handkes kritiserade agerande och formuleringar, är mediekritiken en röd tråd.

Annons

Det var mediernas språk som tog Handke till Milosevics begravning. Hans essäer om Jugoslavien bottnar i en irritation över västliga mediers stereotypa rapportering. Han är kritisk till journalisters bilder och terminologi. Även Handkes expartner Marie Colbins uppgifter om misshandel, som refererats av internationell media, tas upp i förlagets skrift. Ordet ”beat”, alltså slå, är inte korrekt, enligt Handke, eftersom hans våldsamhet handlade om självförsvar.

Nobelpristagaren Peter Handke har bland annat talat vid Slobodan Milosevics begravning.
Nobelpristagaren Peter Handke har bland annat talat vid Slobodan Milosevics begravning. Foto: Francois Mori/AP

Att ett förlag snickrar ihop en försvarsskrift av den arten hör inte till vanligheterna. Mikaela Blomqvist, extern ledamot i Nobelkommittén, har använt begreppen ”journalistisk sanning” kontra ”litterär sanning” när hon har uttalat sig om Frostensons bok ”K”.

Annons

I ett inlägg i GP där hon försvarar valet av Handke skriver hon att: ”Hans mediekritik grundar sig i det estetiska. Invändningarna riktar sig mot den journalistik som liknar dålig poesi, som med valhänt och vårdslöst bildspråk fördunklar”.

Blomqvist menar att en sådan kritik är särskilt angelägen efter ”de senaste veckornas hetsjakt på Handke”, men hon vill inte utveckla sina resonemang i en intervju med SvD.

Höstens Handke-debatt har varit intressant, konstaterar Sveriges Radios Mattias Berg. Den har handlat om viktiga frågor kring verk och person och intellektuellas ansvar.

– Men det är också lite underligt att det har varit Nobelkommitténs externa ledamöter som har försvarat Akademiens val, säger Mattias Berg som uppfattar det som att Akademien trots tidigare tal om öppenhet dragit sig tillbaka i sina skyttegravar. De unga kritikerna Mikaela Blomqvist, Rebecka Kärde och Henrik Petersen, som sitter på ett tidsbegränsat mandat i priskommittén, har klivit fram i debatten.

– Det visar ju också att den här kommittén innebär en sorts detronisering av Akademiens tidigare så oinskränkta makt över Nobelpriset i litteratur.

Annons

En kommitté där Akademiledamöter mixas med externa sakkunniga var ett krav från Nobelstiftelsen. Nu skulle det komma in friskt blod i prisarbetet. Likväl kom 2019 års pristagare att kasta in Akademien i en ny kris.

– Jag tror det är svårt att komma in utifrån och gå in i ett sådant här arbete med ledamöter som varit där under lång tid, som har stor erfarenhet och som nog ofrånkomligt sätter agendan, säger Magnus Ullén.

Han är inte imponerad av Akademiens, enligt honom, väl lättvindiga försök att vända blad. Han menar dessutom att institutionen agerar i eget intresse när den upphöjer en författare som programmatiskt hävdar att litteraturens perspektiv står över journalistikens, inte minst eftersom det är ett resonemang som han också tycker präglar Katarina Frostensons ”K” och Horace Engdahls ”Nattens mänsklighet”, två böcker som gavs ut våren 2019.

Den 10 december blir det Nobelprisutdelning i Stockholms konserthus och demonstration mot valet av Peter Handke på Norrmalmstorg.

Den 20 december intar språkfilosofen Åsa Wikforss och författarna Tua Forsström, Anne Swärd och Ellen Mattson sina stolar.

Anne Swärd, Åsa Wikforss, Tua Forsström och Ellen Mattson tar snart plats i Akademien.
Anne Swärd, Åsa Wikforss, Tua Forsström och Ellen Mattson tar snart plats i Akademien. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kanske är krisen därmed över, när fyra ledamöter som inte har varit en del av tidigare interna strider kommer in?

– Jag har många gånger sagt att det borde vara slut nu. I nästa mening säger jag: vi får väl se. Men jag tror att i princip alla vill återupprätta den här institutionen, säger Sveriges Radios Mattias Berg.

Författaren Anne Swärd ska inta stol nummer 13 efter Sara Stridsberg som lämnade Akademien under krisåret 2018. Snart kommer Akademien att ha sex kvinnliga ledamöter. 50-åriga Anne Swärd blir yngst av De aderton.

När hon nyligen talade med TT var hon ödmjuk inför uppgiften.

– Alla längtar efter förändring men den kommer inte att ske över en natt, säger Anne Swärd.

Horace Engdahl.

Foto: Magnus Liam Karlsson/TT Bild 1 av 8

Matilda Gustavsson.

Foto: Anders Wiklund/TT Bild 2 av 8

Agneta Pleijel.

Foto: Claudio Bresciani/TT Bild 3 av 8

Peter Handke.

Foto: Francois Mori/AP Bild 4 av 8

Nobelkommitténs Anders Olsson, Per Wästberg, Rebecka Kärde, Mikaela Blomqvist och Henrik Petersen i Börssalen i Stockholm. I kommittén sitter också Kristina Lugn och Jesper Svenbro från Akademien plus de externa ledamöterna Gun-Britt Sundström och Kristoffer Leandoer.

Foto: Tomas Oneborg Bild 5 av 8

Katarina Frostenson.

Foto: Jonas Ekströmer/TT Bild 6 av 8

Nobelpristagaren Peter Handke har bland annat talat vid Slobodan Milosevics begravning.

Foto: Francois Mori/AP Bild 7 av 8

Anne Swärd, Åsa Wikforss, Tua Forsström och Ellen Mattson tar snart plats i Akademien.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 8 av 8