Annons

Engdahls avtal har gett Akademien 150 miljoner

Statliga Bolagsverket har betalat över 150 miljoner kronor till Svenska Akademien. I ett år har myndigheten försökt ompröva det gyllene avtalet som Horace Engdahl skrev – utan att lyckas.

– Vi vill fortsätta dialogen med Svenska Akademien, säger Bolagsverkets kommunikationschef Ulf Karnell till SvD.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Sommaren 2005, då Horace Engdahl var Svenska Akademiens ständige sekreterare, slöts avtalet med Bolagsverket som ger guldregn med statliga pengar över Svenska Akademien.

Foto: Anders Wiklund/TT Bild 1 av 1

Sommaren 2005, då Horace Engdahl var Svenska Akademiens ständige sekreterare, slöts avtalet med Bolagsverket som ger guldregn med statliga pengar över Svenska Akademien.

Foto: Anders Wiklund/TT Bild 1 av 1
Efter reklamen visas:
Miljonregn över Svenska Akademien

Ett nästan okänt avtal undertecknat av Horace Engdahl ger guldregn med statliga pengar över Svenska Akademien.

Det är när Bolagsverket använder det officiella kungörelseorganet Post- och Inrikes Tidningar – med anor ända sedan 1645 och drottning Kristina – som det blir årlig miljonutdelning till Svenska Akademien.

Bolagsverket måste nämligen betala årsavgift för att använda namnet Post- och Inrikes Tidningar, eftersom Sveriges kungörelseorgan formellt ägs av Svenska Akademien.

Sedan Bolagsverket tog över utgivningen 2007 har årsavgifterna börjat ticka. Från 12 miljoner årligen till nu senaste 13,4 miljoner kronor. Hela notan summerar hittills till över 150 miljoner kronor, eller nära 200 miljoner inklusive moms under tolv års tid.

Sommaren 2005, då Horace Engdahl var Svenska Akademiens ständige sekreterare, slöts avtalet med Bolagsverket som ger guldregn med statliga pengar över Svenska Akademien.
Sommaren 2005, då Horace Engdahl var Svenska Akademiens ständige sekreterare, slöts avtalet med Bolagsverket som ger guldregn med statliga pengar över Svenska Akademien. Foto: Anders Wiklund/TT
Annons
Annons

Nu kan SvD avslöja att Bolagsverket vill häva avtalet med Svenska Akademien – men att man inte har lyckats.

Sedan Gustav III:s tid har Svenska Akademien utgivningsrättig-
heterna.

– Vi har förhandlat i nästan ett år, fast med uppehåll över sommaren, bekräftar Mary Norell, tidigare chef för Bolagsverkets informationstjänster och en av få som har tillgång till avtalet och kontakterna med Akademien, för SvD.

Det var sommaren 2005 då Horace Engdahl var Svenska Akademiens ständige sekreterare, som han slöt avtalet om att Bolagsverket – med regeringens godkännande – skulle ta över utgivningen av kungörelser genom Post- och Inrikes Tidningar.

Men ända sedan Gustav III:s tid har Svenska Akademien utgivningsrättigheterna och genom avtalet med Bolagsverket tillförsäkrades Akademien fortsatt rikliga intäkter, trots att tidningen inte längre trycks.

Så sent som i tisdags, dagen efter Nobelfestligheterna, blev det klart att Svenska Akademien nu går med på en något lägre årsavgift kommande två år, totalt 16 miljoner kronor för 2019 och 2020.

Men avtalet sticker ändå i ögonen.

– Ur Bolagsverkets perspektiv vill vi förstås fortsätta dialogen med Svenska Akademien så fort som möjligt, svarar Bolagsverkets kommunikationschef Ulf Karnell till SvD.

Bakgrunden till att Bolagsverket tog över utgivningen var att digital publicering började bli självklar i övriga samhället. Därför beslöt regeringen 2005 att statens, näringslivets och medborgarnas kungörelser om allt från stämmor och konkurser till bodelningar och namnbyten skulle bli elektroniskt sökbara och ges ut som en e-tidning. Bolagsverket, som redan hanterade de flesta registerändringarna, skulle ta över utgivningen.

Annons
Annons

Men rättigheterna till tidningsnamnet ligger kvar hos Svenska Akademien, som ska ha årlig förskottsbetalning – även om Bolagsverket gör jobbet och sköter de digitala publiceringarna.

I teorin kan utgifterna stoppas om alla kungörelser läggs över på ett nytt tidningsnamn. Men att göra det är enklare sagt än gjort.

Det låter dyrt att Bolagsverket betalat drygt 150 miljoner kronor sedan 2007 när det är Bolagsverket självt som driver e-tidningen och står för alla kostnader?

– Det är våra kunder som täcker Bolagsverkets driftskostnader samt avgifter till Akademien. Men vi hoppas kunna sänka kundavgifterna på kungörelser något, eftersom vi fått ner kostnaden till Akademien, svarar Ulf Karnell.

Det är sedan Svenska Akademien råkat i vanrykte som miljonrullningen fått extra aktualitet. I teorin kan utgifterna stoppas om alla kungörelser läggs över på ett nytt tidningsnamn. Men att göra det är enklare sagt än gjort. Det finns ett EU-regelverk om att länder ska ha ett officiellt kungörelseorgan, och i svensk lagstiftning är det Post- och Inrikes tidningar som pekas ut.

Det är även en politisk fråga – det krävs helt enkelt en lagändring för att något annan publikation ska kunna bli officiellt kungörelseorgan.

Enligt avtalet mellan Akademien och Bolagsverket kan parterna visserligen justera årsavgiftens storlek – men inte göra andra ändringar utan regeringens godkännande. Avtalet skrevs på tio år, men förlängs nu automatiskt varje år så länge regeringen inte ingriper.

Allra helst vill Bolagsverket köpa loss rättigheterna till Post- och Inrikes tidningar.

Mary Norell, tidigare chef för informationstjänster, har nu hunnit gå i pension – medan pengarna till Akademien fortsätter att rulla. Men hon berättar att Bolagsverket har anlitat advokatbyrå för att se över avtalet. Allra helst vill Bolagsverket köpa loss rättigheterna till Post- och Inrikes tidningar så att man slipper hantera förskottsbetalningar till Akademien.

Bolagsverket vill ta över hela titeln?

– Javisst, säger hon.

Svenska Akademiens kassako har dock inget pris ännu. I avtalet finns heller inga begränsningar för hur Svenska Akademien får använda alla miljonerna.

Vart tar pengarna vägen?

– Jag vet inte. Men från början tror jag de gick till att göra färdigt ordboken, säger Mary Norell.

SvD söker Svenska Akademien.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons