Annons

Hot mot rikets säkerhet – kan inte utvisas

Säpo avrådde Migrationsverket från att bevilja uppehållstillstånd i cirka hundra ärenden de senaste tre åren. I de allra flesta fall nekades dessa individer skydd i Sverige. I dag kan ingen myndighet berätta hur många av dem som är kvar i landet.

Under strecket
Publicerad

Poliser vid Drottninggatan lördagen efter attacken vid Åhléns.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Poliser vid Drottninggatan lördagen efter attacken vid Åhléns.

Foto: Jonas Ekströmer/TT
Poliser vid Drottninggatan lördagen efter attacken vid Åhléns.
Poliser vid Drottninggatan lördagen efter attacken vid Åhléns. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Antalet ärenden som Migrationsverket skickar till Säkerhetspolisen för bedömning har nästan fördubblats mellan 2015 och 2016. Förra året remitterades 739 ärenden till Säpo, visar statistik som SvD tagit del av.

I en del fall skickar Säkerhetspolisen en så kallad erinran till Migrationsverket där man, av skäl som rör rikets säkerhet, föreslår avslag på ansökan om uppehållstillstånd eller medborgarskap.

Karl Melin, som är presstalesperson på Säpo, förklarar hanteringen men betonar att det är Migrationsverket som fattar beslut om utvisning.

– Generellt kan man säga att det ibland är svårt att verkställa ett utvisningsbeslut, det kan till exempel handla om att en person ska verkställas till ett område dit man inte kan utvisa människor, förklarar han.

Annons
Annons

Vi följer Säpos rekommendationer i de allra flesta fall.

Migrationsverket uppger att man ”lyssnar noggrant” på Säpo som remissinstans eftersom det är den myndighet som är bäst lämpad för att bedöma om det föreligger ett säkerhetshot.

– Det är mycket ovanligt att vi inte går på Säkerhetspolisens linje. Vi följer deras rekommendationer i de allra flesta fall, säger Oskar Ekblad som är chef för särskilda insatser vid Migrationsverket.

Enligt Migrationsverkets statistik har 68 beslut om uteslutande från att få skydd i Sverige fattats 2016, det är mer än en tredubbling jämfört med två föregående år.

Dessa ärenden rör enligt myndigheten personer som till exempel misstänks för krigsbrott, har gjort sig skyldiga till grova brott eller bedöms på annat sätt vara ett hot mot rikets säkerhet.

Men trots att myndigheterna är överens om att en del personer ska nekas skydd får en del av dessa individer ändå stanna kvar i Sverige – eftersom man inte kan verkställa deras utvisning.

– Det är alltid Säpo som är verkställande myndighet av säkerhetsärenden. Det jag kan säga är att många av dessa ärenden beviljas tillfälligt uppehållstillstånd eftersom Säpo inte kan verkställa utvisningen, förklarar Oskar Ekblad.

Hur många personer som fått den typen av tillfälligt uppehållstillstånd kan han dock inte berätta. Oskar Ekblad säger att dessa tillstånd omprövas, och man sedan några månader tillbaka ändrat sitt arbetssätt när det gäller beslut i säkerhetsärenden.

– Vi ger inte längre tillfälligt uppehållstillstånd utan fattar i stället beslut om uppskjuten verkställighet. Polisen kan inte jobba mer med ärendet än att avvakta att förhållandena i hemlandet förbättras. En svensk myndighet kan bara verkställa utvisning om det inte strider mot lagstiftning och i Europakonventionen stadgade förbud mot att utvisas mot död och tortyr, säger Oskar Ekblad.

Annons
Annons

När en person får tillfälligt uppehållstillstånd har personen till exempel möjlighet att resa in och ut ur landet. Vid beslut om uppskjuten verkställighet finns inte den möjligheten.

Gränspolisen vet inte heller hur många individer som bedöms vara ett hot mot rikets säkerhet som är kvar i Sverige.

– Det är inte säkert att gränspolisen får veta vilka dessa personer är eftersom det råder sekretess mellan polisen och säkerhetspolisen, säger Patrik Engström som är chef för Gränspolisen.

Skulle det handla om en person som utgör ett allvarligt säkerhetshot så finns det möjlighet att hålla personen i förvar.

Säkerhetspolisen hävdar å andra sidan att de är inblandade i verkställighet av den typen av utvisningar i ”några enstaka fall per år”.

Enligt Säpos presstalesperson Karl Melin kan det handla om personer som varit inblandade i terrorfinansiering, rekrytering eller olovlig underrättelseverksamhet.

Vad händer med en person som inte kan utvisas till sitt hemland men som av er bedömts vara ett hot mot rikets säkerhet?

– Det beror på ärendet. Skulle det handla om en person som utgör ett allvarligt säkerhetshot så finns det möjlighet att hålla personen i förvar. Vi kan också hålla personen under uppsikt.

Vet Säkerhetspolisen var alla personer som bedömts vara hot mot rikets säkerhet och fått avslag på sin asylansökan befinner sig?

– Vi anpassar uppföljningen utifrån det säkerhetshot en person anses utgöra och vi följer prioriterade aktörer noggrant.

Karl Melin kan dock inte säga hur många sådana individer det finns i Sverige i dag.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons